1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
3 Inledning
4 Vänsterpartiets syn på regeringens förslag
4.1 Besparingarna på Arbetsförmedlingen
4.2 Utebliven resursförstärkning till Arbetsmiljöverket
4.3 Delegationen mot segregation
4.4 Lärarassistenter
4.5 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
4.6 Anskaffningen av Patriot
4.7 Avsaknad av jämlikhetsreformer
4.8 Avsaknad av riktade statsbidrag till äldreomsorgen
5 Förslag till ändringar gällande inkomster
5.1 Avvisar nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda
5.2 Avvisar nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga
5.3 Avvisar avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet
6 Förslag till ändrade utgiftsramar och anslag
6.1 Avvisar borttaget krav på kollektivavtal för nystartsjobb utan krav
6.2 Avvisar ökade avräkningar på biståndet
6.3 Övriga utgiftsförändringar
Regeringen lämnar normalt förslag till ändringsbudget till riksdagen två gånger per år, först samtidigt med den ekonomiska vårpropositionen i april och sedan samtidigt med budgetpropositionen i september. Ändringsbudgetarna innebär att regeringen lämnar förslag till ändringar i en redan beslutad budget, dvs. förslag till ändringar under ett pågående budgetår. Förslagen bör dock i normalfallet begränsas till att omfatta ändringar på grund av händelser som inte var kända när budgetpropositionen lades. Det kan handla om olika typer av oundvikligheter, t.ex. att arbetslösheten ökat och därmed utgifterna för det anslag där arbetslöshetsersättningen ligger.
När Vänsterpartiet är i renodlad opposition brukar vi inte motionera på ändringsbudgetarna. Detta eftersom vi inte kan ta ansvar för delar i en helhet som vi inte påverkat eller som är vår politik. Vårändringsbudgeten för 2019 skiljer sig emellertid från en vanlig ändringsbudget. I och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation vann bifall i riksdagen har regeringen valt att lägga fram en bredare ändringsbudget. Det finns inget formellt som hindrar regeringen från att göra detta, utan den kan i princip höja och sänka vilka anslag den vill. Regeringen har också möjlighet att under budgetåret ändra i de flesta skatter, dock ej inkomstskatterna. Detta är bakgrunden till varför vi väljer att motionera på denna ändringsbudget.
4 Vänsterpartiets syn på regeringens förslag
Regelverket för oppositionspartiernas motionsrätt på regeringens ändringsbudgetar begränsades 2014. Det var i den nya riksdagsordningen 2014 som begränsningen genomfördes. I riksdagsstyrelsens framställan till riksdagen om Översyn av riksdagsordningen (2013/14:RS3) anförs bl.a.:
I fråga om motioner med anledning av propositioner med ändringsbudgetar bör det i linje med vad som framkommit vid kommitténs praxisgenomgång framhållas att vad som sägs där om ärendets ram i förhållande till anslagshöjningar respektive anslagssänkningar naturligtvis även gäller i förhållande till föreslagna förändringar på inkomstsidan. I en följdmotion kan således yrkas på att en sådan höjning eller sänkning helt eller delvis ska avslås, men yrkandet får inte innebära ett förslag om höjning eller sänkning utöver vad som föreslås i propositionen.
Innebörden av den nya ordningen är att oppositionspartierna får avslå en föreslagen utgiftsökning, men får inte föreslå egna utgiftsökningar (eller skattehöjningar). Vänsterpartiets förslag till ändrade ramar och ändrade anslag (tabell 1 nedan) ska ses mot den bakgrunden. Utöver dessa förändringar som Vänsterpartiet föreslår i förhållande till regeringens förslag och som redovisas i tabell 1 har Vänsterpartiet invändningar på ett antal områden där det enligt gällande ordning inte är möjligt att föreslå förändringar.
