Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att balansera makten mellan arbetsmarknadens parter genom att se över rätten till sympatiåtgärder och ett införande av en proportionalitetsprincip vid fackliga stridsåtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Många människor har på kort tid kommit till vårt land, men för få har snabbt kommit in på arbetsmarknaden och blivit en del av det svenska samhället. Det beror dels på utbildningsnivån hos många av de som har kommit, dels på den stelbenta arbetsmarknaden och de höga ingångslönerna.
En av anledningarna till de höga ingångslönerna är fackförbundens oproportionerliga makt. Fackförbund har idag rätt att strejka och vidta andra fackliga stridsåtgärder gällande konflikter som de själva inte är inblandade i och mot bolag som de saknar medlemmar hos. Det är orimligt. Konsekvenserna för den enskilda företagaren kan dessutom bli förödande.
Makten på den svenska arbetsmarknaden behöver balanseras.
För att lösa detta borde en utredning se över hur rätten till sympatiåtgärder kan begränsas och även hur en proportionalitetsprincip för strejk och andra fackliga stridsåtgärder kan införas. Kristdemokraterna anser att parterna inte ska få använda sig av arbetsrättsliga konfliktåtgärder utan att först söka medling vid Medlingsinstitutet.
En proportionalitetsprincip för fackliga stridsåtgärder finns i många andra länder. Den skulle säkerställa att en vidtagen stridsåtgärd och den skada som den förorsakar faktiskt också står i proportion till den konflikt det handlar om och vad fackföreningen vill uppnå med stridsåtgärden. En stridsåtgärd som förväntas leda till skada eller annan olägenhet ska kunna motiveras, och den ska också kunna förklaras olovlig om den inte anses vara proportionerlig.
|
Christian Carlsson (KD) |
|