Den svenska skolan står inför en rad olika problem. Från att en gång ha varit en skola de övriga västeuropeiska länderna såg som ett föredöme och framgångsexempel, har vår skola i ett längre perspektiv tappat mark. En lång rad internationella undersökningar såsom PISA och TIMSS visar med all önskvärd tydlighet att denna resa nedåt i prestationer och kvalitet inte är politisk spekulation utan verkligen ligger för handen. Att lösa problemen kommer att ta tid och några snabba resultat är inte att vänta, men arbetet med att reformera det som gått fel måste likväl påbörjas, ett arbete som inte kommer att ge några lättköpta politiska poäng. Ytterst har problemen sin rot i en samhällsutveckling där relativism och falsk snällism fått för stort svängrum, vilket självklart avspeglat sig i skolan. Att återställa kvaliteten på svensk skola är förknippat med att samhället i övrigt överger det överdrivet relativistiska paradigm som främst vann insteg det svenska samhället under slutet av 60-talet.
1) Vi kan konstatera att den svenska skolans utveckling efter kommunaliseringen inte varit tillfredsställande. Kommunaliseringen har förvärrat olika problem. För att tackla dagens stora problem inom skolan måste staten ta över ansvaret som huvudman från kommunerna. För att få en likvärdig skola där både rika och mindre välbeställda kommuner har en skola av acceptabel kvalitet måste vi ha ett statligt huvudmannaskap.
En annan fråga är lärarnas sjunkande status, som av nästan alla debattörer i frågan utmålas som ett stort problem. Här är ett statligt huvudmannaskap den effektivaste enskilda åtgärden för att vända utvecklingen och återigen höja lärarnas status. Det har också visat sig att kommunerna inte har den erforderliga kompetens som krävs för att styra skolan, här måste staten gå in med en högre professionell kompetens. Vi har också en stor utmaning i den massiva immigrationen med många nya elever som varken behärskar svenska språket eller har hunnit anamma svensk kultur. Som ett första steg mot ett förstatligande ska organisationen och huvudmannaskapet för studie- och yrkesvägledare, it, skolhälsovården och administrativ personal övergå i statlig regi.
För att klara utmaningarna dagens skola står inför krävs ett fast och professionellt styre från statens myndigheter och politiker.
2) Vidareutbildning av lärare ska ske regelbundet så att lärarna får ökad kompetens och inte bara vidmakthåller den kunskap de fick under sin lärarutbildning. Vi föreslår att denna vidareutbildning finns på två nivåer: en basnivå och en mer avancerad nivå.
Lärare som önskar få vara kvar där de är idag men vill få mer kunskap i sitt ämne genomför vidareutbildning på basnivå. Lärare som önskar få djupare kunskaper men även önskar få möjlighet att framöver bli mentorer för nyare kollegor, genomför den fördjupade utbildningen. Denna genomförs externt på högskola/universitet. Efter avslutad utbildning blir läraren certifierad på en ny högre nivå i utbildningstrappan.
3) Varje genomförd extern utbildning som en enskild lärare genomfört ska innebära att han/hon därefter kommer ta ett steg upp i en utbildningstrappa, steget uppåt innebär också att läraren certifieras på den nivån. För att få komma vidare uppåt i ”trappan” krävs att läraren tar det ansvar som förväntas efter genomförd utbildning. Tanken är att denne ska stötta kollegor som befinner sig på lägre nivåer med återkoppling. Ingen lärare ska kunna klättra uppåt utan att först ha tagit ansvar på respektive nivå. För att komma till toppen av trappan krävs det att man som lärare ska ha deltagit i de team som skickats till skolor med sämre resultat. För att kunna bli antagen till ett team krävs det att man har avancerat till de högre nivåerna och har mycket god kunskap och erfarenhet i rollen som lärare och ledare. Teamets uppgift blir att ta över ledningen av och utbildningen i skolan. Detta för att vända resultaten samtidigt som den personal som ersätts får gå bredvid för att lära sig.
Självklart följer betydligt högre lön för varje steg en lärare tar i utbildningstrappan med det ökade ansvar detta innebär. Att kunna göra karriär och samtidigt kunna göra en lönemässig karriär är oerhört viktigt för att höja läraryrkets karriär och för att vi ska kunna locka studerande till läraryrket.
4) Skolinspektionen ges i uppdrag att genomföra inspektioner och skriva rapport efteråt av såväl kommunala skolor som friskolor. Rapporterna syftar till att elever och föräldrar lättare ska kunna ta del av respektive skolas betygsnivå men också annan viktig information som antal lärare, antal anställda, deras utbildningsnivå, hur övrig organisation ser ut. Alla rapporter ska vara offentliga och publiceras på såväl Skolinspektionens hemsida som på kommunens och berörd skolas hemsida.
