Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatten för diesel i arbetsmaskiner samt i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet bör sänkas till lägsta tillåtna nivå och tillkännager detta för regeringen.
Regeringen har till riksdagen överlämnat proposition 2018/19:94 om befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin. Propositionen grundar sig på tillkännagivandet från riksdagen i reservation 1 i betänkande 2018/19:FiU1 (höstbudgeten).
I propositionens första del föreslås att befrielsen från koldioxid- och energiskatt för diesel i arbetsmaskiner samt i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska vara 2 430 kronor per kubikmeter under tiden den 1 juli 2019 till den 31 december 2019 och sedan 1 930 kronor.
Svenska lantbrukare konkurrerar på samma europeiska marknad som sina grannar i Danmark, och Sverigedemokraterna förordade i motion 2018/19:1287 att skattenivån kring olika insatsvaror ska vara densamma. Skatten på diesel för lantbruket behöver därför sänkas till samma nivå som i Danmark, ca 7 öre per liter, så att svenska lantbrukare kan konkurrera på samma villkor som sina danska grannar, vilket även föreslogs i en av Sverigedemokraternas reservationer till betänkande 2018/19:FiU1. När Sverigedemokraternas budgetmotionsreservationer hade fallit, stödde vi reservationerna 1 och 5 från Moderaterna och Kristdemokraterna. Därigenom uppnåddes bl.a. ett tillkännagivande till regeringen om en viss sänkning av jord- och skogsbrukets dieselskatt. Regeringen följer upp detta tillkännagivande med föreliggande motion.
Vi ser positivt på att regeringen nu levererar det riksdagen uttryckt som sin vilja. Men sedan reservationerna i betänkande 2018/19:FiU1 antogs har inga signaler kommit om att situationen för landets lantbrukare skulle ha förbättrats. Snarare finns en oro för vad som kommer att hända om även nästa odlingssäsong skulle bli alltför torr eller svår på annat sätt, samtidigt som marginalerna är förbrukade. Grundproblemet är jordbrukets svaga lönsamhet. Den har varit svag i många år, något som har resulterat i många nedlagda jordbruk med följd att allt färre jordbruk finns i vissa regioner. Antalet jordbruk närmar sig och understiger i vissa fall en kritisk massa när lantbrukets infrastruktur av bl.a. kringföretag försvinner från bygden. Det förvärrar situationen. Det är alltså helt avgörande för en fungerande lantbruksnäring att fortsatta nedläggningar förhindras. För att detta ska undvikas är det i sin tur avgörande att grundlönsamheten höjs.
För att jordbrukets lönsamhet ska öka bör dieselskatten för jordbruksmaskiner sänkas till dansk nivå, ca 7 öre per liter, vilket är så lågt som EU-regelverket tillåter. Det bör också göras permanent och inte tillfälligt, så att lantbrukarna får långsiktiga spelregler och rimliga möjligheter att planera för framtiden. Annars finns inte förutsättningar för de investeringar som är nödvändiga för att motverka produktionsbortfall på grund av väderhändelser och för fortsatt hög produktivitet och lönsamhet. Även investeringar för djurvälfärd och miljöhänsyn försvåras om den långsiktiga lönsamheten är svag eller osäker.
Vi bedömer att lönsamheten är väsentligt bättre inom skogsnäringen, varför ytterligare dieselskattesänkning skulle kunna riktas in på enbart jordbruksmaskiner. Men många lantbrukare bedriver även skogsbruk. En ytterligare dieselskattesänkning för skogsmaskiner skulle därför också förbättra lantbruksföretagens lönsamhetsförutsättningar, inte minst i skogs- och mellanbygd, där de största lönsamhetsproblemen finns i dag. Dessutom undviker man det krångel och den administration som skulle följa med att lantbruksföretagen måste hålla isär diesel för jord- respektive skogsbruk.
Vi bedömer att klimatkonsekvenserna av den dieselskattesänkning som vi föreslår kommer att bli små. Körningar i fält bestäms främst av andra förutsättningar för brukandet och inte av dieselpriset. På marginalen kan en ökad förbrukning ske om vissa lantbrukare växlar från kemisk till mer mekanisk ogräsbekämpning. Om fler skiften brukas kan dock en betydande ökad förbrukning ske, men då ökar även produktionen av foder och livsmedel, vilket leder till mindre klimatbelastning än vid import av samma produkter. En eventuell övergång från HVO till diesel i lantbruket kommer troligen inte heller att påverka dieselförbrukningen inom EU särskilt mycket, eftersom det råder stor brist på biodrivmedel i världen och transportsystemen i EU:s medlemsstater måste öka sin förbrukning mycket för att nå målen som överenskommits inom EU.
|
Staffan Eklöf (SD) |
|
|
Martin Kinnunen (SD) |
Runar Filper (SD) |
|
Mats Nordberg (SD) |
Yasmine Eriksson (SD) |