Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över, ordna och begränsa möjligheten till korttidsuthyrning av bostadsrätter och tillkännager detta för regeringen.
Det framväxande fenomenet med korttidsuthyrning genom onlineplattformar har visat på brister i rådande lag och praxis på den svenska bostadsmarknaden. Brister som, om dessa inte åtgärdas, kan urholka våra upplåtelseformer och bidra till spekulationsköp och finansiell instabilitet.
Bostadsrätten är en unik svensk konstruktion som förenar eget ägande med kollektiv självförvaltning. En bostadsrättsinnehavare äger en andel i bostadsrättsföreningen, som i sin tur äger fastigheten, och innehavaren har besittningsrätt till lägenheten. Det gör att föreningen och därmed fastighetens gemenskap, har en starkare röst än vad som är fallet i ägarlägenheten, där den som äger lägenheten har större handlingsfrihet. Vi ser det exempelvis i att de flesta föreningar har ett bosättningskrav inskrivet i stadgan, det vill säga att den som äger lägenheten ska bo där, och att bostadsrättsinnehavaren behöver be föreningen om lov innan den hyr ut lägenheten i andra hand. Men bostadsrättsinnehavare kan komma runt båda dessa regler.
Enskilda kan uppge till föreningen att vederbörande ska bo i lägenheten när köpet sker, och sedan inte göra det. Processen för bostadsrättsföreningar att därefter driva tvångsförsäljning mot enskilda bostadsrättsinnehavare i hyresnämnden är arbetskrävande förlopp som många föreningar inte kan hantera.
Vidare kan enskilda välja att hyra ut sin bostadsrätt utan att be bostadsrättsföreningens styrelse om lov. Om detta sker, behöver bostadsrättsföreningens styrelse vid varje upptäckt icke tillståndsgiven andrahandsupplåtelse skicka en rättelseanmaning. Utifall en icke tillståndsgiven andrahandsupplåtelse endast varar i dagar eller veckor anses därmed bostadsrättsinnehavaren ha vidtagit rättelse om hyresgästen redan då flyttat ut. Denna icke tillståndsgivna andrahandsupplåtelse kan sedan återupprepas en kort tid därefter varefter samma procedur följer med en ny rättelseanmaning och ny vidtagen rättelse. Detta är inte skäl för uppsägning av bostadsrätten.
Lagen kan därför skärpas på minst två sätt. Ett sätt är att bosättningskrav ska vara lag och inte stadgereglerat och den andra är att, gällande korttidsuthyrning, ge bostadsrättsföreningar uppdaterade befogenheter i lag då detta med att rättelseanmaning och att hyresgästen redan vidtagit rättelse inom korttidsuthyrningens slut är ett kryphål.
|
Markus Selin (S) |
|