Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digital service som hänför sig till undervisningen inom skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.
EU:s webbtillgänglighetsdirektiv innebär att den offentliga sektorn och de företag som finansieras av staten kommer att behöva uppfylla vissa tillgänglighetskrav på sina webbplatser och i sina appar. En tillsynsmyndighet tillsätts, och den kommer att kunna vidta åtgärder mot den som har tillgänglighetsbrister på sina webbplatser.
Bakgrunden till propositionen är att EU i många år har arbetat med att etablera en miniminivå på digital service inom offentlig sektor för att säkerställa att så många som möjligt också kan ta del av och nyttja den digitala servicen. Den 26 oktober 2016 fastställdes Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. Direktivet genomförs genom att en särskild lag införs i Sverige som träder i kraft den 1 januari 2019.
Synskadades Riksförbund har i sitt remissvar motsatt sig att digital service som hänför sig till undervisning undantas från den nya lagens krav på tillgänglighet.
Vi delar deras oro. Det är rimligt att elevarbeten inte omfattas av de nya kraven på tillgänglighet. Men lärplattformar i sig behöver vara tillgängliga för elever och lärare och där så är relevant för föräldrar. Det räcker inte att, som regeringen gör, hänvisa till att skollagen ger elever med funktionsnedsättning rätt till särskilt stöd. Själva syftet med att ställa krav på tillgänglighet är att människor så långt det är möjligt ska kunna delta på lika villkor, utan att vara beroende av särlösningar.
Den nya lagen behöver följas upp för att säkerställa att lärplattformar utformas enligt principen om design för alla.
|
Helena Gellerman (L) |
Christer Nylander (L) |