Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Inom finansmarknadspolitiken är det fortsatt centralt att minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem. Liberalerna vill se ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det finns i dessa perspektiv särskilda skäl att överväga vidare åtgärder för att dämpa hushållens skuldsättning. Finanspolitiska rådet menar att man för länge sedan borde ha slagit in på en linje med nedtrappade ränteavdrag och inte gått på kvantitativa begränsningar, alltså amorteringskrav, som nu är fallet. I denna motion föreslår Liberalerna därför att ränteavdragen under en tioårsperiod gradvis trappas ned med 1 procentenhet per år från 30 till 20 procent.
Liberalerna välkomnar ett allt närmare europeiskt samarbete på detta område. De senaste åren har vi sett en snabb utveckling där det i EU etablerats en gemensam tillsynsmekanism för banker, en gemensam resolutionsmekanism för banker och en gemensam resolutionsfond. Sverige bör inte ställa sig utanför, utan söka medlemskap i denna så kallade bankunion.
Liberalerna har tidigare föreslagit att myndigheten Finanspolitiska rådet ska få en stärkt finansiering. Detta står vi fast vid. Myndigheten har sedan 2007 i uppgift att oberoende granska regeringens politik, dess budgetpropositioner och regeringens ekonomiska bedömningar. Vår erfarenhet är att rådet ger nödvändig stadga åt den finanspolitiska debatten. Finanspolitiska rådet har dock gett uttryck för att myndighetens tilldelade anslag inte ger möjlighet till en uthållig och oberoende verksamhet av tillräckligt hög kvalitet. Av det skälet föreslår Liberalerna att anslag 1:6 Finanspolitiska rådet stärks med 10 miljoner kronor.
Regeringen införde 2018 ett anslag för solceller på så kallade bidragsfastigheter, det vill säga historiska fastigheter tillhöriga Statens fastighetsverk. Syftet är att energieffektivisera dessa fastigheter. Liberalerna menar att arbete med energieffektivisering måste kunna bedrivas inom ordinarie anslag och att det är oklart i hur stor omfattning solceller kan installeras med hänsyn till de kulturhistoriska värdena hos fastigheterna. Liberalerna föreslår att anslag 1:10 Bidragsfastigheter minskas med 25 miljoner kronor.
Sedan 2008 har Finansinspektionen som mål att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning. Det är i grunden bra. Komplexa finansiella produkter och asymmetrisk tillgång till information för säljare respektive köpare gör att konsumenter utsätts för risker på finansmarknadsområdet, särskilt då förmedlare och rådgivare får provision från de som säljer produkterna. Det är därför viktigt att stärka konsumentmakten genom insatser för att höja den generella kunskapsnivån om finansiella produkter och vilka rättigheter och skyldigheter som följer med deltagande på finansmarknaderna. Vi anser dock att denna uppgift ryms inom myndighetens ordinarie anslag, och återställer därför den anslagshöjning som regeringen genomförde i budgetpropositionen för 2017. Av det skälet föreslår Liberalerna att anslag 1:11 minskas med 7 miljoner kronor.
Liberalerna står fast vid att det anslag om 5 miljoner kronor som Upphandlingsmyndigheten fick 2018 för att vägleda kommuner och landsting i statsstödsfrågor inte varit motiverat. Det är viktigt att kommuner och landsting har kännedom om regelverket kring upphandlingar, men Upphandlingsmyndigheten bör kunna ge denna vägledning inom ordinarie anslag. Kommunerna och landstingen har också möjlighet att söka vägledning på annat håll, exempelvis från Sveriges Kommuner och Landsting. För att effektivisera de offentliga upphandlingarna föreslår Liberalerna en utredning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att införa en nationell portal för utannonsering av samtliga offentliga upphandlingar. Sverige är i stort sett det enda EU-land där en sådan funktion saknas. Liberalerna föreslår därför att anslag 1:17 minskas med 5 miljoner kronor.
Övergångsregeringen föreslår ett antal anslagshöjningar för Myndigheten för digital förvaltning, bland annat med anledning av att myndigheten övertar uppgifterna att tillhandahålla tjänsten Mina meddelanden samt främja e-handel i staten. Liberalerna anser att digitalisering är en viktig uppgift för den offentliga sektorn och att svensk förvaltning ska ligga i framkant när det kommer till att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Även om Sverige nu fått en centralt ansvarig myndighet så vidmakthåller vi att digitaliseringen av det offentliga även fortsättningsvis måste pågå i varje myndighet och kommun. Vi menar också att de tidigare ansvariga myndigheterna tydligt bör få i uppdrag att samråda om sina erfarenheter inom respektive digitaliseringsområde med den nya myndigheten.