5) Sverige och världen är mitt uppe i en omställningsprocess med kraftigt ökande digitalisering. Detta är den kanske mest omfattande förändring som skett sedan industrialiseringens dagar. I och med digitaliseringen kommer självklart en stor mängd nya arbetstillfällen och nya yrken tillkomma. Hela samhället påverkas av denna process, så även skolan. Dels genom att nya utbildningar behöver tillkomma, men också genom att digitalisering har gett och kommer att ge nya möjligheter i undervisningen. Idag är utbildningen i hur dessa nya digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen inte tillräcklig inom lärarutbildningarna. Det finns enstaka kurser att söka, men utbildningen i sin helhet är inte anpassad efter morgondagens krav på kompetens inom detta område.
6) Sverigedemokraterna vill ha en likvärdig skola där samma regler och system gäller för alla skolor, utom där det är uppenbart att det ska tas lokal hänsyn. Kunskaper ska också utvärderas och presenteras så stringent som möjligt. Därför vill vi att rektorer inte ska kunna ge sammanfattade betyg i SO-ämnen och NO-ämnen.
7) En nationell plan bör upprättas och genomföras för hur den nya digitala informationsteknologin ska utnyttjas och effektivisera skolväsendet på alla adekvata plan. Administrativa och kommunikativa verktyg bör utvecklas och erbjudas landets alla skolenheter för att sänka priserna på dessa verktyg samt för att förenkla kommunikationen och säkerheten. Rektorer och administrativ personal ska erbjudas lämpliga nationella verktyg. Digitala läromedel bör godkännas och erbjudas på nationell nivå i adekvat omfattning för att förenkla lärarkårens arbete. Självklart ska nationella prov erbjudas i nationell digital form när detta är lämpligt.
Uppgifter rörande elever vilka är adekvata nationellt, såsom diagnoser, behov av extra hjälp, stöd med mera ska i den mån det är i enlighet med de lagar och regler vi har, läggas på ett nationellt datasystem. Detta kommer att avsevärt förenkla hantering gällande skolpeng och annat. Självklart måste lagar gällande skydd av personuppgifter noga efterlevas även i detta system.
8) De nationella proven som är digitala ska rättas externt för att förhindra glädjebetyg och för att alla ska få en likvärdig och rättvis bedömning. En del praktiska svårigheter kan uppstå vid mindre skolenheter, men dessa går att lösa genom samarbete med andra skolenheter.
9) Lärare och fritidspedagoger inom grundskolan samt förskollärare inom förskolan löper en avsevärt förhöjd risk att smittas av vanliga infektionssjukdomar på sin arbetsplats jämfört med de flesta övriga yrkesgrupper. Detta beror självklart på den stora kontaktyta med unga elever som dessa yrkesgrupper utsätts för dagligen. I de allra flesta fall har lärare som får en vanlig förkylning smittats på sin arbetsplats. Att då kräva av lärarkåren att dessa själva ska betala karensavdraget för en sjukskrivning de högst sannolikt erhållit genom sitt arbete är varken rimligt eller rättvist. Inte heller tjänar det till att höja lärarkårens status och attraktivitet. Därför vill vi att karensavdraget för nämnda kategorier tas bort.
10) Under senare år har vi erfarit att lärare under lektionstid tagit partipolitisk ställning och under lektionstid talat illa om partier en viss lärare haft personliga antipatier för. Att på detta sätt under lektionstid föra ut egna partipolitiska preferenser är fullständigt oacceptabelt och hör inte hemma i en demokrati. Skolan bör vara tydlig med att sådant beteende inte får förekomma. Det ska föras in i gällande läroplan samt i skollagen att partipolitisk propaganda ej får förekomma under skoltid av någon lärare. I första hand bör varning ges till den som på detta sätt bryter mot de demokratiska spelreglerna. Hjälper inte det ska entledigande bli nästa åtgärd.
11) Det finns idag många satsningar och stödåtgärder för elever med problem i skolan. Vad det dock talas tystare om är de elever som klassas som särbegåvade, det vill säga de elever som har ovanligt lätt för sig i skolan och som behöver gå snabbare fram i sitt lärande än vad som kan anses normalt. Att vara särbegåvad kan i många fall vara en gåva, men det innebär även utmaningar. Elever som inte får sin särbegåvning uppmärksammad av skolan kan utveckla koncentrationssvårigheter eller andra svårtydda symtom. Dessa elever kan också bli stökiga eller oroliga då den vanliga undervisningen inte erbjuder några utmaningar eller upplevs som spännande. SKL har tagit fram en handlingsplan för att bättre uppmärksamma särbegåvade elever inom skolan. Det är dags att omsätta denna handlingsplan i praktiken. Dessutom bör vi skyndsamt erbjuda särbegåvade barn möjligheter att gå snabbare fram i undervisningen genom att läraren erbjuder egen undervisning för dessa elever samt i möjligaste mån sätta ihop studiegrupper där elever tillåts gå snabbare fram i sina studier. De satsningar vi gör på kringpersonal ska komma särbegåvade elever till del så de kan gå fram i sin egen lite högre takt i undervisningen.
