Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att införa ordningsomdömen i svenska skolor samt att se över frågan om att göra det lättare för rektorn att stänga av och flytta elever och tillkännager detta för regeringen.
För att unga människor ska få möjlighet att skaffa sig ett bra liv och kunna påverka sin framtid krävs en skola med ordning, så att kunskapen kan stå i fokus.
Allt fler elever uppger att de känner sig otrygga i skolan samtidigt som psykisk ohälsa bland unga ökar. Anmälningar om hot och våld i landets klassrum ökar kraftigt; 15 procent av landets niondeklassare känner sig inte trygga i skolan och 60 procent klagar på att andra elever stör, detta enligt undersökningar från Skolinspektionen.
Vi kristdemokrater menar att det krävs en politik för bättre ledarskap på landets skolor och ett upprättat föräldraansvar för att klara detta, men också bättre verktyg för landets lärare.
Det gäller för det första att som lärare både klara att inspirera eleverna till kunskap och att hålla ordning i klassrummet. Därför krävs mer fokus på utbildning i ledarskap och konflikthantering, både på lärarutbildningen och som fortbildning i yrkeslivet. Det råder ingen tvekan om att nolltolerans mot mobbing och kränkande beteende ska gälla i landets skolor. Den typen av trakasserier borde alltid resultera i ett samtal hem till elevens föräldrar.
Föräldraansvaret är avgörande för att skapa förutsättningar för såväl bättre skolresultat som ökad trygghet i skolan. Föräldrarna måste därför ta sitt ansvar genom att se till att förmedla att skolan är någonting viktigt, att ordningsregler är till för att följas och att klasskompisar ska bemötas med respekt. Det borde därför alltid upprättas ansvarskontrakt mellan elev, föräldrar och skolan där det framgår vem som ansvarar för vad för att möjliggöra en lyckad skolgång.
Det behövs utöver detta fler verktyg för att främja ordning och reda, trygghet och arbetsro. Det är exempelvis dags att införa ordningsomdömen. De skriftliga omdömena skulle påverkas av huruvida eleven kommer i tid, beteendet i klassrummet och av huruvida lärare och klasskamrater bemöts med respekt. I och med detta skulle lärare och skolledning ges större befogenhet att ta tag i ordningsproblemen. Fler elever skulle fästa större vikt vid sitt beteende och skolans uppgift att utveckla elevens kunskap om dygder och etik, förmågan att skilja mellan rätt och fel samt att bemöta medmänniskor med respekt.
I de fall där eleverna bryter allvarligt mot skolans ordningsregler eller skapar oro och otrygghet för andra elever så behöver rektorn lättare kunna stänga av och flytta elever till andra skolor. Det är orimligt att en elev som har stängts av från en grundskola inte får stängas av för en längre period än en vecka eller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Det är också orimligt att en elev som stängts av i de frivilliga skolformerna alltid ska ha rätt att komma tillbaka till skolan efter avstängningen. Inkludering till varje pris och att den som flyttats så snart som möjligt ska återgå till sin tidigare klass behöver inte i alla lägen vara det bästa, vare sig för den enskilda eleven eller för skolan.
Utbildning är något som alla barn har rätt till, men det borde inte vara en rättighet att få gå kvar på en viss skola trots att man upprepade gånger eller allvarligt bryter mot skolans ordningsregler och värdegrund. Mot bakgrund av detta bör en utredning tillsättas i syfte att införa ordningsomdömen i svenska skolor samt att se över frågan om att göra det lättare för landets rektorer att stänga av och flytta elever som missköter sig.
|
Christian Carlsson (KD) |
|