Riksrevisionen har i sin rapport Oklara effekter av investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre (RiR 2018:24) granskat effekterna av det investeringsstöd till byggande av särskilt boende för äldre som fanns 2007–2014. Riksrevisionen har även granskat det nya investeringsstöd som infördes 2016.
Syftet med investeringsstödet var att stimulera byggandet av nya särskilda boenden för äldre. Riksrevisionen pekar dock på att det saknats – och fortfarande saknas – en tydlig bild av tillgången på särskilda boenden. Rapporten pekar vidare på att det vid tiden för införandet av investeringsstödet fanns flera kommuner som inte rapporterade brist på särskilda boenden.
Riksrevisionen konstaterar att det är svårt att få en tydlig bild av effekterna av stödet, bl.a. på grund av att det inte går att avgöra huruvida de boenden som byggdes under tidsperioden kom till tack vare investeringsstödet. Riksrevisionen framhåller dock att mycket talar för att dessa boenden ändå skulle ha byggts. På så sätt har stödet snarare lett till att öka vinsterna för byggherrarna än att stärka tillgången till nya boenden.
Mycket talar således för att investeringsstödet inte varit ändamålsenligt utformat. Centerpartiet instämmer därför i Riksrevisionens slutsats att det vore bättre om investeringsstödet kunde omvandlas till ett mer generellt stöd till kommunernas äldreomsorg. En tidigare granskning från Riksrevisionen har också lyft problematiken kring riktade statsbidrag och deras ofta tveksamma effekter. Utöver ett generellt statsbidrag krävs också en inriktning för bostadspolitiken som präglas av färre regler och skatter som i dag bromsar byggandet. Slutligen ställer vi oss bakom Riksrevisionens slutsats att det finns ett behov av att följa utvecklingen av särskilda boenden i kommunerna på ett bättre sätt. En tydlig bild av var behoven av nya platser finns är en förutsättning för att insatserna ska kunna ske där de gör mest nytta.
|
Anders W Jonsson (C) |
Sofia Nilsson (C) |