Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av den finsk-svenska gränsälvskommissionen och tillkännager detta för regeringen.
Den tidigare så kallade gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland moderniserades i slutet av 2000-talet, genom att en ny gränsälvsöverenskommelse ingicks och en ny finsk-svensk gränsälvskommission (FSGK) inrättades från och med den 1 oktober 2010. Proposition 2009/10:12 Ny gränsälvsöverenskommelse med Finland innebar att överenskommelsen förändrades, men den mångåriga gemensamma regleringen av Torne älvs användning och skydd från 1971, för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor, kvarstod.
Gränsöverenskommelsen behövde anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Kommissionens nuvarande roll och uppgift syftar till att främja ländernas samverkan i vattenfrågor, utveckla och samordna gränsälvsområdets miljösamarbete samt utföra uppgifter som följer av EU:s vattenramdirektiv. När man studerar kommissionens arbete ser man att kommissionen sedan 2011 avgett många yttranden i för tornedalingar och gränsbor längs båda sidor Torneälven viktiga frågor, t ex om laxens förvaltning. Som svensk tornedaling är det dock nedslående att se hur lite svenska departement och myndigheter nyttjar finsk-svenska gränsälvskommissionens unika roll och kompetens i remissarbetet på de miljö- och vattenrättsliga områdena. Det är angeläget att kommissionens roll i det gränsöverskridande miljöarbetet används systematiskt också i den svenska ärendeberedningsprocessen.
|
Linda Ylivainio (C) |
|