Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av sjukförsäkringen och Försäkringskassans tillämpning av rättspraxis i syfte att säkerställa en rättssäker sjukförsäkring som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Den allmänna sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet och erbjuda rehabilitering tillbaka till arbete. Ett steg mot en mer trygg sjukförsäkring togs när den bortre gränsen i sjukförsäkringen avskaffades den 1 februari 2016. Tidsgränser som ger stöd och rehabilitering skapar möjlighet för en snabbare återkomst till arbete eller studier. Absoluta tidsgränser för försäkringens giltighet innebär följaktligen motsatsen.
En stelbent tillämpning av tidsgränser riskerar nämligen att förvärra sjukdomstillstånd och i värsta fall kasta ut personer med nedsatt arbetsförmåga ur sjukförsäkringen. Felaktig tillämpning av begreppet normalt förekommande arbete innebär att rättssäkerhet åsidosätts. Det finns sedan tidigare allvarlig kritik mot den så kallade rehabiliteringskedjan och följaktligen också kritik mot Försäkringskassans bedömningar.
Det framgår att kvalitetsbristerna i handläggningen i stor utsträckning handlar om bristande utredningar av de förhållanden som har betydelse i det enskilda fallet, både för rätten till ersättning och för att den försäkrade ska kunna få det stöd som personen behöver för att återgå till arbete.
Det här är oacceptabelt ur flera aspekter. Som exempel har det framkommit att rehabilitering av sjukskrivna har avbrutits genom indragen sjukpenning. Personer med arbete på deltid och under pågående rehabilitering har uppmanats, av handläggare på Försäkringskassan, att säga upp sig och söka nytt arbete på heltid. Detta trots att arbetsgivaren har anpassat arbetsuppgifterna och att behandlande läkare bedömer att det finns god prognos för den sjukskrivne att återgå till heltid. Frågan är om dagens regelverk med tidsgränser är rimligt utformade och om möjligheten till individuell prövning verkligen kan ske.
Komplexa sjukdomstillstånd behöver ofta en längre rehabiliteringstid än ett enklare. Varje människa är unik och därför ser också förutsättningarna för snabb återgång till arbete olika ut.
Det är uppenbart att regelverket inte tar hänsyn till att rehabiliteringsprocessen ser olika ut för olika sjukdomstillstånd och att det behöver ske en individuell prövning.
Det finns också en återkommande kritik mot hur Försäkringskassan följer rättspraxis. Den kritiken är ytterst allvarlig. Om inte rättssäkerhet kan garanteras vid tillämpning av en så viktig försäkring som sjukförsäkringen, så minskar också förtroendet och tilliten till att samhällets skyddsnät ska fungera när man är som mest sårbar.
Politikens primära uppgift för att minska ohälsan och sjukfrånvaron måste vara att bekämpa orsakerna till detta. Samtidigt måste man kunna säkerställa att sjukförsäkringen är rättssäker samt ger ekonomisk trygghet vid sjukdom.
Dagens regelverk med tidsgränser i sjukförsäkringen innebär att personer med sjukdomstillstånd och nedsatt arbetsförmåga får sin sjukpenning indragen och hänvisas till Arbetsförmedlingen. Regeringen bör därför skynda på det pågående utredningsarbetet och komma med förslag för att uppnå och säkerställa en rättssäker sjukförsäkring som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom.
|
Ingemar Nilsson (S) |
Kristina Nilsson (S) |