Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt agera så att en strategi gällande läkemedelsberedskap vid kris och krig tas fram och implementeras och tillkännager detta för regeringen.
Enligt en rapport från Riksrevisionen (RiR 2018:6) finns det i dag ingen egentlig beredskap och inte heller någon strategi för beredskap gällande läkemedelsförsörjning vid kris eller krig. Det är upp till var och en som har behov av medicinering att själva hålla ett lager hemma.
Riksrevisionen har gått igenom de budgetpropositioner, lagar, utredningar och myndighetsdokument som har med krisberedskap och läkemedelsförsörjning att göra och har genom dessa konstaterat att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att det ska finnas en ordentlig beredskap gällande läkemedelsförsörjning vid kris eller krig. Dessutom finns det i dag ingen specifik aktör inom försörjningskedjan av läkemedel som har krav på sig att ta hänsyn till läkemedelstillgång just ur ett beredskapsperspektiv.
Tidigare har Sverige haft stora beredskapslager med bland annat läkemedel i händelse av en större kris, men så är inte längre fallet. Under kalla kriget fanns beredskapslager för hälso- och sjukvården men Sverige avyttrade beredskapslagren för 20 år sedan. Sverige är ett litet land som är importberoende och stängda gränser vid krig eller kris skulle innebära att läkemedel snabbt skulle sina. Då varken sjukhus eller apotek har någon större lagerhållning kan livsviktiga mediciner ta slut på bara några dagar.
Regeringen har nu tillsatt en utredning (dir. 2018:77) för att bland annat ”se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser i fredstid respektive under höjd beredskap” och uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020. Det är då av vikt att regeringen skyndsamt agerar så att en ny strategi gällande läkemedelsberedskap tas fram och implementeras.
|
Johan Hultberg (M) |
|