Felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen brukar indelas i avsiktliga fel från de sökande, oavsiktliga fel från de sökande och oavsiktliga fel från myndigheterna.
Avsiktliga fel från de sökande bedöms vara en stor andel av de felaktiga utbetalningarna. Många gånger kan de avsiktliga felen utgöra bidragsbrott enligt bidragsbrottslagen. Felaktigt utbetalda ersättningar ska återbetalas om de har orsakats av sökanden. Det gäller även den som fått ersättningen men inte har orsakat den felaktiga utbetalningen men har insett eller skäligen borde ha insett att utbetalningen skett felaktigt.
Felaktiga utbetalningar kan också bero på oavsiktliga fel från den sökande. Man kan t.ex. ha glömt att anmäla ändrad inkomstuppgift eller att meddela andra ändrade förhållanden eller ha missförstått hur ansökan ska fyllas i. När det handlar om oavsiktliga fel från de sökande kan frågan om återbetalning bli mycket komplicerad då det allt för ofta handlar om stora summor, kanske 100 000-tals kronor som ska återbetalas av personer som har mycket små möjligheter till detta eftersom man t.ex. har eller har haft sjukersättning. Detta är naturligtvis ett dråpslag för den enskilde som hamnar i en helt hopplös ekonomisk situation men det visar även på att välfärdssystemen inte tar hänsyn till människors olika förmåga att ta till sig information.
Den som drabbats varaktig sjukdom och inte kan jobba ska ha en trygg ekonomisk situation.
Regeringen bör därför ta initiativ för att minimera felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen genom återkommande uppföljning och informationsinsatser till de sökande och arbetsgivare.
Regeringen bör även överväga initiativ för att underlätta för de återbetalningsskyldiga som uppenbarligen gjort oavsiktliga fel.
|
Patrik Engström (S) |
|
|
Roza Güclü Hedin (S) |
Maria Strömkvist (S) |