Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnors arbetsvillkor och tillkännager detta för regeringen.
Att komma tillrätta med arbetsvillkoren i kvinnodominerade yrken är en av vår tids rättvise- och jämställdhetsfrågor på arbetsmarknaden. Ungefär 200 000 personer, främst kvinnor, arbetar i dag ofrivilligt deltid och delade turer är en arbetsform som blivit allt vanligare på dagens arbetsmarknad. Främst i kvinnodominerande yrken inom vård och omsorg. Rätten till en sammansatt arbetsdag har således blivit en jämställdhetsfråga. Både deltidsarbetslöshet och delade turer försvårar möjligheterna att förena arbetsliv och familjeliv.
Det är nödvändigt för jämställdheten och för svensk arbetsmarknads funktionssätt att de negativa effekterna av ofrivilligt deltidsarbete begränsas. Framförallt måste egen försörjning värnas, och snedfördelningen av deltidsarbetslösheten mellan könen bekämpas.
De ofrivilliga deltiderna leder till sämre ekonomiska förutsättningar för den enskilde löntagaren – både i lönekuvertet och i pensionsbeskedet. Ofrivillig deltidsarbetslöshet cementerar ojämställdheten på svensk arbetsmarknad. Därför är det särskilt viktigt att alla löntagares möjligheter till heltidsarbete främjas.
Under de senaste sju åren har 30 000 fler medarbetare i kommunerna och 12 000 i landstingen börjat arbeta heltid. SKL:s bedömning är att antalet heltidsarbetande i kommuner och landsting ökade med ytterligare 25 000 till slutet av 2016. Detta är dock inte tillräckligt.
I dag borde heltid vara norm inom stat, kommun, landsting. Att heltid är norm är ett viktigt steg för att motverka de skadliga effekterna av deltidsarbetslöshet. Det är en förutsättning för frihet och jämställdhet.
Under de senaste åren har alltfler inom landsting och kommun börjat arbeta heltid. I flera fall har det inneburit allt fler arbetsdagar med delade turer. Det kan innebära arbetsdagar på upp till 13 timmar med flera obetalda lediga timmar under dagen. Det ses idag ofta som ett måste att delade turer ska ingå på arbetsschemat för att uppnå kostnadseffektivitet.
2013 arbetade drygt 100 000 av Kommunals medlemmar delade turer. Av de som arbetar heltid är det ca 17 % som har delade turer och av de som arbetar deltid har cirka 23 % delade turer. Bara 10 % av de som arbetar delade turer upplever det som positivt. Resterande 90 % säger att det är svårt att använda tiden mellan det delade passet på ett vettigt sätt och 4 av 10 upplever dagligen trötthet och stress.
Det är nödvändigt att komma tillrätta med de negativa effekter som delade turer orsakar. Det handlar främst om att den fysiska och mentala hälsan och att det sociala livet för medarbetaren påverkas negativt. I många fall handlar det om att tiden med familjen minskas då de lediga obetalda timmarna under dagen ligger då resten av familjen är på arbete och skola.
I Kommunals rapport Delade turer i välfärdssektorn från 2013 uppgav Kommunals medlemmar att de relativt ofta upplever både trötthet, stress och en känsla av otillräcklighet när de arbetar delade turer.
Delade turer är en arbetsform som i vissa fall är berättigad och passar en del människor alldeles utmärkt. Men när det blir norm inom vissa yrkesgrupper och obligatoriskt på arbetsschemat kan både den mentala och fysiska hälsan påverkas negativt.
Det saknas forskning och kunskap om både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av delade turer. Men då mycket få arbetstagare upplever arbetsformen som positiv och en stor del av arbetstagarna upplever att delade turer försämrade deras hälsa måste landstingen och kommunerna motverka utvecklingen och låta sina medarbetares hälsa gå före kostnadseffektivitet. Regeringen bör överväga åtgärder för att stävja användningen av delade turer.
|
Hanna Westerén (S) |
|