4.1 Besparingarna på Arbetsförmedlingen
I Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation fanns en besparing på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag på 892 miljoner kronor för 2019. Besparingen har fått Arbetsförmedlingen att planera för att lägga ned ca 130 kontor. Till största delen handlar det om små kontor i glesbygdsområden. Arbetsförmedlingen har också som ett resultat av nedskärningen varslat 4 500 anställda om uppsägning. Trots att regeringen kritiserat Moderaterna och Kristdemokraterna för besparingen väljer regeringen att inte tillskjuta medel till Arbetsförmedlingen i vårändringsbudgeten. Detta är anmärkningsvärt och kommer att leda till försämrad service och ökad arbetslöshet. Det gör det också ännu svårare att se hur den varslade privatiseringen av stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet – en i sig omfattande men opreciserad förändring – ska kunna genomföras under annat än ytterligare kaotiska förhållanden. Vänsterpartiet menar att detta är allvarligt och att agerandet är oansvarigt.
4.2 Utebliven resursförstärkning till Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket bedriver ett mycket viktigt arbete för att främja en bra arbetsmiljö. Inspektionsverksamheten är Arbetsmiljöverkets största uppdrag. Mer än hälften av personalstyrkan jobbar med inspektion. För att kunna hålla samma nivå på inspektionsverksamheten har Arbetsmiljöverket begärt 31 miljoner kronor för 2019. Vi kan dock konstatera att Arbetsmiljöverket inte tilldelas några extra pengar i vårändringsbudgeten. Enligt Arbetsmiljöverket kommer detta att leda till färre inspektörer, vilket påverkar inspektionsverksamheten negativt. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen inte tilldelar Arbetsmiljöverket de resurser som myndigheten ansökt om.
4.3 Delegationen mot segregation
Det är glädjande att regeringen föreslår att nedläggningen av Delegationen mot segregation, som skulle bli en effekt av bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, inte ska genomföras. Delegationen mot segregation yttrar sig över ansökningarna om bidrag från detta anslag. Den ökning som föreslås i vårändringsbudgeten avser dock statsbidrag som det redan har ingåtts avtal för. Regeringen föreslår däremot inte att själva statsbidraget enligt förordningen för statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner ska återställas. Detta är olyckligt. Vänsterpartiet var med och drev igenom detta statsbidrag, som har haft som mål att vara långsiktigt och leda till att viktiga samhällsproblem identifieras och angrips, och vi menar att statsbidraget borde ha återställts.
4.4 Lärarassistenter
Regeringen gör i vårändringsbudgeten en större satsning på 475 miljoner kronor för att skolhuvudmännen ska kunna anställa lärarassistenter. Vänsterpartiet ser att det finns stora behov av satsningar på skolan men menar att satsningen på lärarassistenter är att gå i fel riktning. Inte minst eftersom det ännu inte är klarlagt vilken roll lärarassistenterna ska fylla, vilka arbetsuppgifter de ska ha och vilka kvalifikationer som ska krävas för arbetet. Vänsterpartiet anser att alla som jobbar i skolan med barn ska ha den kompetens som krävs för att jobba med barn. Regeringen har aviserat att Skolverket ska få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för lärarassistenter. Först när vi sett dessa kommer Vänsterpartiet att ta ställning till behovet av en statlig satsning på lärarassistenter. Vi menar därför att de pengar som regeringen satsar på lärarassistenter genom att förstärka anslag 1:5 under utgiftsområde 16 bör användas på ett annat sätt som bättre stärker skolan.
4.5 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
Vänsterpartiet är kritiskt till att regeringen går vidare med förslaget om att korta vårdköerna genom prestationsbundna insatser och därmed påbörjar införandet av den s.k. kömiljarden. Modellen med prestationsbundna insatser bygger på new public management-systemet och innebär att korta, snabba nybesök premieras medan exempelvis multisjuka, äldre och de med komplexa behov trängs undan. Ett system där pengarna – i stället för patienternas vårdbehov – styr, leder fel. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag om inriktningen och användningen av anslaget för detta inom utgiftsområde 9. Vårdköerna beror till stor del på att det inte finns tillräckligt med personal ens för att hålla befintliga vårdplatser öppna. Vänsterpartiet vill därför se en generell resursförstärkning till vården för att möjliggöra för fler vårdplatser, fler anställda och förbättrad arbetsmiljö. Det finns överanvändning respektive underanvändning av vården som skapar en ojämlikhet. Det måste föras en politik som främjar att den person vars behov av vård är störst också är den som ska hamna först i kön. Vi menar att det hade funnits goda skäl att tillföra sådana resursförstärkningar redan i denna vårändringsbudget och beklagar att regeringen valt att inte göra det.
