Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en ändring i konkurslagen så att tingsrätten ges möjlighet att bedöma hela bolagets ekonomiska situation och tillkännager detta för regeringen.
I företrädelsevis mindre företag uppstår i bland situationen att en arbetsgivare saknar pengar för att betala lön till sina anställda. Om lönetvister uppstår hjälper fackföreningarna sina medlemmar genom att kräva utbetalning via förhandling eller i vissa fall betalningsuppmaningar. I de fall där arbetsgivaren inte bestrider fordran ansöker fackföreningen om konkurs vid tingsrätten.
Konkurs innebär att ett aktiebolag avvecklas genom att samtliga tillgångar, i den utsträckning det går, används för att betala bolagets skulder.
När är det aktuellt med konkurs? Ett beslut om konkurs fattas av tingsrätten på den ort där bolaget har sitt registrerade säte. Ett aktiebolag ska försättas i konkurs om det befinner sig på obestånd. Obestånd innebär att bolaget inte kan betala sina skulder/innestående löner till anställda och att betalningsproblemen inte endast är tillfälliga.
Tingsrätten tar upp frågan om konkurs efter egen ansökan från aktiebolaget eller efter ansökan från en borgenär. En person eller ett företag som har en fordring på bolaget kallas för borgenär. När bolaget försätts i konkurs utser tingsrätten en konkursförvaltare. Det är konkursförvaltarens uppdrag att reda ut vilka tillgångar och skulder som finns i bolaget och därefter i en viss bestämd prioriteringsordning betala borgenärernas fordringar. När det är klart redovisar konkursförvaltaren sitt arbete till tingsrätten som avslutar konkursen.
Arbetsgivaren kan genom att göra lönefordran tvistig så sent som vid konkursförhandlingen i tingsrätten förhindra domstolen att fatta beslut om konkurs utan att motivera vad som är tvistigt. Domstolen kan inte med dagens system ifrågasätta riktigheten i det tvistiga, med andra ord kan en arbetsgivare helt oemotsagt anföra att en löneskuld inte är korrekt vilket försätter arbetstagarna som inte fått lön oavsett om de är helt riktigt enligt lag och avtal i en situation där densamme kanske inte får sin rättmätiga lön. Här vidtar tvisteförhandlingar mellan fack och arbetsgivare enligt förhandlingsordningen och i slutändan domstol innan ärendet på nytt kan prövas mot en konkurs.
Denna process följer förhandlingsordningen och kan pågå i två år innan arbetsdomstolen slutligen fäller avgörandet. Effekten för arbetstagaren, förutsatt att denne har rätt till lönen utifrån lag och avtal, blir förödande. En två års väntan på exempelvis fem månadslöner, semester och pensionsrätt får såklart konsekvenser på för den privata ekonomiska situationen. Därför krävs en lagändring i konkurslagen så att tingsrätten ges möjlighet att bedöma hela bolagets ekonomiska situation.
|
Isak From (S) |
Åsa Karlsson (S) |