Att skapa en nämnd som utreder och slår fast förekommande oredlighet och forskning är ett utmärkt och välkommet förslag. Detta för att det egna lärosätet kan ha svårigheter att utreda oredlighet på det egna lärosätet. En oberoende nämnd ökar självklart också trovärdigheten i utredningarna, vilket är viktigt inte minst för att bevara vårt internationella anseende. En oberoende och nationell nämnd som utreder oegentligheter inom forskningen ger också bättre förutsättningar för en mer likvärdig bedömning och i förlängningen mer likvärdiga påföljder.
Däremot anser vi att nämndens jurisdiktion ska sträcka sig även till de forskare eller forskarlag som uppbär betydande bidrag från offentliga medel för sin forskning. Detta då det ju i grunden är skattemedel det är fråga om och det i vissa fall kan bli fråga om att dra in bidrag till forskning som kan beslås med oredlighet. Att nämnden skulle ha jurisdiktion även över helt privatfinansierad forskning är att gå för långt av flera orsaker, bl.a. för att företag och enskilda personer i grunden har rättigheter att använda sina resurser hur de så önskar.
Vi anser att den föreslagna nämnden också ska få i uppdrag att rekommendera påföljd för oredlighet i forskning. Detta för att en likvärdighet i påföljder över landet är viktig och för att situationer kan uppstå där påföljderna blir alltför milda där personer som är bekanta med forskaren ska utdöma påföljd. Att de olika institutionerna rapporterar in sina påföljder till nämnden anser vi inte är tillräckligt i denna fråga.
Robert Stenkvist (SD) |
|
Patrick Reslow (SD) |
Michael Rubbestad (SD) |
Jörgen Grubb (SD) |
|