Den 1 februari 2018 trädde nya regler för registrering i fartygsregistret i kraft. Förändringarna gjordes i syfte att förenkla för sjöfartsnäringen och bestod framförallt i att storleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar förändrades. Med de nya reglerna behöver ett fartyg ha en skrovlängd som överstiger 24 meter för att klassas och registreras som skepp. Tidigare klassades fartyg som skepp om de hade en längd på minst tolv meter och en bredd av minst fyra meter. Med de nya reglerna klassas således betydligt färre fartyg som skepp vilket i de flesta fall är välkommet då förändringen innebär mindre administration och lägre kostnader för ägarna till dessa fartyg. Sådana fartyg är nämligen inte sällan fritidsbåtar. De nya reglerna har dock kritiserats för att drabba vissa företagare då möjligheterna till fartygsfinansiering kan påverkas negativt av förändringarna.
Företagare som riskerar att allvarligt påverkas negativt av de nya reglerna, och som inför införandet gav uttryck för stor oro, är företagare som använder sig av mindre fartyg i sin verksamhet. Konkret handlar det exempelvis om fartyg som används inom skärgårdstrafik, fiske och vattenbruk. Detta då många fartyg som används inom nämnda verksamheter är för små för att klassas som skepp enligt de nya reglerna, vilket i sin tur innebär att de inte kommer registreras i fartygsregistrets skeppsdel och därmed inte vara möjliga att inteckna. Redan innan de nya reglerna infördes var det svårt att finansiera ett nytt fartyg och utan möjlighet att lämna säkerhet i form av inteckning i berört fartyg. Med de nya reglerna har det knappast blivit enklare.
Mot denna bakgrund bör regeringen skyndsamt och kontinuerligt följa upp och utvärdera effekterna av de nya reglerna rörande registrering av fartyg i fartygsregistret. Uppföljningen och utvärderingen bör fokusera på hur möjligheterna till finansiering av nya, eller investeringar i befintliga, fartyg har påverkats. Vidare bör regeringen undersöka hur möjligheterna till finansiering av mindre fartyg kan underlättas. Detta i syfte att skapa bättre förutsättningar för en levande kust med aktiva företagare som skapar jobb och tillväxt inom de blå näringarna.
|
Johan Hultberg (M) |
|