Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av alla dödfödda och spädbarn som dör före ett års ålder i Sverige, i syfte att minska dödstalen, och tillkännager detta för regeringen.
Trots de stora medicinska framsteg som sker inom svensk hälso- och sjukvård har antalet dödfödda barn i Sverige inte minskat på 20 år. Att våra grannländer har lägre dödstal visar att fler barn kan räddas. Sverige kan bättre.
Att mista sitt barn är det värsta som kan hända för en förälder och anhöriga. En del av dig själv går förlorad. Utöver den outhärdliga smärtan, kan föräldrarna också få möta en omgivning som saknar förståelse och förmåga att hantera den tragedi som utspelar sig. Tyvärr möter cirka 1 400 föräldrar den grymma verkligheten varje år.
Varje år mister omkring 450 barn sitt liv strax innan födseln, ytterligare cirka 200 barn dör innan de fyllt ett år. Fler barn kan räddas.
De neddragningar och platsbristen som förekommer i delar av landet har inneburit att vården brustit vid förlossningar. Blivande mödrar har flugits med ambulansflyg till Finland på grund av platsbrist och ofödda spädbarn dör på vägen till BB på grund av långa körsträckor. Detta är en konsekvens av nedlagda BB:n och platsbrist. Landstingen behöver samarbeta, analysera och se över sina rutiner och arbetssätt för att rädda fler små barns liv. Goda resurser till mödra- och förlossningsvården är självklart en grundförutsättning för att barnmorskor ska få tillräcklig tid för varje mamma och barn.
För barn som dör i samband med eller efter förlossningen finns en strukturerad kartläggning och uppföljning. Men det saknas motsvarande kartläggning och samordning av fall med dödfödda barn. Socialstyrelsen inhämtar varje år siffror från landstingen över antalet dödfödda barn, det sker dock ingen djupare analys av dessa data.
En tydlig vision kan skapa förutsättningar till ett strukturerat arbetssätt för att rädda fler barn.
|
Christina Östberg (SD) |
|