Motion till riksdagen
2018/19:2985
av Paula Bieler m.fl. (SD)

Anhöriginvandring


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta försörjningskrav på anknytningspersonen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa missbruk av anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd för utsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en 24-årsregel vid äktenskap utom EU och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade DNA-tester för att styrka släktskap och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om oanmälda hembesök i fråga om anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återförening i hemland eller tredjeland och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om närmsta levande släkting och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns tillfällen då familjer splittrats eller ny kärlek uppstått över nationsgränser. Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. All anhöriginvandring och familjeåterförening bör dock omfattas av, och följa, ett väluppbyggt regelverk. En grundförutsättning i detta regelverk är att anhöriginvandringen inte på ett orimligt sätt ska belasta svenska skattebetalare eller leda till ett ökat utanförskap. En annan är att familjebanden är tillräckligt nära och att de kan styrkas. Äktenskap ska endast godkännas om de följer svensk lagstiftning och med säkerhet ingåtts frivilligt. Missbruk måste beivras.

Skärpta försörjningskrav på anknytningspersonen

Innan den tillfälliga lagen trädde i kraft i juli 2016 ställdes inga försörjningskrav på anknytningspersoner som var svenska medborgare. Sedan dess gäller försörjnings­kraven oberoende av medborgarskap, även om undantag kvarstår på andra grunder.
I försörjningskraven ingår att anknytningspersonen har stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv och för sina familjemedlemmar. Vidare ska anknytningspersonen kunna uppvisa en bostad som anses adekvat för en familj av jämförbar storlek. Sverigedemokraterna ser positivt på dessa försörjningskrav, och vill permanenta den nuvarande ordningen med utvidgad omfattning av berörda personer. Dessutom vill vi ta bort kvarvarande undantag, förutom i det fall anknytningspersonen är minderårig varpå egen försörjning är svår att ombesörja.

Dock är det Sverigedemokraternas mening att nuvarande försörjningskrav inte är tillräckligt långtgående. Vi vill därför skärpa kraven genom att anknytningspersonen ska kunna uppvisa en stabil inkomst under en längre tid, en inkomst som inte får innefatta någon form av bidrag eller subventionerad anställning. Vi vill därutöver utvidga försörjningskravet efter de rekommendationer som återfinns i EU:s familjeåter­föreningsdirektiv. Detta gäller särskilt kravet att familjemedlemmen ska ordna med en heltäckande sjukförsäkring för den första tillståndstiden i Sverige.

Stoppa missbruk av anhöriginvandring

I de senaste årens stora migrationsflöden till Sverige har nära hälften av alla uppehålls­tillstånd beviljats för olika typer av anhöriginvandring. I och med detta har problemet med kedjetillstånd eller serietillstånd ökat. Det rör sig om fall då en utlänning beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en partner, och sedan, väl i Sverige, efter en tid avslutar relationen, för att i stället agera anknytningsperson åt en annan utlänning. När denne väl kommer till Sverige, kan processen upprepas och den nyanlända i sin tur agera anknytningsperson åt ytterligare en utlänning.

Sverigedemokraterna anser att detta skadar förtroendet för svensk migrations­lagstiftning och gör det lätt för skrupelfria personer att utnyttja såväl system som människor. Generellt bör därför inte en utlänning kunna ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en partner som själv kommit till Sverige som anhörig till en partner. Det bör föreligga en viss karenstid, under vilken en utlänning kan förväntas etablera sig ordentligt i Sverige. Först efter denna karenstid ska då en utlänning kunna agera anknytningsperson åt en utländsk partner.

Skydd för utsatta kvinnor

Sverigedemokraterna ser med oro på rapporter om kvinnor och barn som kommit till Sverige på grund av anknytning men som sedan utsatts för våld eller hot av anknyt­ingspersonen. I vissa fall känner dessa kvinnor sig nödgade att stanna kvar i relationen, av rädsla för att skickas tillbaka till hemlandet om de försöker ta sig ur situationen och lämna anknytningspersonen. Sverigedemokraterna vill därför särskilt utreda regelverket rörande våld i anknytningsärenden för att säkerställa att ingen riskerar att hamna i vad som närmast blir en gisslansituation. Exempel på åtgärder kan vara förebyggande användning av automatiserade kontroller av anknytningspersoners belastningsregister såväl som tidigare historik kopplad till anhöriginvandring för att redan vid ansöknings­tillfället kunna meddela utlänningen om riskfaktorer.

