Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om redovisning av livscykelkostnaden för ett medelräckviddigt luftvärnssystem och tillkännager detta för regeringen.
I skrivelse 2017/18:290 redovisar regeringen de överväganden och beslut som fattats inom ramen för anskaffningen av luftvärnssystemet Patriot. Skrivelsen utgör ett svar på riksdagens tidigare tillkännagivande om att anskaffningen skulle förankras i riksdagen.
Skrivelsen innehåller, trots omfattningen av anskaffningen, ingen ekonomisk redovisning över huvud taget. Det anges enbart att anskaffningen ryms inom det beställningsbemyndigande som riksdagen beslutat om på 78 miljarder kronor och att det även ryms inom planeringen för Försvarsmaktens anslag 1:3 på utgiftsområde 6.
De ökade kostnaderna för infrastruktur, drift och underhåll samt upprätthållande av systemets förmåga som uppstår efter 2021 och under systemets livslängd menar regeringen ska omhändertas genom omprioriteringar inom berörda anslag.
Vid större, långsiktiga och principiellt viktiga anskaffningar brukar regeringen göra en bedömning av materielens livscykelkostnad. Så skedde t.ex. 2012 då beslut fattades om utveckling och anskaffning av JAS 39 Gripen E. En sådan livscykelkostnad underlättar riksdagens uppföljning av materielsystemen och ger också en uppfattning om hur stora omprioriteringar som kan behöva ske mellan de olika anslagen.
Vad som ovan anförts, om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en bedömd livscykelkostnad avseende luftvärnssystemet Patriot, bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Allan Widman (L) |
|
|
Christer Nylander (L) |
Maria Nilsson (L) |