Mot bakgrund av ovanstående bör regeringens föreslagna användning av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna avslås. Detta bör riksdagen besluta.
Regeringen väljer att höja anslag inom utgiftsområde 6 avseende investeringsplanerna bl.a. på grund av att man valt att anskaffa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Då anskaffningen redan är gjord föreslår Vänsterpartiet inga ändringar i anslaget men vi vill framföra vår kritik mot processen att anskaffa Patriot och de risker som tagits i samband med det. Processen gick mycket fort och Vänsterpartiet framförde i samband med beslutet att det fanns goda skäl att avvakta med köpet till dess att en ordentlig försvars- och säkerhetspolitisk analys hade gjorts för att värna vår militära alliansfrihet. I och med anskaffningen av Patriot har Sverige tagit ytterligare ett kliv närmare den amerikanska militärindustrin, och detta är Vänsterpartiet kritiskt till.
4.7 Avsaknad av jämlikhetsreformer
Flera jämlikhetsreformer som Vänsterpartiet förhandlade fram under den förra mandatperioden och som försvann i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, finns inte med i regeringens förslag till vårändringsbudget. Det handlar om avgiftsfri simskola för barn i förskoleklass, avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet och avgiftsfria lovaktiviteter. Dessa jämlikhetsreformer ökade möjligheterna till en mer meningsfull fritid för barn och unga och spelade stor roll i många människors liv. I stället för att återinföra dessa reformer prioriterar regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, att höja taket i RUT. Det är ett svek mot landets barn och unga. Dessutom har regeringen valt att införa avdragsrätt för gåvor i stället för att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgiften. Vänsterpartiet avvisar denna inriktning på den ekonomiska politiken.
Vänsterpartiet menar att det över tid även behövs en utbyggnad av utbildningsplatser för att möta samhällsutvecklingen. Parallellt med detta krävs det också utökade satsningar på forskning för att utbildningen ska kunna hålla en hög kvalitet.
4.8 Avsaknad av riktade statsbidrag till äldreomsorgen
Det riktade statsbidrag på 2 miljarder kronor som Vänsterpartiet tidigare fick igenom förlängdes inte i och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation gick igenom i riksdagen. Detta statsbidrag har varit viktigt för att möjliggöra inte minst en god personalsituation inom äldreomsorgen. I och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation gick igenom i riksdagen drogs dessa tillbaka. Vänsterpartiet beklagar att regeringen valt att inte återställa detta och menar att det är allvarligt med tanke på de stora behoven för att säkerställa kvaliteten för de äldre och också för personalens villkor och arbetsmiljö. Enligt en enkät som Kommunalarbetaren genomfört där frågan ställts till landets kommuner angående konsekvenserna av detta har två av tre kommuner svarat att det planeras för varsel. Vänsterpartiets mening är att resursförstärkningar till äldreomsorgen är nödvändiga och att det är brådskande.
5 Förslag till ändringar gällande inkomster
Regeringen lägger i vårändringsbudgeten en rad förslag på ändrade inkomster. Bland annat föreslås att skatten på flygresor behålls och att mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls. Detta trots att det fanns tillkännagivanden i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation om att skatten på flygresor skulle slopas och momsen på naturguidning återställas. Detta är bra och Vänsterpartiet stödjer dessa förslag i regeringens proposition. Vi finner det dock anmärkningsvärt att regeringen gått vidare med en rad andra skatteförslag från Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, såsom slopad skattereduktion för medlemskap i fackförening (prop. 2018/19:45), höjt tak för RUT-avdrag (prop. 2018/19:89) samt skattereduktion för gåvor (prop. 2018/19:92). Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag och vi presenterar vår syn på dessa förslag i separata motioner.
5.1 Avvisar nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda
Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda gäller under de tolv första månaderna. Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda gäller t.o.m. den 31 december 2021. Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för den först anställda förlängs till att gälla under de första 24 månaderna. Dessutom gör regeringen bedömningen att regelverket ska permanentas.
Vänsterpartiet stod bakom det ursprungliga regelverket, men vi ser inga skäl att göra det mer generöst eller att permanenta det. Förslagen torde ha högst marginella sysselsättningseffekter. Av fördelningspolitiska och offentligfinansiella skäl avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 bör avslås. Detta bör riksdagen besluta.
