Tabell 1 Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
477 482 |
−27 000 |
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
580 373 |
−298 000 |
|
1:3 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
145 938 |
|
|
1:4 |
Bidrag till veterinär fältverksamhet |
109 231 |
|
|
1:5 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
9 933 |
|
|
1:6 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
134 349 |
|
|
1:7 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
52 778 |
|
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
628 080 |
|
|
1:9 |
Bekämpande av växtskadegörare |
5 000 |
|
|
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
7 168 000 |
|
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
154 000 |
|
|
1:12 |
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
24 250 |
|
|
1:13 |
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
194 000 |
|
|
1:14 |
Livsmedelsverket |
255 463 |
|
|
1:15 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
163 160 |
|
|
1:16 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. |
42 913 |
|
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
4 348 227 |
+1 339 000 |
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
2 458 391 |
+199 000 |
|
1:19 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
79 830 |
|
|
1:20 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
4 116 |
|
|
1:21 |
Åtgärder på fjällägenheter |
1 529 |
|
|
1:22 |
Främjande av rennäringen m.m. |
113 915 |
|
|
1:23 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
1 929 745 |
|
|
1:24 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning |
598 164 |
|
|
1:25 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
1 177 |
|
|
1:26 |
Nedsättning av slakteriavgifter |
107 237 |
|
|
|
Summa |
19 787 281 |
+1 213 000 |
För Moderaterna är det självklart att hela landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas tillvara. Människor och företag över hela vårt land ska ges möjligheter att växa och utvecklas. Den svenska ekonomin är till stor del beroende av landsbygdens produktion – livsmedelsindustrin och skogsindustrin står för en ansenlig del av vår export. Skogsindustrin är Sveriges enskilt största nettoexportör. Jordbruket, livsmedelsindustrin och skogsindustrin lägger samtidigt grunden för en livskraftig landsbygd. Vi vill stärka förutsättningarna för företagande, handel och konkurrenskraft så att fler jobb skapas i hela landet. Den rödgröna regeringen har varit oförmögen att skapa bättre förutsättningar för de gröna näringarna och har blundat för de problem som angrepp på äganderätten skapar. Vår politiska inriktning för att stärka landsbygden handlar främst om reformer och regelförenklingar, vilka presenteras mer ingående i våra kommittémotioner.
Bland de tydligaste exemplen på hur den rödgröna regeringen varken förmått tillvarata skogens eller landsbygdens intressen är genomförandet av en landsomfattande nyckelbiotopsinventering, som lett till stor osäkerhet, och att man inte förmått sjösätta den efterfrågade översynen av artskyddsförordningen. Principen om frihet under ansvar ska fortsatt vara bärande för skogsbruket.
I vårt avlånga land är avstånd en stor nackdel för jordbrukets och skogsnäringens konkurrenskraft. Moderaterna anser att kostnaderna för jordbrukets och skogsnäringens transporter ska ligga på nivåer som inte hämmar konkurrenskraften. Transporter av exempelvis skoglig råvara är dessutom en förutsättning för en hållbar omställning. Dessvärre har den rödgröna regeringen återkommande höjt skatten på drivmedel och dessutom torgfört långtgående planer för införandet av en avståndsbaserad lastbilsskatt. Det är skattekostnader som hotar landsbygdsföretagens konkurrenskraft. Vi säger nej till skadliga skattehöjningar på transporter. Istället satsar vi långsiktigt på ett ökat avdrag för koldioxidskatt på diesel som används i jordbruket, skogsbruket och vattenbruket. Vi gör en nedsättning med 100 öre per liter diesel, jämfört med regeringen.
Skogsstyrelsens anslag föreslås minska med totalt 27 miljoner kronor. Detta sker till följd av att anslaget för skapande av enkla gröna jobb inom naturvård och markvård avskaffas, vilket medför minskade utgifter med 15 miljoner kronor medan anslaget för inventering av nyckelbiotoper avskaffas, vilket medför minskade utgifter med 20 miljoner kronor. Samtidigt ökar anslagen med 8 miljoner kronor för 2019 i syfte att täcka administrativa kostnader koppade till det särskilda stödet för branddrabbade skogsägare.
