Riksdagen avslår proposition 2018/19:82 Avskaffad särskild löneskatt för äldre.
En särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster infördes i samband med 1991 års skattereform. Skatten skulle i sin ursprungliga utformning tas ut på alla inkomster som inte grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. Skattesatsen var beräknad så att den skulle motsvara skatteinslaget i socialavgifterna, dvs. svara mot den del av socialavgifterna som inte ger någon motsvarande socialförsäkringsförmån. Den särskilda löneskatten är i dag 24,26 procent.
För personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, gäller enligt socialavgiftslagen (2000:980) att bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter ska betalas på lön och andra avgiftspliktiga inkomster. Av denna anledning gällde före 2007 att särskild löneskatt skulle betalas på lön och annan ersättning för arbete till dessa personer och på inkomst av aktiv näringsverksamhet som dessa personer hade. Med hänsyn till att ålderspensionsavgift betalades togs dock särskild löneskatt ut med 16,16 procent i stället för med 24,26 procent. För personer som är födda 1937 eller tidigare och som därmed inte omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet togs särskild löneskatt ut med 24,26 procent.
År 2007 slopades den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare (prop. 2006/07:1). År 2008 slopades den särskilda löneskatten även för personer födda 1937 och tidigare (prop. 2007/08:24).
År 2016 återinfördes den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Den särskilda löneskatten återinfördes också på vissa inkomster som ligger till grund för egenavgifter enligt 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen, bl.a. aktiv näringsverksamhet. Skyldigheten att betala särskild löneskatt på dessa inkomster gäller för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken (prop. 2015/16:1). Den särskilda löneskatten på dessa ersättningar och inkomster är i dag 6,15 procent oavsett om personen omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet eller inte.
I föreliggande proposition föreslår regeringen att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Bakgrunden till förslaget är Moderaternas och Kristdemokraternas reservation i betänkande 2018/19:FiU1 Statens budget 2019 Rambeslutet. I reservationen finns ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på avskaffad särskild löneskatt för äldre. Förslaget beräknas försvaga de offentliga finanserna med drygt 1 miljard kronor och väntas öka den ekonomiska ojämlikheten. De som gynnas av förslaget är ägare av företag med anställda som är äldre än 65 år. De kommer att göra högre vinster i och med att de inte längre behöver betala den särskilda löneskatten på äldre anställdas löner. Därutöver kan äldre löntagare gynnas då efterfrågan på deras arbetskraft ökar eftersom den blir billigare. Eftersom dessa personer i högre grad återfinns i den övre halvan av inkomstfördelningen väntas förslaget öka den ekonomiska ojämlikheten. Förslaget beräknas också öka de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor eftersom de flesta äldre som arbetar är män. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl bör förslaget avslås.
Riksdagen bör avslå proposition 2018/19:82 Avskaffad särskild löneskatt för äldre. Detta bör riksdagen besluta.
|
Tony Haddou (V) |
|
|
Ulla Andersson (V) |
Nooshi Dadgostar (V) |
|
Ali Esbati (V) |
Ida Gabrielsson (V) |
|
Christina Höj Larsen (V) |
Daniel Riazat (V) |
|
Ilona Szatmari Waldau (V) |
Ciczie Weidby (V) |