5.2 Avvisar nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga
Regeringen föreslår nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år. Flera av remissinstanserna anser eller befarar att förslagen är ineffektiva, däribland Arbetsförmedlingen, ESV, Konjunkturinstitutet, IFAU och LO. Vänsterpartiet delar denna farhåga. Studier av tidigare sänkta sociala avgifter för unga tyder på att den föreslagna nedsättningen inte kommer att få några betydande långsiktiga effekter på sysselsättningen. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1775) om allmän löneavgift bör avslås. Detta bör riksdagen besluta.
Vidare bör regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) avslås. Detta bör riksdagen besluta.
Vidare bör även regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) avslås. Detta bör riksdagen besluta.
5.3 Avvisar avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet
Vänsterpartiet anser att miljöskadliga subventioner ska avskaffas och står därför bakom att skattesubventioner av det här slaget avskaffas. Vänsterpartiet anser dock att skattesubventionerna för diesel i gruvorna ska fasas ut och ske i tre steg i stället för att avskaffas på en gång såsom regeringen föreslår.
Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del som avser avskaffad nedsättning för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet bör avslås. Detta bör riksdagen besluta.
Det behövs tydliga och långsiktiga regler för näringslivet. Att med så kort framförhållning som regeringen föreslår avskaffa en subvention som denna får ekonomiska konsekvenser för dem som berörs. Det finns mindre aktörer som kommer att drabbas hårt, och alternativ till diesel saknas för tillfället. Genom att fasa ut skattesubventionen i tre steg skapas förutsättningar för de företag och aktörer som påverkas att anpassa sig och börja göra erforderliga investeringar, förändra driftformen eller vidta andra åtgärder för att minska dieselanvändandet.
Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande av nedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6 Förslag till ändrade utgiftsramar och anslag
6.1 Avvisar borttaget krav på kollektivavtal för nystartsjobb utan krav
Under förra mandatperioden vidtog regeringen ett antal åtgärder för att minska fusk, oegentligheter och överutnyttjande bland de subventionerade anställningarna. För nystartsjobb infördes bl.a. krav på anställningsvillkor som följer, eller är likvärdiga med, kollektivavtal. Genom att skärpa kraven skulle oseriösa arbetsgivare sållas bort. I vårändringsbudgeten aviserar regeringen att man avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas, enligt regeringen, leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler arbetslösa få ett nystartsjobb, vilket i sin tur beräknas minska utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m.
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen avskaffar krav på kollektivavtal för nystartsjobb. Det kommer att leda till att personer i nystartsjobb får sämre anställningsvillkor än andra anställda. Därigenom kommer oseriösa arbetsgivare återigen att kunna använda nystartsjobb som ett sätt att konkurrera ut arbetsgivare som erbjuder kollektivavtalsenliga villkor. Vänsterpartiet avvisar därför dels regeringens förslag att avskaffa krav på kollektivavtal för nystartsjobb, dels regeringens ändrade anslag med anledning av detta (anslag 1:2 och anslag 1:12 inom utgiftsområde 14 och anslag 1:3 inom utgiftsområde 13).
6.2 Avvisar ökade avräkningar på biståndet
Regeringen minskar anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 798 703 000 kronor, varav 700 miljoner kronor utgör avräkningar för asyl- och flyktingmottagandet. Våren 2017 aviserade regeringen att den skulle göra en översyn av modellen för beräkning av kostnader för asylmottagande som avräknas mot utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Enligt uttalanden från regeringen har avsikten varit att en ny modell ska gälla fr.o.m. kommande budgetproposition och att en utgångspunkt är att tillämpa OECD/Dacs förtydligade regelverk. Översynen motiverades delvis med att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet. Något även riksdagens utrikesutskott efterfrågat. Den nya modellen skulle dessutom minska avräkningarna. Trots det ökar avräkningarna nu när den nya modellen används, och modellen redovisas inte på något sätt. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till hur regeringen hanterat denna fråga.
Vänsterpartiet vill reformera OECD/Dacs regelverk så att det inte tillåter avräkningar för asyl- och flyktingmottagande. Tills ett sådant regelverk finns på plats vill vi kraftigt minska de svenska avräkningarna. Mot bakgrund av den bristande transparensen saknar Vänsterpartiet dock underlag för att precisera den rimliga storleken på avräkningarna. Därför avvisar Vänsterpartiet den föreslagna ökningen av avräkningarna från biståndet för asyl- och flyktingmottagandet.
