Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i trafikbrottslagen inkludera förbud mot s.k. eftersupning och tillkännager detta för regeringen.
För den som googlar ”eftersupning” kommer en rad artiklar upp där personer som orsakat trafikolyckor frikänns då de hävdar att de druckit alkohol efter att olyckan ägt rum. I Norge finns inte den möjligheten. Sedan 1959 har man en lag där en motorfordonsförare inte får dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en trafikincident där föraren förstår eller borde förstå att polisen kan komma att utreda händelsen. Samma lag borde vi ha i Sverige och en justering i enlighet med detta kan göras i trafikbrottslagen.
Att köra rattonykter är ett brott. Ett brott som ligger bakom många tragiska olyckor. Trots att tekniken för att fastställa att någon faktiskt druckit innan de satt sig bakom ratten, snarare än ”eftersupit”, förbättrats händer det fortfarande att personer frias eller får sänkt straff eftersom deras berusning inte kan uteslutas ha uppstått efter att de klivit ur bilen.
När den här frågan belysts har man valt att inte justera lagstiftningen då ett straffansvar för eftersupning är oförenligt med den grundläggande straffrättsliga principen om att det inte är straffbart att dölja egen brottslighet. Men, då måste i konsekvensens namn förbudet mot att smita från trafikolycksplats ogiltigförklaras då den på samma sätt strider mot svensk rättspraxis.
Varje år inträffar över tusen fall med misstänkta rattfyllerister som förklarar sin berusning med att de druckit alkohol först efter att de stannat bilen. I Sverige har vi en nollvision när det gäller dödsfall inom trafiken. Att ta bort eftersupning som en möjlighet underlättar en sådan måluppfyllelse. Det understryker att alkohol och bilkörning inte hör ihop.
|
Hans Eklind (KD) |
|