24-årsregel vid äktenskap utom EU

Sedan den 1 juli 2014 gäller nya straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap där bl.a. möjligheten för barn att få dispens för att gifta sig tagits bort. Det är dock svårt att ge ett fullgott skydd mot tvångsäktenskap som har ingåtts utomlands under utländsk lagstiftning. Vidare finns det en problematik där unga människor kan tvingas ingå äktenskap för att agera anknyt­ningsperson åt maken eller makan.

För att minska risken för tvångsäktenskap utomlands och en situation där unga människor används som handelsvaror vill Sverigedemokraterna införa en 24-årsregel för uppehållstillstånd på grund av anknytning, med inspiration från Danmarks motsvarighet. Denna regel ska innebära att båda parter som ingår äktenskap utanför EES måste vara över 24 år för att utlänningen skall kunna ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Utökade DNA-tester för att styrka släktskap

Många länder i världen saknar fortfarande fungerande folkbokföringssystem. I andra länder har systemen regelbundet utsatts för stora störningar. Följden är att det ofta går att lura Migrationsverket att ett släktskap föreligger mellan en anknytningsperson i Sverige och en utlänning. Bristen på adekvata dokument innebär även en ökad risk för människohandel, där barn kan komma att bli särskilt utsatta.

Sverigedemokraterna vill av den orsaken utöka den existerande rätten till DNA-test för att styrka släktskap så att det blir norm i de fall där det inte framstår som uppenbart obehövligt.

Oanmälda hembesök i fråga om anhöriginvandring

För att skapa bättre förutsättningar att förhindra skenäktenskap, tvångsäktenskap och våld i relationer menar vi att det bör vara möjligt för Migrationsverket att genomföra oanmälda hembesök. Detta står väl i proportion till det eventuella intrånget i privatlivet, samtidigt som det är i enlighet med rekommendationen i EU:s familjeåterförenings­direktiv.

Återförening i hemland eller tredje land

Sverigedemokraterna är ett familjeparti och vi anser att barn i så stor utsträckning som möjligt ska leva tillsammans med sina föräldrar. Dessvärre saknas det i dag ett barnperspektiv i invandringspolitiken, vilket resulterat i att föräldrar, via smugglare, skickar sina barn ensamma på riskfyllda resor över kontinenter. Detta för att de ska nå Sverige och därefter kunna agera anknytningsperson åt övriga familjen. För många är skilsmässan från familj och kultur samt själva resan ett större trauma än något annat de har varit med om.

Ett barn ska inte bära ansvaret för komplicerade återföreningar eller för den framtida ekonomiska situationen för en familj i ett annat land. Med barnperspektivet i beaktning är det därför viktigt att aktivt motverka splittring och familjeseparationer genom tydliga regelverk för uppehållstillstånd och återförening, som överensstämmer med Europa­konventionen om de mänskliga rättigheterna och annan internationell rätt.

Sverigedemokraterna vill därför att Migrationsverket i större utsträckning utreder huruvida det verkligen är barnets bästa att återförenas i Sverige. Familjeåterförening där minderåriga är inblandade bör i stället generellt ske i hemlandet eller i tredje land, där familj finns, för att minska incitamenten för familjer att skicka sina barn på riskfyllda resor.

Närmaste levande släkting

I svensk utlänningslagstiftning innebär anhöriga nästan undantagslöst den närmaste familjen: partner och minderåriga barn. Svensk invandringspolitik ska vara strikt och rättvis, men den ska samtidigt vara human. Vi anser därför att det finns anledning att utreda möjligheten till utvidgning ett steg i rakt uppåt- och nedåtstigande släktled samt sidledes i de fall då personen som söker uppehållstillstånd är i behov av särskild tillsyn och anknytningspersonen utgör närmsta levande släkting samt kan åta sig fullt försörjningsansvar.

 

 

Paula Bieler (SD)

 

Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Jennie Åfeldt (SD)