Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta nationella riktlinjer för kommunernas miljöarbete, uppföljningsverktyg och sanktioneringsmekanismer och tillkännager detta för regeringen.
IPCC (FN:s klimatpanel) konstaterade i en rapport som släpptes under hösten att konsekvenserna kan bli långtgående och allvarliga om den globala uppvärmningen istället för 1,5 grader skulle uppgå till 2 grader. Misslyckas det internationella samfundet att upprätthålla Parisavtalets beslut om en gräns vid 1,5 grader kommer det att få långtgående konsekvenser för jordens överlevnad konstaterades det i rapporten. Det innebär bland annat att översvämningar, torka och vattenbrist, värmeböljor kommer att bli allt vanligare.
Arbetet för en omställning till ett hållbart och fossilfritt samhälle kommer att kräva åtgärder på lokal, nationell och internationell nivå. Många kommuner har miljömål men inte alla och kvalitet i målen och uppföljningen av desamma kan skifta mellan kommunerna. Exempel på kommunala miljömål kan vara minst 40 % mindre koldioxidutsläpp från transporter 2020, utsläppen av växthusgaser av produktion ska vara max 2 ton per person (både exemplen är från Göteborgs stads miljömål).
Staten behöver ställa mycket större krav på kommunerna för deras arbete kring miljömål. Till detta behöver även uppföljning, utvärdering och sanktioneringsmöjligheter fogas. Det måste vara lika dyrt som svårt för kommuner att inte sätta egna miljömål. Det kommunala självstyret kan inte stå i vägen när det handlar om jordens överlevnad.
|
Maria Nilsson (L) |
|