Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta en utredning för att införa inträdesjobb som ny anställningsform i lagen om anställningsskydd och tillkännager detta för regeringen.
Sverige står inför en integrationsutmaning. Många människor har på kort tid kommit till vårt land och faktum är att vi har ett av de största sysselsättningsgapen mellan utrikes födda och inrikes födda inom hela EU.
Arbetslösheten bland utrikes födda var i oktober 2018 över 15 %, jämfört med mindre än 4 % bland inrikes födda. År 2017 beräknades att efter 11 år hade knappt 50 % av kvinnliga flyktingar och drygt 60 % av manliga flyktingar kommit i arbete.
Detta beror bland annat på att utbildningsnivån generellt sett är lägre bland utrikes födda som har kommit till Sverige på senare år, och också på att det tar tid att etablera sig i ett nytt land om man kommit som flykting och saknar goda språkkunskaper.
Vi kan konstatera att det finns ett stort behov av jobb med låga eller endast grundläggande utbildningskrav, men Sverige har dessvärre lägst andel sådana jobb i hela EU. Att Sverige har så få jobb av den typen beror bland annat på att vi har höga ingångslöner.
Höga ingångslöner gör att lågproduktiva jobb försvinner från arbetsmarknaden då det inte längre blir lönsamt att anställa personer för den sortens tjänster. För att få fler jobb att växa fram som fler också kan vara med och konkurrera om krävs att arbetsrätten reformeras, arbetsgivaravgifterna sänks och att människor tillåts ta ett jobb till en lägre ingångslön.
Lönesättning och regler på arbetsmarknaden är i stor utsträckning en fråga för arbetsmarknadens parter. Samtidigt är det helt klart nödvändigt att riksdagen vidtar åtgärder som underlättar inträdet på arbetsmarknaden för att Sverige ska kunna minska enskilda människors utanförskap.
Ett sätt att göra detta på skulle vara att införa ”inträdesjobb” som ny anställningsform i lagen om anställningsskydd (LAS). Lönen för ett inträdesjobb skulle sättas till 70 procent av den kollektivavtalade ingångslönen för branschen, upp till som högst 21 000 kronor per månad, medan 30 procent av arbetstiden helt enkelt skulle betraktas som utbildning eller tid att lära sig jobbet på jobbet. Genom att lönen sätts till 70 procent av ingångslönen blir anställningskostnaden lägre. Den kostnaden skulle kunna minska ytterligare genom att arbetsgivaravgiften slopas under den tid som anställningsformen varar.
Inträdesjobb skulle tillåta nyanlända och unga utan gymnasieexamen att under en begränsad period ta ett jobb till en lägre lön. Den lägre lönen skulle ändå ge mer än vad den genomsnittliga ersättningen i etableringsbidraget motsvarar och den skulle minska kostnaden för företagen att anställa. Sannolikheten att arbetsgivare skulle anställa personer med lägre utbildningsnivå eller bristfällig yrkeserfarenhet skulle öka och fler människor skulle kunna gå från bidrag till arbete. Fler skulle helt enkelt få in en fot på arbetsmarknaden och samla på sig den värdefulla erfarenhet som krävs för att de också i framtiden ska kunna stå på egna ben och försörja sig själv och sin familj. Mot bakgrund av detta föreslås riksdagen ställa sig bakom att starta en utredning om att införa inträdesjobb som ny anställningsform i lagen om anställningsskydd (LAS).
|
Christian Carlsson (KD) |
|