Sverige behöver vidta åtgärder för att få fler företagare och fler växande företag. Fler människor bör få stöd att gå från idé till kommersialisering. Det handlar om både finansiellt stöd och stöd med tillstånd och ansökningar. Dessutom måste det bli mindre kostsamt för mindre företag att anställa, så att de vågar expandera och därmed bidra till landets välstånd. I Sverige finns många regler och lagar att följa samt en mängd olika instanser och myndigheter som ska vara nöjda innan man kan starta upp sitt företag. Det kan handla om exempelvis byggnadstillstånd, serveringstillstånd, utskänkningstillstånd, företagsregistrering, skattekonto, F-skattsedel, bankkontakter, vägskylt, ansökningar om stöd, myndighetskontakter med mera.
Det är av största vikt att nya företagare får stöd att ta sig igenom denna djungel av regler på ett bra sätt utan att skada företagarnas vilja att starta och driva ett företag. Inom exempelvis sjukvården och för arbetslösa och nyanlända invandrare finns det så kallade lotsar som guidar människor igenom krångliga system. Men för en så avgörande funktion i samhället som företagande finns inte lotsar i alla kommuner, utan de människor som har en idé eller vilja att starta ett eget företag får klara sig nästan helt själva. De som känner att de behöver extra hjälp bör få tillgång till en företagslots som sätter sig ner och med god överblick går igenom idéerna och ser till att nödvändiga papper och ansökningar kommer in i tid. Lotsen ska också hjälpa till med att undersöka alternativa finansieringslösningar såsom stöd eller bidrag. Fler måste våga starta eget i Sverige, och även om det på sina håll i landet finns företagslotsar eller motsvarande så bör det finnas för alla och det bör inte vara beroende av i vilken kommun man är verksam. Jag föreslår därför att det görs en översyn av möjligheten att inrätta företagslotsar i hela Sverige.
En hel del av dem som funderar på att starta eget vänder sig till statliga Almi Företagspartner för stöd och hjälp till finansiering, vilket är positivt. Det som är mindre bra är att villkoren på Almilånen ofta inte är särskilt fördelaktiga i jämförelse med ett vanligt banklån. Ofta infaller amorteringskrav redan efter fem år och räntan kan vara högre än bankernas. Det är inte rimligt för ett nystartat företag som i sin linda har ett stort kapitalbehov, behöver investera och tar risker. Almilånen som de är utformade idag riskerar snarare att dränera nystartade företags likviditet om amorteringarna börjar för tidigt och därmed hindrar företagens utveckling. Vi riskerar snarare att nya företag går omkull än att de växer med ovannämnda villkor. Amorterings- och räntevillkoren för Almilån bör därför förändras så att de syftar till det som var tänkt från början: att stimulera framväxten av nya företag. Jag föreslår därför att det görs en översyn av möjligheten att förbättra villkoren och amorteringskraven för Almilån så att de stimulerar till företagens utveckling.
Det är också av stor vikt att existerande företag kan växa och utveckla sin verksamhet. Men även om många små företag vill anställa så är de höga kostnaderna avskräckande. Det måste därför bli mindre kostsamt att anställa för små företag. De höga arbetsgivaravgifterna är i detta sammanhang ett hinder. Det är dessvärre ofta så att arbetsgivaravgifterna i dagsläget skrämmer företagare från att anställa då lönekostnaderna är den dominerande kostnadsposten för många. Regeringen bör därför göra en översyn av möjligheten att sänka arbetsgivaravgifterna för små företag.
|
Sten Bergheden (M) |
|