Preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att det fram till och med augusti 2018 anmälts mer än 90 000 ID-kapningar, vilket är en ökning med 45 procent jämfört med samma period under förra året. Till följd av den snabba utvecklingen och modern teknik går det nu alltför lätt för kriminella att samla information från både offentliga källor och sociala medier. ID-kapningar har blivit ett allvarligt hot mot den privata sfären och rättssamhället.
Bedragare använder kapningarna för att stjäla pengar eller köpa varor i den drabbade personens namn. Lagfarter kapas för att fastigheter sedermera ska kunna belånas eller säljas och bolag plundras på tillgångar. Att försätta bolag i konkurs går också enkelt. En konkursanmälan, som har undertecknats av en bedragare, handläggs omedelbart av tingsrätten utan att kontakt tas med den rättmätige ägaren. Samtliga dessa scenarios ger sedan upphov till segdragna juridiska konflikter där brottsoffret tvingas ägna mycken tid åt att försvara det som rätteligen tillhör denne. Det är inte hållbart. Politiker, myndigheter och företag måste göra mer för att skydda våra identiteter så att vi inte utsätts för dessa bedrägerier. Självklart vilar ett stort ansvar på den enskilde men samhället kan också göra mer.
Därför är det bra att regeringen förra året beslutade att kriminalisera ID-kapningar. Men som nämnts har den negativa utvecklingen fortsatt. Mer måste därför göras. Dels behöver den nya lagen följas upp, dels bör varningar om ID-kapningar kommuniceras mer. Ett förslag kan vara att samtliga offentliga myndigheter ska upplysa om problematiken på sina hemsidor.
Med hänvisning till ovan anser undertecknad att mer måste göras för att stävja
ID-kapningar. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|