12) Rektorernas situation lämnar utrymme för förbättringar. Svenska rektorer, varav hälften saknar lärarutbildning, lägger i genomsnitt ungefär femton procent av sin tid på pedagogisk verksamhet. I Finland, vars skola fungerar avsevärt bättre än den svenska, har alla rektorer lärarbakgrund och ägnar merparten av sin tid åt att stötta och vara behjälpliga med att lyfta verksamheten. Där ägnar de också mindre tid åt administration.
Det pedagogiska ansvaret för undervisningen ligger på lärarna, men rektorn har en ledande funktion att fylla. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Därför anser vi att rektorer på sikt bör rekryteras bland behöriga lärare från en högre certifieringsnivå i den vidareutbildningstrappa vi vill införa, vilket givetvis också medför lönepåslag och utökade ansvarsområden. Detta stärker rektorernas pedagogiska profil, samtidigt som den administrativa bördan anpassas därefter.
Detta är en modell vi är övertygade om kommer att bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig styrning av skolan.
13) En viktig uppgift för framtida arbetsgivare är att tillse att frånvaron inte är för hög. Alla kan bli sjuka eller vara frånvarande av nödvändiga orsaker. De elever med spontan olovlig frånvaro har dock uppvisat bristande ansvarstagande och det är rimligt att detta framgår i betyget. Främst ska införandet av frånvaron i slutbetyget självklart främja hög närvaro och minska skolket. I annat fall ska åtgärder sättas in på tidigt stadium vid olovlig eller för hög frånvaro.
14) Att riksdagen beslutat att införa betyg från årskurs sex i grundskolan är något positivt och ett steg i rätt riktning. Sverigedemokraterna vill att betyg ska införas redan i årskurs fyra. Tydliga utvärderingar och betyg ska vara en naturlig och integrerad del av den svenska skolan. Betyg i relativt tidiga årskurser gör det möjligt att tidigt upptäcka barn i behov av stödinsatser, vilket är det enskilt viktigaste argumentet. Betyg gör det också möjligt för föräldrarna att få en mer rättvis bild av sina barns kunskapsnivå. De omdömen som ges verbalt med föräldrarna har i praktiken inte visat sig tillräckliga.
15) Sverigedemokraterna vill att regeringen ska införa ett system med jourklasser och där det är lämpligt jourskolor. En jourklass är en specialklass där den elev som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan, för en kortare eller lite längre tid. Dessa åtgärder syftar till att den som ägnar sig åt mobbning ska få hjälp att komma ut ur sitt destruktiva beteende, samt för att övriga elever ska ges en rimlig möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan. Det är vår uppfattning att mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap bäst motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran. Därför är det av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete.
16) Skriftliga ordningsomdömen ska införas från första klass, detta för att föräldrarna ska få adekvat information om hur deras barn sköter ordningen i skolan. Detta är en information som lätt kommer bort i föräldrasamtal med lärarna av olika orsaker.
17) Sverigedemokraterna ser ett stort värde i att bevara de mindre skolenheterna. Inte minst gäller det de bygdeskolor som fortfarande finns kvar. För att få ett fungerande samhälle i stort krävs att skolan lyckas med sin uppgift. Av den orsaken är det viktigt att låta grundskolan bygga på småskalighet där det är möjligt. Sverigedemokraterna vill därför motverka trenden där mindre skolor läggs ned till förmån för större. Sverigedemokraterna ser med oro på att många landsbygdsskolor har sviktande ekonomi och elevunderlag. Familjer tvingas ofta välja mellan att flytta eller sända sina barn flera mil bort till närmsta skola. Tyvärr kan en tillfällig svacka i elevunderlag tvinga en skola att stänga. Det leder till avflyttning av barnfamiljer, varefter sannolikheten att skolan kan öppna igen är låg. Vi vill införa ett särskilt stöd för landsbygdsskolor. Skolor med tillfälligt lågt elevunderlag ska under maximalt 3 år kunna ansöka om medel för att klara sådana perioder. Medel ska reserveras för detta. Detta ska vara öronmärkta pengar som kommunen inte kan använda för andra ändamål.
