Välfärdssektorn är ett område där många företag drivs av kvinnor. Inom omsorgsbranschen är till exempel sju av tio företagsledare kvinnor. Enligt en undersökning från det fackliga Vårdförbundet vill dessutom var fjärde av deras medlemmar i åldern 30–49 år starta eget. Skälen för det är bland annat viljan att utveckla vården, önskan att rå sig själv och att få större frihet. Att öka kvinnors företagande är en strategisk tillväxtfråga, men om det införs begränsningar av vinster i välfärden, drar man undan mattan för just många kvinnliga företagsledare. Det är inte rimligt.
Regeringen Löfven kallade sig ”feministisk” och skrev på sin hemsida att: ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv” liksom att ”kvinnor och män ska ha samma möjligheter att starta och driva företag som kan växa och generera inkomst”. Detta borde vara självklarheter men det är också märkligt nog något som den ”feministiska regeringen” motarbetade genom att presentera sitt förslag om att införa vinstbegränsningar för välfärdsföretag. Det är inte att agera jämställt och det är inte hållbart.
Att detta har haft negativa effekter på landets entreprenörskap framgår också tydligt av den senaste GEM-rapporten om entreprenörskap (2018). I sammanfattningen kan nämligen läsas bland annat att:
Under 2017 ökade entreprenörskapet i innovationsdrivna länder. Sverige tillhör dock de europeiska länder där entreprenörskapet minskat vilket innebär att den återhämtning som skett sedan fallet 2014 är bruten.
Samt:
Nedgången i entreprenöriell aktivitet beror uteslutande på ett minskat entreprenörskap bland kvinnor. Precis som 2014 har nedgången föregåtts av en diskussion om vinster och företagande i den s.k. välfärdssektorn (vård, skola, omsorg) i samband med Reepalu-utredningen.
Detta är oroväckande resultat som går stick i stäv med de höga ambitioner som finns om ett jämställt företagande.
Med hänvisning till ovanstående måste det vara tillåtet att göra vinst i så kallade välfärdsföretag samt att öka kvinnors företagande är viktigt ur ett rättvise- och tillväxtperspektiv. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|