Inom detta utgiftsområde redovisas av beräkningstekniska skäl också effekter av reformer som Liberalerna föreslår och som påverkar flertalet utgiftsområden. Två sådana beräkningstekniska anslag är uppförda i denna budgetmotion. För det första är ett anslag 1:20 Statens hyreskostnader uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 20 miljoner kronor år 2019. För det andra är ett anslag 1:21 Statens lönekostnader uppsatt. Därpå redovisas en utgiftsminskning om 70 miljoner kronor år 2019. Besparingen är hänförlig till den slopade löneskatt för äldre som Liberalerna föreslår. Under samma anslag återfinns också de konsekvensändringar för statlig verksamhet som är en följd av Liberalernas miljöpolitiska förslag för att förorenaren ska betala. Under anslaget återfinns därför även besparingar på 20 miljoner 2019 för slopad nedsättning av koldioxidskatt i jordbruket, 12 miljoner 2019 för slopad nedsättning av energi- och koldioxidskatten på diesel i gruvindustrin, 11 miljoner 2019 till följd av införandet av läckageskatt samt 10 miljoner kronor 2019 till följd av förstärkt malus-system.
Liberalerna ser flera möjligheter till fortsatt effektivisering av myndigheternas lokalförsörjning. Den allmänna inriktningen är att Ekonomistyrningsverket (ESV) bör få en starkare roll än i dag i att styra mot kostnadseffektiva lokallösningar. ESV har bland annat föreslagit en metod för att begränsa anslagsmedlen för de myndigheter som disponerar lokaler i centrala Stockholm. Metoden innebär att rikthyran för Stockholm innanför tullarna ska reduceras till 80 procent av den fastställda rikthyran från och med ett visst beräkningsår. Metoden bör tillämpas vid första möjliga tillfälle att teckna om avtalet. Utgångspunkten ska vara att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län och att befintliga myndigheter i centrala Stockholm i fler fall än i dag bör överväga alternativa placeringar i exempelvis närförorter.
Det finns dock myndigheter som av olika skäl inte har möjlighet eller är lämpliga att vara lokaliserade i andra lokaler eller andra områden. Det gäller museer såsom Nationalmuseum och Waldemarsudde och myndigheter som till exempel Regeringskansliet och Kungliga biblioteket. Myndigheter med sådana förutsättningar föreslås utgöra undantag från beräkningsmetoden.
Den statliga förvaltningspolitiken ska bedrivas så att den svenska offentliga sektorn fortsätter att vara en av världens mest effektiva. Anslagen för myndigheternas verksamheter höjs varje år i takt med att pris- och lönenivåerna i samhället ökar. För att ge ett ökat effektiviseringstryck och ta tillvara besparingsmöjligheter hos myndigheterna föreslår Liberalerna fortsatta reduceringar av pris- och löneomräkningen (PLO) med 20 procent årligen. Detta påverkar ett flertal anslag i denna budgetmotion, vilket redovisas närmare under respektive utgiftsområde. Inom detta utgiftsområde påverkas för år 2019 anslagen 1:9, 1:11, 1:12 och 1:15.
Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
|
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (L) |
|
1:1 |
Statskontoret |
97 616 |
0 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
72 009 |
0 |
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
17 550 |
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
|
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
13 651 000 |
|
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
10 230 |
10 000 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
65 136 |
|
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
166 389 |
0 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
567 759 |
–1 000 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
269 000 |
–25 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
603 643 |
–8 000 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
331 027 |
–1 000 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
10 498 |
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
203 370 |
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
332 720 |
–1 000 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
29 921 |
|
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
94 974 |
–5 000 |
|
1:18 |
Myndigheten för digital förvaltning |
231 682 |
0 |
|
1:19 |
Statens servicecenter |
558 499 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
1:20 |
Statens hyreskostnader |
|
–20 000 |
|
1:21 |
Statens lönekostnader |
|
–123 000 |
|
|
Summa |
17 315 466 |
–174 000 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:1 |
Statskontoret |
|
0 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
|
0 |
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
|
10 000 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
|
0 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
|
–1 000 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
|
–25 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
|
–7 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
|
–1 000 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
|
–1 000 |
|
1:15 |
Riksrevisionen |
|
–1 000 |
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
|
–5 000 |
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
|
0 |
|
1:18 |
Myndigheten för digital förvaltning |
|
0 |
|
1:20 |
Statens hyreskostnader |
|
–20 000 |
|
1:21 |
Statens lönekostnader |
|
–70 000 |
|
1:21 |
Statens lönekostnader |
|
–20 000 |
|
1:21 |
Statens lönekostnader |
|
–12 000 |
|
1:21 |
Statens lönekostnader |
|
–11 000 |
|
1:21 |
Statens lönekostnader |
|
–10 000 |
|
Mats Persson (L) |
|
|
Christer Nylander (L) |
Tina Acketoft (L) |
|
Emma Carlsson Löfdahl (L) |
Lina Nordquist (L) |
|
Allan Widman (L) |
|