18) Den svenska skolan har i många avseenden blivit otryggare de senaste decennierna även om bilden inte är entydig och inte gäller alla skolor. Det är i dag obligatoriskt med rastvakter, vilket på många skolor har ökat tryggheten. Samtidigt har våld och hot blivit vanligare på många skolor i utsatta områden. Också lärarnas arbetsmiljö har försämrats kraftigt på många håll, speciellt i dessa utsatta områden. Samtidigt har lärarnas arbetsbelastning ökat, främst på grund av ökad administration och ett ökat socialt ansvar för eleverna. Det finns också rapporter om ökad psykisk ohälsa bland elever.
För att komma tillrätta med dessa problem vill vi anställa fler skolsköterskor, skolpsykologer, kuratorer, vaktmästare och administrativ personal. Då får vi fler vuxna runt skolbarnen och vi får också professionell personal som avlastar lärarna med kringuppgifter som stjäl tid från kärnuppdraget. Detta kommer också öka chanserna att någon vuxen upptäcker och tar tag i elever som mår dåligt.
19) Skollagen stipulerar att förskolan, förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt gymnasieskolan ska erbjuda modersmålsundervisning. Detta gäller då det är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och då eleven har grundläggande eller goda kunskaper i språket samt att det finns ett elevunderlag på minst fem elever.
Vi står i dag inför en situation där det viktigaste är att nyanlända elever lär sig det svenska språket snabbt för att inte halka efter i undervisningen och där eleverna många gånger redan kan sitt modersmål, i många fall pratar de modersmålet inom familjen varje dag. Att i detta läge lägga resurser på modersmål i stället för det svenska språket anser inte vi vara ett rationellt användande av resurserna. Effekterna av modersmålsundervisning för att lättare kunna lära sig svenska är också mycket tveksamma. Enligt en undersökning i Danmark av AKF (kommunernas forskningsenhet) finns det inga statistiska bevis för att modersmålsundervisningen ger en positiv effekt på det nya hemlandets språk. Det är betydligt mer rationellt att använda resurserna till att eleverna lär sig det svenska språket. Även modersmålslärare kan med en tämligen modest utbildningsinsats bli svensklärare i grundläggande svenska. Eventuell modersmålsundervisning ska bekostas av brukarna själva och ske utanför ordinarie skoltid. Sverigedemokraterna yrkar på att skollagen ändras i enlighet med detta.
20) Skolan i dag präglas ofta av grupparbeten där ett stort ansvar läggs på eleverna själva, en pedagogik där barn ska söka information på egen hand samt ägna sig åt lustfylld inlärning. Denna typ av pedagogik passar en del elever, speciellt de från studievana hem. Med denna utveckling har dock elever med särskilda behov hamnat i kläm på ett allvarligt sätt. Sverigedemokraterna vill att en särskild satsning på elever med speciella behov görs inom skolan för att ge dessa barn en chans att lyckas. Denna satsning innebär att vi vill utöka antalet specialpedagoger och övrig personal i skolorna som vid behov kan hjälpa dessa elever. Vi vill också ha inslag i den ordinarie lärarutbildning som handlar om elever med särskilda behov.
21) Det ligger i sakens natur att nyanlända elever har specifika behov, det gäller inte minst kunskaper i svenska, som är en förutsättning för att tillgodogöra sig annan utbildning. Våra fallande resultat i internationella undersökningar beror på flera saker, men en orsak är bristande resultat för nyanlända. Därför krävs det en helt ny strategi på området. Till att börja med behövs en nationell läroplan för förberedelseskolor, denna bör bygga på de rekommendationer som Skolverket redan utgivit. Fokus ska ligga på det svenska språket och kunskaper om det svenska samhället. Skolverket ska bidra till att ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen. Svenska 2 ska avskaffas.
Vi vill inrätta en förberedelseskola som ansvarar för nyanlända skolungdomar. Genom att avskaffa modersmålsundervisning och istället erbjuda dessa lärare arbete i förberedelseskolan (tillsammans med behöriga lärare) utnyttjar vi resurserna på mest effektiva sätt. Förslaget bygger i stora stycken på befintlig personal. Förberedelseskolan kommer att hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande stödundervisning. Denna nya verksamhet kommer att ligga i egna lokaler, avskilt från skolans ordinarie verksamhet. I den ordinarie undervisningen organiseras svenskundervisningen på tre nivåer där nivån anpassas efter elevernas förutsättningar.