6.3 Övriga utgiftsförändringar
Av Vänsterpartiets övriga förslag till ändrade anslag kan nämnas följande. Vänsterpartiet avvisar regeringens besparingar på äldreomsorgen och inom psykiatrin. Vi avvisar också besparingar på bl.a. Kronofogdemyndigheten, vuxenutbildningen, investeringsstödet för hyresbostäder, åtgärder för klimatanpassning, stöd till idrotten samt inom näringspolitiken. Vänsterpartiet avvisar också ett par av regeringens tillskott, bl.a. till den kungliga hov- och slottsstaten och en satsning på Business Sweden. Vänsterpartiets samtliga förslag till ändrade utgiftsramar och anslag återfinns i tabell 1 nedan.
Tabell 1 Vänsterpartiets förslag till anslag för 2019, avvikelse mot regeringen
Tusental kronor
|
Anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Regeringens förändring av ram/anslag |
Ny ram/ny anslagsnivå |
Vänsterpartiets avvikelse mot regeringen |
||
|
1 |
Rikets styrelse |
14 593 645 |
149 009 |
14 742 654 |
–4 000 |
|
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
140 685 |
4 000 |
144 685 |
–4 000 |
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
11 522 533 |
–13 058 |
11 509 475 |
13 058 |
|
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
1 973 353 |
–13 058 |
1 960 295 |
13 058 |
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
44 945 140 |
–786 908 |
44 158 232 |
700 000 |
|
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
43 459 337 |
–798 703 |
42 660 634 |
700 000 |
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
81 277 185 |
225 000 |
81 502 185 |
400 000 |
|
|
1:8 |
Bidrag till psykiatri |
2 202 993 |
–90 000 |
2 112 993 |
90 000 |
|
|
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet |
1 677 490 |
–310 000 |
1 367 490 |
310 000 |
|
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
17 967 483 |
462 400 |
18 429 883 |
4 000 |
|
|
1:3 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare |
3 707 530 |
–4 000 |
3 703 530 |
4 000 |
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
73 939 772 |
364 000 |
74 303 772 |
–34 000 |
|
|
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd |
27 013 828 |
–26 000 |
26 987 828 |
26 000 |
|
|
1:12 |
Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar |
4 914 213 |
80 000 |
4 994 213 |
–80 000 |
|
|
2:5 |
Arbetslivspolitik |
25 000 |
–20 000 |
5 000 |
20 000 |
|
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
80 846 211 |
–533 934 |
80 312 277 |
397 000 |
|
|
1:13 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
2 712 422 |
–445 000 |
2 267 422 |
397 000 |
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
15 781 531 |
19 510 |
15 801 041 |
35 000 |
|
|
1:3 |
Skapande skola |
187 065 |
–10 000 |
177 065 |
10 000 |
|
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
160 735 |
–5 000 |
155 735 |
5 000 |
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 974 311 |
–20 000 |
1 954 311 |
20 000 |
|
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
4 742 123 |
–755 000 |
3 987 123 |
750 000 |
|
|
1:9 |
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande |
3 000 000 |
–750 000 |
2 250 000 |
750 000 |
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
9 737 248 |
1 195 000 |
10 932 248 |
55 000 |
|
|
1:10 |
Klimatanpassning |
316 750 |
–55 000 |
261 750 |
55 000 |
|
|
24 |
Näringsliv |
7 436 717 |
–34 500 |
7 402 217 |
138 000 |
|
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 060 255 |
–60 000 |
3 000 255 |
60 000 |
|
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
909 022 |
–92 000 |
817 022 |
92 000 |
|
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
72 772 |
14 000 |
86 772 |
–14 000 |
|
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
2 206 737 |
|
2 454 058 |
|
|
Jonas Sjöstedt (V) |
|
|
Jens Holm (V) |
Maj Karlsson (V) |
|
Birger Lahti (V) |
Karin Rågsjö (V) |
|
Mia Sydow Mölleby (V) |
Linda Westerlund Snecker (V) |
|
Ulla Andersson (V) |
|