Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell samordning av landets interreligiösa råd och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges religiösa landskap har förändrats genom en global migration och vi har idag ett pluralistiskt religiöst landskap. Som ett svar på de utmaningar som det ställer på oss som individer och samhälle har en rad interreligiösa råd skapats runt om i Sverige. De utgör värdefulla verktyg i att skapa mötesplatser där vi lyssnar, lär och förstår varandra bättre.
Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Men vi ser samtidigt att religionen spelar en allt större roll i media, politiska debatter och samhället. Det exemplifieras lätt med den gångna valrörelsens diskussioner om böneutrop, konfessionella friskolor och religionsfrihetens praktiska betydelse.
För att få till en fungerande integration måste vi se att en sådan har ett djupare innehåll än arbete, bostadsort och språkkunskaper. Vid upprepade tillfällen har exempelvis religions- och yttrandefriheten hamnat i ett motsatsförhållande. Denna problematik löser vi inte genom att vända den ryggen. Här måste vi få till forum där människor kan mötas, lyssna, förklara och förstå.
Det är mycket positivt att det ute i flera av landets kommuner nu finns interreligiösa råd där religionsdialogen får äga rum. Det är en viktig resurs för att ta itu med isolationism och främlingskap. Att uppmuntra fler kommuner att se interreligiösa råd som en del i arbetet med att få till ett fungerande integrationsarbete bör vara en nationell angelägenhet. Att vi får till ett nationellt delansvar gör det också möjligt att samordna detta arbete och sprida goda, fungerande exempel.
|
Hans Eklind (KD) |
|