Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tas fram riktlinjer för att beakta gemenskapsaspekter i myndigheternas framtidsscenarier och tillkännager detta för regeringen.
Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas arbete med långsiktiga scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken. Dessa scenarier utgör underlag för t.ex. formuleringen av politiska målsättningar, analyser av reformer och samhällsekonomiska analyser.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens styrning av och myndigheternas arbete med scenarier behöver förbättras för att bidra till välinformerade beslut och rätt prioriteringar samt för att öka effektiviteten i arbetet.
Riksrevisionen menar bl.a. att det råder bristande överensstämmelse och koordinering mellan olika scenarier som arbetas fram hos olika myndigheter. Riksrevisionen varnar för att detta i förlängningen kan medföra att beslut om t.ex. infrastrukturinvesteringar baseras på motstridiga framtidsbilder och att prioriteringar görs på felaktig grund.
Riksrevisionen efterfrågar därför tydligare styrning och generella, gemensamma riktlinjer för de myndigheter som arbetar med att ta fram framtidsscenarier, för att öka förutsättningarna för regering och riksdag att fatta välinformerade beslut. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och avser att utveckla styrningen av arbetet med att ta fram scenarier, exempelvis i form av vissa generella riktlinjer.
I detta arbete anser Kristdemokraterna att riktlinjer bör tas fram för myndigheterna om att beakta de effekter olika val kring utveckling av t.ex. infrastruktur, trafik och bostäder får på gemenskaper och relationer.
Kristdemokraterna vill att alla politiska beslut ska – på motsvarande sätt som i dag gäller miljökonsekvenser – analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för gemenskaper såsom familjer, nära relationer och civilsamhället i övrigt. Så kan grunden läggas för ett samhälle där politiken ger stöd för goda relationer, och så undviker vi en politik som riskerar det motsatta. Vi vill också att en samlad nationell strategi för arbetet mot ofrivillig ensamhet och isolering – ett samhällsproblem som visat sig ha lika allvarliga konsekvenser för folkhälsan som rökning – tas fram.
Att ta fram riktlinjer för myndigheterna kring hur de ska beakta gemenskapsaspekter i sina framtidsscenarier är en del i detta. För att vara effektivt och långsiktigt behöver arbetet för goda gemenskaper och mot ensamhet och isolering spänna över flera olika politikområden, likt hållbarhetsarbete. Det gäller inte minst stads- och trafikplanering, bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar. Närområdet, boendet och stadsmiljön har en stor betydelse för den sociala gemenskapen. I planeringen av städer och samhällen borde utformningens effekter på gemenskap och sociala möjligheter därför vara en bärande princip. I dag är de miljömässiga aspekterna standard i planeringen och byggandet av bostadsområden. Kristdemokraterna anser att de sociala aspekterna bör vara lika självklara, i syfte att mota ensamhet och främja gemenskap. Därför bör det beslutsunderlag som ligger till grund för de politiska besluten inom dessa områden tas fram med gemenskapsaspekterna i åtanke.
|
Jakob Forssmed (KD) |
|
|
Camilla Brodin (KD) |
Sofia Damm (KD) |
|
Hampus Hagman (KD) |
Magnus Jacobsson (KD) |
|
Magnus Oscarsson (KD) |
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
|
Désirée Pethrus (KD) |
Larry Söder (KD) |