Motion till riksdagen
2018/19:3042
av Ola Johansson och Martina Johansson (båda C)

med anledning av prop. 2018/19:56 Nya EU-regler om aktieägares rättigheter


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 januari 2021 ska återkomma med en utförlig konsekvensanalys av effekterna av det nya regelverket för aktieägares rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Centerpartiet är i grunden positivt till EU-direktivet Nya EU-regler om aktieägares rättigheter. Regelverket syftar till att stärka aktieägares rättigheter och ökar transparensen hos institutionella investerare och kapitalförvaltare, genom att de offentliggör sina principer för aktieägarengagemang. Vi anser däremot att några av lagförslagen är alltför långtgående och kan konstatera att regeringen fortsätter att föreslå implementeringar av EU-direktiv som går väl utöver vad direktiven kräver, s.k. överimplementering. Trots den uttalade ambitionen att inte gå längre än direktivet kräver ser vi risken för en ökad administrativ börda för företagen, som inte motiveras med vare sig nödvändigheten att följa direktivet eller någon avgörande nytta för aktieägarna.

Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare omfattar fler personer i bolagets ledning än vad direktivet kräver. Även om det finns möjligheter att frångå riktlinjerna om det finns särskilda skäl, menar vi i likhet med flera remissinstanser att en årlig redovisning kan medföra merarbete till ringa nytta för företaget och dess ägare.

Det torde heller inte vara nödvändigt att varje räkenskapsår, vid sidan av årsredovisningen som varje aktieägare kan ta del av, i en särskild rapport redovisa alla former av ersättningar som utgår till ledande befattningshavare.

Konsekvensanalysen brister i exakthet i dessa båda fall vad gäller omfattningen av den utökade regelbördan, både avseende hur många bolag som faktiskt kommer att omfattas och på vilket sätt det för dessa bolag innebär någon nytta för aktieägarna ställt emot regelbördans storlek.

Regeringen ska därför sedan lagstiftningen varit i kraft under ett år analysera effekterna av den utökade regelbördan och vid behov återkomma till riksdagen med ny lagstiftning som implementerar direktivet på mininivå.

 

 

Ola Johansson (C)

Martina Johansson (C)