Nyanlända elever slussas över till ordinarie undervisning enligt följande. Innan en elev förs över har man kontakttid i tilltänkt klass för att säkerställa att eleven kan följa med i undervisningen. Dessutom utförs före överflyttning ett digitalt nationellt prov utformat av Skolverket i svenska, engelska och matematik för den årskurs som ska påbörjas, detta för att säkerställa att eleven kan följa undervisningen. På så vis erhålls likvärdig standard i alla kommuner istället för det godtycke som råder idag. Läraren i den mottagande klassen får på så sätt en mer homogen grupp, vilket främjar studiero och undervisningens kvalitet. Efter skoldagen förblir förberedelseskolan tillgänglig för de överflyttade elever som känner att de behöver extra stöd med det egna språket som referens. Detta är möjligt eftersom förberedelseskolan har knutit till sig tvåspråkig personal enligt ovan. På så vis kommer överflyttade elever också i kontakt med nyanlända elever och blir en inspirationskälla för dessa.
Vi är övertygade om att denna form av förberedelseskola gynnar både befintliga elever i den vanliga skolan samt nyanlända som kan tillägna sig det svenska språket och de svenska värderingarna i sin egen takt.
22–23) Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset för och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt, vilket flera internationella kunskapsundersökningar visar. Vi vill därför att timplanen i matematik för grundskolan delas upp årskursvis. Detta för att öka möjligheterna att upptäcka elever som halkat efter i undervisningen, men också för att tydliggöra vad eleverna ska ha lärt sig efter varje årskurs. Sverigedemokraterna vill också att en nivågruppering av matematik införs på två nivåer, en särskild och en allmän nivå. På samma sätt ska svenska och engelska nivågrupperas. Denna nivågruppering ska ske från och med årskurs fyra. Det är orimligt att begära att alla elever ska lära sig i samma takt. Med en undervisning där en nivågruppering inte sker riskerar elever som lär sig lite långsammare att hamna efter i undervisningen och tappa sugen. De elever som lär sig lite snabbare riskerar att tappa sugen för att de saknar utmaningar.
24) Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag om att ta bort läxor som ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. I stället ska elever erbjudas läxhjälp. I de lägre årskurserna ska fritids erbjuda detta i möjligaste mån.
25–26) Samtalsspråket i den svenska skolan bör alltid vara svenska under lektionstid när nyanlända elever väl har lämnat förberedelseskolan, undantaget språklektioner givetvis. Att prata svenska med sina svenska och utländska kamrater på ett vardagligt sätt under lektionstid är kanske det effektivaste sättet att lära sig det nya språket.
En förstärkt svenskundervisning ska också ges till elever med svårigheter i det svenska språket där resurserna tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.
27) Vi anser att lärarna är kompetenta att själv välja ut de läromedel de vill använda sig av i sin undervisning. Vi anser också att de ska få fortsätta att göra det även framledes. Däremot vittnar många lärare om betydande svårigheter att finna tid att själv bedöma vilka läromedel som håller tillräckligt hög kvalitet. Ett läromedelsråd bör upprättas bestående av profession, forskare och skolmyndigheter som granskar de läromedel avsedda för den svenska marknaden samt kvalitetsmärker desamma, detta för att underlätta för lärarkåren och säkerställa att svenska elever använder läromedel av tillräckligt hög kvalitet. Lärarna ska själva få välja vilka läromedel de vill använda sig av, men en absolut lägsta nivå bör ändå stipuleras av staten. Det finns läromedel som håller en för låg klass, det handlar antingen om att de innehåller för många faktafel, har en bristande pedagogisk struktur, är politiskt vinklade eller på andra sätt är uppenbart olämpliga och undermåliga. Här bör staten gå in som garant för en lägstanivå på våra läromedel och underkänna att dessa används i den svenska skolan.
28) Sverigedemokraterna vill utöka idrottsundervisningen så att eleverna erhåller en stunds fysisk aktivitet varje dag; vikten av god hälsa och ökad rörlighet ska betonas. För att säkerställa att barnen i skolan får tillräckligt med motion bör också fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör dock vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än enbart tävling och prestation. Till stöd har vi bland annat det så kallade Bunkefloprojektet. Det startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Detta projekt visade att barn och ungdomar som fick en timmes fysisk aktivitet varje dag förbättrade sina studieresultat. Störst var skillnaden för pojkarna. Andra positiva bieffekter av den ökade rörligheten är att koncentration, inlärningsförmåga, självförtroende och social förmåga ökar, samtidigt som denna modell kan användas som ett led i att bekämpa den ökande barnfetman.
29) Vi vill också se en utökning av Bunkefloprojektet där även representanter för näringslivet deltar tillsammans med idrottsföreningar, dels för att frigöra tid för lärarna men också för att knyta näringslivet närmare skolan. Med både föreningslivet och näringslivet med i skolans verksamhet kan eleverna få stimulans med både fritid, verklighetsanknytning och tankar på framtida yrkeskarriärer.
30) Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vår svenska kultur och svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, samhällssystem, traditioner, normer, värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar, språk, samhälls- och levnadssystem, regler, riktlinjer, medborgaransvar och hur vi ska behandla varandra, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona vår kultur, det immateriella kulturarvet med tidigare generationers samlade kultur, kunskap och erfarenhet, den kristna etiken, den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle och även det materiella kulturarvet i form av till exempel äldre föremål, fornlämningar, kulturmiljöer och byggnadsverk.
Inget noteras i den svenska läroplanen om att förvärva kunskaper om den svenska kulturen. Det ska därför läggas till under mål i samtliga läroplaner så att lydelsen blir: ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och insikt i de svenska, nordiska och västerländska kulturerna och kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken. Detta med fokus på den svenska kulturen, kulturarvet och språket”. Trots att det noteras i läroplanen att kunskap ska förmedlas om kulturarvet, ingår i många fall ingen eller ringa utbildning i skolundervisningen om kultur och kulturarv. Få prov visar sig innefatta frågor om detta och sådana kunskaper betygsätts i för liten utsträckning, få elever känner till kulturen och kulturarvet. Därför ska området svensk, nordisk och västerländsk kultur och kulturarv med fokus på det svenska testas genom prov på samma sätt som man gör i övriga ämnen. Ämnena svensk, nordisk och västerländsk kultur och kulturarv med betoning på det svenska, ska placeras i samband med ”samhällsorienterande ämnen” och ”samhällskunskap” i timplanerna men även tas upp inom ämnena historia och svenska. Det ska inte vara möjligt att i undervisningen negligera detta.
31) Vi har i dag problem med hedersproblematik i Sverige, främst i vissa förorter är problemet stort. Denna problematik innebär att vissa familjer bär på en samhällssyn, familjesyn och en syn på individen som understundom kommer i kraftig konflikt med de värderingar och den praxis som råder i vårt moderna samhälle. Detta kan till exempel gälla döttrars och söners val av partner och karriär. För att lättare kunna upptäcka och hjälpa unga skolelever som hamnar i en värderingskonflikt mellan våra moderna värderingar och en mer klanbetonad syn på samhället är det nödvändigt att personal inom olika skolformer såsom gymnasieskolan och grundskolan har en adekvat utbildning på området, detta för att kunna upptäcka och hjälpa enskilda elever som befinner sig i en utsatt situation. Vi vill att utbildning i hedersproblematik ingår som en kortare kurs i lärarutbildningen, samt ges som obligatorisk vidareutbildning för skolpersonal i utsatta områden.
32) I dagens samhälle, speciellt i urbaniserad miljö, har banden mellan generationerna tunnats ut och den naturliga relationen som till exempel barn förr i tiden hade med farmor eller morfar har försvunnit. Sverigedemokraterna menar här att något viktigt har försvunnit som påverkar både socialiseringen och livskvaliteten. Ett sätt att åtminstone i någon mån åtgärda detta är att inrätta ett system där äldre personer besöker och medverkar på rimliga villkor i skolan. Det innebär att den äldre generationen bjuds in till skolorna eller att klasser bjuds hem till någon morfars äldreboende. Vi är säkra på att vår äldre generation blir en värdefull resurs i dagens svenska skola.
33) Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande. Reflektion kring etiska och moraliska frågor är också nödvändiga inslag i skolans uppdrag. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras, inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet. I enlighet med detta ska läroplanerna Lpfö 98 samt LGR 11 ändra sina skrivningar om diskriminering. I nuvarande skrivelser står det att diskriminering inte får förekomma på grund av kön, etnisk tillhörighet eller religion. Självfallet ska politisk åskådning och politisk partitillhörighet inte heller utgöra grund för diskriminering, vilket ska föras in i nämnda läroplaner.
34–35–36) För att öka förståelsen för och förmedla vikten av ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande stimuleras. Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara svensk- och närproducerad och tillverkad på plats. Maten ska vara gratis för alla elever, på såväl grund- som gymnasieskola, detta eftersom en viktig förutsättning för kunskapsinhämtning är att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. Kött från djur som slaktats utan bedövning ska inte få förekomma i svenska skolor. Sverigedemokraterna vill att skolmaten tillagas på plats och att maten i möjligaste mån är lokalt producerad, därför vill vi att alla skolor ska ha ett tillagningskök, inte ett mottagningskök. Vi vill ge statliga stimulansbidrag där det ska finnas utrymme för både genomförandet av ombyggnad samt en medvetenhet om att handla lokalt/svenskt innebär dyrare pris då våra djurhushållningsregler är hårdare än i övriga Europa.
37) Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen och yrkesvägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux. Sverigedemokraterna vill att det stipuleras ett maximalt antal elever för vad varje studie- och yrkesvägledare har ansvar för.
38) Många av landets skolor byggdes ungefär samtidigt och nu börjar behovet av större renoveringar eller förbättringar bli akut på många håll. Detta då inomhusklimatet i dessa skolor blivit alarmerande dåligt, det gäller luftkvaliteten såväl som ljusförhållanden eller till och med fuktproblem. I en rapport från Boverket och Energimyndigheten uppskattades att det föreligger ett mycket stort upprustningsbehov. Sverigedemokraterna vill att staten på sikt tar ett större ansvar för landets skollokaler då många kommuner inte mäktar med renoveringsbehovet själva. Det är en fråga både för elevernas och lärarnas hälsa och välbefinnande. I skolmiljön ingår självfallet skolgården och omkringliggande utemiljö. Där det är praktiskt möjligt ska skolgårdarna innebära att eleverna har möjlighet till lek, gärna i naturen, och tillräckligt med utrymme för rörelse och utelekar. Detta är en mycket viktig fråga för elevernas framtida hälsa.
39) Vi vill att varje ämneslärare ska ha en examen i det ämne han/hon undervisar i samt erforderliga kunskaper i pedagogik. Övrig lärarutbildning vill vi utreda för att se hur den kan bli bättre. Sverigedemokraterna inser behovet av en ny lärarutbildning redan idag som ska ge de blivande lärarna en mycket bättre kompetens, förståelse och förmåga att hantera digitala arbetssätt, pedagogik och andra verktyg. Samtidigt poängterar vi att de digitala verktygen och möjligheterna kombineras med traditionella undervisningsmetoder. Denna kombination är vi övertygade om ger absolut bäst pedagogisk effekt.
Forskning i kombination med läraryrket ska uppmuntras. Dessa möjligheter till vidareutbildning och forskning finansieras genom att kommun/friskola söker bidrag från staten. Vi vill att lärare besöker andra lärares lektioner, med återkoppling efteråt. Detta ska bli en naturlig del av vardagen för lärare i skolan. Att delge varandra och få återkoppling hur du är i lärarrollen är viktigt för att kunna utvecklas. Vi vill även att rektorerna ska få regelbunden fortbildning och återkoppling.
40) Tyvärr finns det skolor, främst i våra utsatta områden, som inte längre fungerar och som inte uppfyller minimikraven när det gäller trygghet och undervisning. Ytterst ansvarig för den enskilda skolan och dess resultat är skolans rektor. En kompetent rektor med gott ledarskap är grunden för en god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet. I Storbritannien har man precis som i Sverige haft problem med ett antal skolor. Där tog man där fram ett koncept med så kallade Academy Schools. De skolor som omvandlats till Academy Schools är skolor som under en lång tid haft omfattande problem. Skolorna leds av statligt tillsatta rektorer som fått ett omfattande mandat för att kunna förändra skolorna från grunden.
41) Sverigedemokraterna vill att elever som är under förundersökning och utreds för grova våldsbrott eller sexualbrott som normalt skulle ge fängelse för vuxna personer, ska avskiljas från sin vanliga klass och sättas i en så kallad pliktskola. Vid sådana tillfällen där säkerheten för övriga elever är hotad, eller där gärningsman och brottsoffer riskerar att sitta i samma klassrum eller dela skolgård, ska rektorn besluta om att gärningsmannen ska flyttas till en pliktskola. Orsaken är att utredningstiden för brott begångna av unga personer ofta är mycket lång. Under tiden brottet utreds kan brottsoffer och övriga elever fara mycket illa. Även om gärningsmannen inte döms till sluten ungdomsvård eller LVU ska ett beslut om pliktskola gälla, detta då nivån för att dömas till ungdomsvård ofta är mycket hög. Om det visar sig att den som blivit föremål för åtgärder är oskyldig ska denne självklart återvända till sin klass.
42) I dagsläget styrs det svenska skolsystemet av 53 olika myndigheter. Det anser vi är alltför många, eftersom det leder till otydlighet och försämrad effektivitet. Vi vill effektivisera myndighetsstrukturen så att inga myndigheter inom utbildningsväsendet har överlappande ansvarsområden. Likaså vill vi slå ihop olika myndigheter där uppdragen kan sammanföras till en gemensam myndighet. På sikt vill vi ha en myndighet med ett övergripande ansvar för lägre utbildning. Denna övergripande myndighet ska handplocka de mest kompetenta och mest lämpade opolitiska medarbetarna för att ha ett övergripande ansvar för lärarkåren och kvaliteten inom skolväsendet. På detta sätt uppnår vi såväl synergieffekter och effektiviseringar som leder till besparingar och ökad kvalitet. Dessutom uppnås en större tydlighet beträffande vilken myndighet som ytterst har ansvaret för skolfrågorna. En sådan ny skolmyndighet kan dock först inrättas efter det att vårt förslag om att införa ett nytt löne- och incitamentsystem, med en karriärtrappa för lärarna och rektorerna i enlighet med Singaporemodellen, har introducerats.
