Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Under de senaste åren har antalet nytecknade privata sjukvårdsförsäkringar ökat kraftigt. Anledningen är de långa vårdköerna men också ett sätt för arbetsgivare att erhålla professionell kompetens i det förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbetet på arbetsplatsen.
Arbetsgivare har ett stort lagstadgat ansvar att hålla sina medarbetare friska och detta borde rimligtvis uppmuntras av regeringen. Men sedan 1 juli 2018 straffbeskattas istället de 400 000 anställda för insatser arbetsgivaren gör i företagets intresse. Förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringen tjänar ingen på. För många arbetsgivare är sjukvårdsförsäkringen en viktig del i det förebyggande arbetet på arbetsplatsen, exempelvis genom allmänna hälsokontroller. Om ohälsa upptäcks i ett tidigt skede ökar möjligheten att sätta in förebyggande insatser och därigenom minska antalet sjukskrivningar.
Inför riksdagens beslut fanns även farhågor om gränsdragningsproblematik. Det finns en otydlighet om vad som ska förmånsbeskattas och inte. Är åtgärden förebyggande? Hälso- och sjukvård? Rehabilitering? Företagshälsovård?
Skatteverket har tagit fram en vägledning som dessvärre skapar en stor osäkerhet om hur en korrekt uppskattning ska göras avseende skatteinnehållet. Hälsokontroller ska till exempel ibland beskattas och ibland inte beroende på om de har en direkt koppling till arbetet eller inte. Dessutom ska inte hälsokontroller som görs av företagshälsovården beskattas alls. Det innebär att det dessutom finns en skattekonkurrensproblematik.
Förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringen är feltänkt och så länge den finns kvar måste gränsdragningsproblematiken tydliggöras.
|
Lotta Finstorp (M) |
|