Med anledning av sommarens omfattande bränder i främst Gävleborg, Dalarna och Jämtlands län ökas anslaget med totalt 72 miljoner kronor 2019 i syfte att stödja drabbade skogsägare. 44 miljoner kronor avsätts till skogsägare för att täcka ökade kostnader kopplade till avverkning och transport. 3 miljoner avsätts för utmärkning av gränser som behöver märkas ut på nytt. 15 miljoner kronor avsätts i stöd till väghållare för uppgradering av vägnätet för att vägarna ska tåla de ökade virkestransporterna. 10 miljoner kronor avsätts för att täcka kostnader för separat hantering av brandskadat virke.
Till följd av att nyckelbiotopsinventeringen stoppas avskaffas anslaget för att erbjuda skogsägare med nyckelbiotopsrika brukningsenheter ersättning, vilket medför en besparing om 100 miljoner kronor. Vidare avskaffas anslaget för enkla gröna jobb inom naturvård och markvård vilket medför en ytterligare besparing om 120 miljoner kronor. Vidare minskas anslaget för att skydda skog genom exempelvis naturvårdsavtal med 100 miljoner kronor 2019–2021. För att justera för de anslagsförslag som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av BP19 förlängs ej satsningen på naturvårdande skötsel och statens utgifter minskar därmed med 50 miljoner kronor år 2019. Totalt medför detta besparingar om 298 miljoner kronor.
Sommarens långvariga torka skapade stora problem för Sveriges lantbrukare. För att dämpa effekterna av torkan tillförs anslaget 670 miljoner kronor. Summan ska fördelas baserat på mängd diesel och eldningsolja som förbrukats under 2018 och ska även komma de som använt biodiesel till del. Stödet sker genom återbetalning av dieselskatt. Utöver detta förstärks anslaget med ytterligare 90 miljoner kronor som omfattar 30 miljoner kronor per sektor inom ägg, fågel och frilandsgrönsaker under 2019 och som ska användas för stöd till utvecklingsprojekt som syftar till att stärka sektorernas tålighet för framtida extremväder. Införandet av dessa ekonomiska stöd till lantbruket med anledning av torkan förutsätter att ändamålet för anslaget utvidgas. Anslaget bör även få användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare som drabbats av torkan 2018. Totalt tillförs anslaget 760 miljoner kronor under 2019.
En viktig del i att skapa förutsättningar för jobb, tillväxt och tillgång till välfärdstjänster är att bättre ta tillvara den digitala utvecklingen. Moderaterna vill att alla hushåll och arbetsplatser där efterfrågan finns ska vara uppkopplade senast år 2025. För att digitaliseringen av hela Sverige ska ta ytterligare fart krävs utbyggnad av fiber och annan modern kommunikationsteknik i hela landet. Det kräver i sin tur kreativa lösningar som exempelvis samförläggning av bredbandsinfrastruktur med annan infrastruktur och en mer effektiv användning av frekvenser för mobilt bredband.
Inom landsbygdsprogrammet avsattes 3,25 miljarder kronor för en ökad utbyggnad av bredband på landsbygden. Dessa pengar skulle satsas under åren fram till 2020. Så kallade byalagslösningar, en stor ideell kraft, har drivit på utvecklingen och möjliggjort en kostnadseffektiv utbyggnad av bredband på landsbygden. Intresset för dessa pengar har varit stort, vilket resulterat i att avsatta medel inte räckt till mer än cirka två tredjedelar av ansökningarna. För att den pågående digitaliseringen av hela Sverige ska kunna fortsätta föreslår Moderaterna därför att ytterligare 100 miljoner kronor avsätts 2019–2021 för en förbättrad bredbandsinfrastruktur i hela landet.
För att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av BP19 minskas anslaget med 271 miljoner för 2019 och 138 miljoner kronor 2020 för omfördelning av medel för landsbygdsprogrammet mellan år. Vidare anslås ytterligare 650 miljoner kronor
2019–2020 och 300 miljoner kronor 2021 till landsbygdspolitiska åtgärder samt 100 miljoner kronor 2019–2021 till ökad bredbandsutbyggnad till följd av samma principer.
Totalt förstärks anslag 1:17 med 1 339 miljoner år 2019.
Till följd av budgetprinciperna anslås 199 miljoner för 2019 för att justera för de anslagsförändringar som uppstått. Till följd av samma principer minskas anslaget med 208 miljoner kronor 2020.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
|
Åsa Coenraads (M) |
Betty Malmberg (M) |
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|