43) En del religiösa friskolor har funnits i vårt land mycket länge; många av dessa friskolor fungerar utmärkt väl och har betydligt bättre resultat än den kommunala skolan. Dessa skolor ska självfallet få vara kvar. Däremot vill vi se ett tillfälligt stopp för nyetablering av religiösa friskolor då en mängd missförhållanden uppdagats på ett flertal av dessa skolor. Ibland är det inte ens Skolinspektionen som uppdagat problemen, utan allmänheten. Även religiösa friskolor ska följa skollagen precis som alla andra skolor. Det är uppenbart att en hårdare kontroll av dessa skolor behövs och vi vill ha ett tillfälligt moratorium för nyetablering av dessa skolor tills Skolinspektionen klarar av sin tillsyn av dessa på ett tillfredsställande sätt.
44) Skolinspektionen spelar en större roll i dag än för 20, 30 år sedan, speciellt med den flora av religiösa friskolor som etablerat sig de senaste decennierna. Vi vill att Skolinspektionen ska få större resurser och krav på sig att genomföra flera kontroller. Speciellt viktigt är det att utöka oannonserade besök. Speciellt viktigt är också att göra fler oanmälda besök på religiösa friskolor.
45) Att eleverna på en skola har konform klädsel fyller flera viktiga funktioner. Om eleverna bär vissa gemensamma klädesplagg på en skola så minskas den hets som framför allt många flickor känner när det gäller att klä sig snyggast eller enligt senaste mode. Detta kan i vissa årskurser vara ett stort problem. En annan viktig aspekt med skolgemensam klädsel är också säkerhetsaspekten. Skolans personal kan lätt identifiera vilka som hör hemma på skolan eller inte med en enhetlig klädsel. Det är också viktigt att eleverna känner stolthet och samhörighet med den skola de går på. En gemensam klädsel bidrar starkt till detta. Vi vill införa enhetlig klädsel på frivillig basis i det svenska skolsystemet, vilket innebär att skolorna eller enskilda kommuner får ta beslut om enhetlig klädsel och då också besluta om vilken finansieringsmodell som ska tillämpas. Ingen enskild kommun ska kunna förbjuda friskola i kommunen att fatta beslut om enhetlig klädsel. Detta ska föras in i skollagen. Att införa en tvingande lagstiftning på nationell basis är i dagsläget inte praktiskt möjligt av flera orsaker.
46) Behovet av gemensamma referenspunkter och gemensamma värden har aldrig varit större än i dagens Sverige. God läsförståelse är alldeles nödvändigt för att klara sig i dagens samhälle och att behärska det svenska språket är lika viktigt. Läsförståelse och svenska språket är lika viktigt för alla samhällsklasser, dock har ofta elever från socioekonomiskt svagare grupper redan från början ett handikapp gentemot andra grupper. Det är också viktigt att det uppväxande släktet stiftar bekantskap med de stora litterära författarna genom historien, detta av flera viktiga orsaker. Våra elever måste med tiden få en litterär referensram, där de kan utvecklas som människor, utveckla språklig förmåga och ta del av och insupa vårt kulturella arv. Listan ska främst innehålla de klassiska litterära verken, men även innehålla klassiska filmer, konst, teateruppsättningar och musikverk.
På grund av detta vill vi införa en klassikerlista som ska gälla för förskolan (högläsning) grundskolan och gymnasiet. Den ska anpassas för olika åldrar och inte följas strikt. Men en skolelev som vandrat genom vårt skolsystem ska ha tagit del av det mesta i listan.
47) Examinerade lärare som tar anställning i områden som av EU definieras som glesbygd ska få 15 procent av sin studieskuld avskriven varje år under den tid de arbetar i glesbygd. Maxtaket är en total studieskuld på 300 000 kronor. Detta för att åtgärda lärarbristen i våra glesbygder och att bevara eller återskapa en levande landsbygd.
|
Patrick Reslow (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Michael Rubbestad (SD) |
|
Jörgen Grubb (SD) |
Ebba Hermansson (SD) |
|
Clara Aranda (SD) |
Linda Lindberg (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
|