Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ge humanitärt bistånd till behövande via kyrkor i Syrien och Irak och tillkännager detta för regeringen.
År 2003, före USA:s invasion av Irak, fanns cirka 1,4 miljoner kristna invånare i Irak: syrianer, kaldéer, assyrier, armenier och mandéer. Efter diktatorn Saddam Husseins fall hamnade landet i politiskt kaos och över 10 000 irakier dödades av olika väpnade grupperingar. Irak har varit ett samhälle i förfall utan säkerhet och trygghet och detta vakuum har drabbat de etnoreligiösa minoriteterna särskilt hårt. Sunni, Shia och kurder gjorde maktanspråk och en sekteristisk maktdelning. Presidenten ska vara kurd, premiärministern shia och talmannen sunni. Den väpnade konflikten mellan shia och sunni-irakier har sedan 2003 förorsakat massflykt av kristna invånare. Mitt i denna maktkonflikt har islamistiska grupper med våld fördrivit kristna invånare från sina områden.
År 2014 ockuperade terrorgruppen Islamiska staten (IS) stora delar av Irak och de kristna områdena i Nineveprovinsen och Mosul. Jezidiernas område Sinjar blev också hårt drabbat av islamistisk terror. Med våld fördrevs över 150 000 kristna invånare från staden Mosul och Nineveprovinsen på bara några dagar. Detta folkmord är ett faktum som EU-parlamentet och många nationella parlament har erkänt. Idag finns knappt 400 000 kristna invånare i Irak och de flesta är flyktingar i den kurdiska regionen och vill återvända till sina områden. Även de flera hundra tusen kristna irakiska flyktingar som finns i Turkiet, Libanon och Jordanien vill återvända.
Inbördeskriget i Syrien har pågått sedan 2011. Hundratusentals människor har blivit dödade och miljontals människor är nu på flykt både i Syrien och i angränsande länder. En del av dessa människor har lyckats fly till Europa och Sverige men de allra flesta är kvar i den krigsdrabbade regionen.
De internationella biståndsorganisationerna har svårt att hjälpa de behövande i Syrien på grund av det svåra säkerhetsläge som råder i landet. Bristen på humanitär hjälp är stor och behoven omfattande i både Syrien och Irak.
Det internationella humanitära stödet som skickas via Bagdadregeringen och andra organ i Irak kommer inte de kristna folkgrupperna till del. Motsvarande situation gäller i Syrien. Kristna flyktingar huserar på förläggningar som drivs av kyrkor på grund av etnisk och religiös förföljelse. På grund av rädsla för trakasserier väljer de bort internationella/nationella flyktingförläggningar. Därför är stödet via kyrkor viktigt för att nå behövande och människor som är i nöd.
Sverige tar ett betydelsefullt ansvar genom vårt generösa och solidariska flyktingmottagande och är en stor biståndsgivare via FN och EU och bilateralt. Likväl ser vi att medlen inte räcker till och inte alltid fungerar effektivt. Det är därför viktigt att se över nya vägar, så att det humanitära biståndet når fram och kan komma fler till del.
Ett exempel är via de etablerade kyrkorna och lokala organisationer som finns på plats i regionen och som har fungerande hjälpinsatser. De känner till situationen väl och vet var behoven är som allra störst. Tyskland ger till exempel humanitärt bistånd till behövande via den syrisk-ortodoxa kyrkan i Syrien och Irak.
För att nå de invånare som idag inte får del av vårt bistånd bör Sverige ge direkt humanitärt bistånd till behövande kristna och andra flyktingar via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mosul, Nineveprovinsen och i Syrien.
|
Robert Halef (KD) |
|