Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av villkoren för kustfisket och konsekvenserna av rådande jaktpolitik och tillkännager detta för regeringen.
Värnat kustfiske kräver en översyn av möjligheterna till jakt på säl och skarv, bland annat genom jakt på säl från land, övervägande av allmän jakttid på säl och skarv.
När miljögifter som PCB och DDT gjorde Östersjöns sälar sterila på 1970-talet var sälen nära att utrotas. Nu är miljön bättre och Östersjöns omkring 30 000 sälar är inte hotade - däremot det kustnära fisket. Även skarven skadar fiskerinäringen. En översyn behövs för att öka möjligheterna till jakt på säl och skarv.
Skyddsjakt är idag den enda tillåtna jaktformen för säl, antingen på Naturvårdsverkets initiativ eller efter ansökan från en enskild. Sälen har inget naturligt rovdjur, och jakten på säl har stora restriktioner. Exempelvis får jakt på säl inte ske från land, och bara inom 200 meter från en plats där sälar skadat fisket, tex genom att ta fångst från garn eller orsaka skador på fiskeredskap.
Även skarven skadar fiskerinäringen, både genom skador på fiskbestånden i havet och på lax- och öringsbestånden i älvarna. En viktig del i lösningen på detta problem vore att ändra EU:s fågeldirektiv och föra upp skarven på listan över jaktbara arter, så att det blir möjligt att införa allmän jakttid på skarv. EU-kommissionen vill se mer pragmatiska bedömningar av skarvens skadeverkningar, och Förvaltningsrätten inte anser att skyddsjakten på skarv behöver strida mot EU:s fågeldirektiv. Skyddsjakt skulle därför kunna beviljas i större utsträckning än idag.
Andra åtgärder som bör övervägas och utredas är: allmän jakttid på säl och skarv, att föra upp skarven på listan över jaktbara arter, införa möjlighet till skyddsjakt på enskilda initiativ och till sist tillåta jakt på säl från land.
|
Joar Forssell (L) |
Lina Nordquist (L) |