Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förändra reglerna för förmögenhet i bostadstillägget till pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
Som en del av pensionssystemet är bostadstillägget riktat främst till äldre med låga inkomster. Detta för att man ska kunna efterfråga en bra bostad som passar på äldre dagar även när man har en låg pension. Ungefär 300 000 pensionärer har idag rätt till bostadstillägg, varav många är ensamstående och majoriteten är kvinnor.
Det är dock ett bekymmer att det finns en del pensionärer som trots en låg pension inte har rätt till bostadstillägg. I flera fall beror detta på att man är gift med en make eller maka med relativt god pension och då beaktas hela hushållets inkomster, vilket kan tyckas rimligt. Men det finns också en hel del som inte får bostadstillägg på grund av att man under åren som löntagare lagt undan till en liten ekonomisk buffert. Snarare bör det ses som positivt att man har arbetat och skaffat sig någon form av mindre ekonomisk buffert inför livet som pensionär.
Att detta uppstår beror på att det finns en förmögenhetsgräns i bostadstillägget på 100 000 kronor, därefter ska den så kallade förmögenheten tas upp som inkomst. Här ingår såväl arv eller pengar på banken eller för den delen ett mindre fritidshus. Dessa regler har varit oförändrade sedan år 2003. I praktiken betyder detta att den som arbetat och sparat ihop pengar eller skaffat ett mindre fritidshus straffas på äldre dagar genom att nekas bostadstillägg. Den som däremot inte lagt undan pengar för oförutsedda utgifter eller som använt sitt sparade kapital till konsumtion får rätt till bostadstillägg. Med tanke på att den allmänna pensionen generellt är lägre än förutspått och att man då är i behov av en buffert är det anmärkningsvärt att staten på detta sätt bestraffar de som faktiskt skaffat sig någon form av buffert inför livet som pensionär.
Exempelvis kan en ensamstående pensionär, med pensionsnivå motsvarande snittet för kvinnor, som arbetat hela sitt liv och som antingen lagt undan pengar eller äger en liten sommarstuga, då få en disponibel inkomst som blir lägre än en garantipensionär med fullt bostadstillägg. Pensionären med en buffert får då en inkomst som hamnar under gränsen för risk för fattigdom.
Det är orimligt att man arbetar hela livet och skaffar sig en buffert för oförutsedda utgifter, kunna laga sina tänder, att man ärver pengar eller äger en liten sommarstuga och sen nekas bostadstillägg. Vilket i rena pengar betyder en inkomst som blir lägre än en som aldrig arbetat. Snarare bör det ses som positivt att man har arbetat och skaffat sig någon form av mindre ekonomisk buffert inför livet som pensionär. Som reglerna är utformade idag upplevs det hela som orättvist. Det bör vara självklart att man som pensionär inte ska bestraffas för att man har en mindre ekonomisk buffert av något slag. Möjligheterna till en översyn av förmögenhetsreglerna för bostadstillägget till pensionärer bör därför ses över.
|
Sten Bergheden (M) |
|