Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att införa en obligatorisk och standardiserad uppföljning av självmordsnära patienter och tillkännager detta för regeringen.
Hälso- och sjukvården behöver utveckla strukturer för att följa upp personer som är suicidala. Suicidrisken är märkbart förhöjd de första tolv månaderna efter suicidförsök. Trots att vetskapen om detta är hög finns inom hälso- och sjukvården ingen standardiserad uppföljning av riskgruppen.
Det är inte en rimlig ordning att patienter som försökt ta sitt liv snabbt skrivs ut, utan att en standardiserad behandlingsplan upprättats. Som läget nu är förekommer det att patienter lämnar vården utan annan åtgärd än att till exempel psykofarmaka förskrivits. Obligatorisk uppföljning bör vara en given del av vårdprocessen för självmordsnära personer.
Varje år tar över 1 100 personer i Sverige sitt liv; majoriteten av dessa har tidigare sökt vård, vilket exemplifierar behovet av en korrekt hantering och en seriös uppföljning.
En annan slutsats blir att suicid kan förhindras och att de vårdgivande insatserna är tydligt avgörande för utgången.
Personal vid samtliga vårdinstanser, som möter den här utsatta riskgruppen, behöver tydliga riktlinjer och väl utarbetade arbetssätt att följa. Med anledning av detta krävs det en utredning för att ta fram lämpliga metoder där en standardiserad och obligatorisk uppföljning av självmordsnära patienter införs inom svensk hälso- och sjukvård.
|
Clara Aranda (SD) |
|