Motion till riksdagen
2018/19:467
av Gulan Avci (L)

Bekämpa våldet mot kvinnor


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till ett år och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elektronisk övervakning ska kunna användas vid kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Idag är fortfarande hemmet och det offentliga rummet farliga platser för kvinnor. Det är ett stort misslyckande att samhället inte kan skydda kvinnorna från det våld som många möter i sin vardag.

Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 som en del av Kvinnofridsreformen. Det är unikt till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.

Grov kvinnofridskränkning är en underkategori till brottet grov fridskränkning. Bestämmelsen fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande.

Den 1 juli 2013 ändrades lagen om grov kvinnofridskränkning och grov fridskränk­ning till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Likaså höjdes straffminimum från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Det är inte tillräckligt. Minimistraffet för grov kvinnofridskränkning bör höjas till ett års fängelse.

Kontaktförbud innebär att någon som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka och kontakta dig. Det finns flera olika typer av kontaktförbud:

Den person förbudet gäller får inte besöka, kontakta eller följa efter den skyddade personen.

Den person förbudet gäller får inte besöka eller vara i närheten av den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara.

Den person förbudet gäller får inte vistas i ett större område runt den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara.

Normalt ska ett särskilt utvidgat kontaktförbud förenas med elektronisk övervakning, vilket innebär att förbudspersonen får bära en elektronisk fotboja som larmar om han eller hon överträder förbudsområdet eller inte sköter sin utrustning.

Sedan 1 juli i år har en rad åtgärder trätt i kraft som innebär att brott mot kontaktförbudet kommer få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i två år. Dessutom förlängs den första tiden för kontaktförbud med fotboja, från sex månader till ett år. Elektronisk övervakning kommer också att användas vid utvidgat kontaktförbud men bara om ett tidigare kontaktförbud har överträtts. Det är inte tillräckligt. Elektronisk fotboja måste kunna vara ett förstahandsalternativ.

Därför bör elektronisk fotboja kunna användas redan vid ett kontaktförbud om hotbilden mot kvinnan kräver det. Den hotade kvinnan – för det är oftast en kvinna som är brottsoffer – ska inte tvingas vänta på att ett kontaktförbud utan fotboja misslyckas, innan hon får det skydd hon har rätt till.

 

 

Gulan Avci (L)