Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om frågeuppgifter enligt kreditupplysningslagen om privatpersoner ska gallras efter en kortare tidsperiod än tolv månader och tillkännager detta för regeringen.
Vid samtliga fakturaköp eller lån tas i dag en kreditupplysning där ett externt företag samlar in och sammanställer information om individens lån och skulder. Verktyget i form av kreditupplysning har utgjort ett viktigt underlag där kundens betalningsförmåga betygsätts baserat på underliggande betalningsförpliktelser. På senare tid har däremot kreditupplysningen uppmärksammats på grund av dess negativa inverkan på en persons betalningsförmåga. Detta härrör från att varje upplysningsansökan, oberoende av om krediten kvitterades ut eller inte, kan reflekteras på individens betalningsförmåga, vilket i sin tur påverkar möjligheterna och villkoren för kreditköp och lån.
Detta är i synnerhet oroande vid bolåneansökningar och omförhandlingar av befintligt bolån, där kunder å ena sidan rekommenderas att söka lån hos olika banker, i syfte att få den lägsta räntan, men å andra sidan får försämrade kreditbetyg som ett resultat av att samtliga banker tar ut separata kreditupplysningar.
Slutligen resulterar detta i att kunden inte bara blir låst vid sin bank och sin bostad utan även får betala en högre låneränta. Situationen är problematisk och direkt konkurrenshämmande eftersom det drabbar bostadssökande som tvingas vänta i ett år för att anmärkningen om en kreditupplysning ska tas bort. Därför bör regeringen utreda huruvida omfrågeuppgifter enligt kreditupplysningslagen om privatpersoner ska gallras efter en kortare tidsperiod än tolv månader.
|
Dennis Dioukarev (SD) |
|