Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för att underlätta möjligheterna att nå klimatmålen ändra i lagen om trängselskatt för att möjliggöra för differentiering av trängselavgifter med avseende på fordonets klimatpåverkande och hälsovådliga utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Trängselskatterna som infördes i Stockholm 2007 och Göteborg 2010 har enligt utvärderingar varit effektiva styrmedel för att minska trängsel, men också för att reducera mängden hälsovådliga utsläpp och klimatutsläpp från trafiken.
Enligt den nya klimatlagen måste dock Sverige som etappmål minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, med 70 procent senast år 2030 jämfört med utsläppsnivån år 2010. För att detta ska vara möjligt måste utsläppen från personbilar, som står för nästan två tredjedelar av transportsektorns utsläpp, minska betydligt snabbare än idag. Andelen nysålda el- och gasbilar måste då öka kraftigt, eftersom valet av ny bil har en långsiktig och kraftfull effekt på utsläppen.
Trängselskatten skulle kunna vara ännu mer effektiv för att nå klimat- och miljömål, genom att stärka incitamenten att byta till rena miljöbilar. Återkommande tydliga avgifter som trängselskatten har en stark effekt på beteende och val, vilket är skälet till att trängselavgifter visat sig effektiva. Rabatt på trängselskatt för rena miljöbilar kan därför vara ett starkt instrument för omställning av bilparken.
Regelverket kring trängselskatt behöver då ändras för att möjliggöra för differentiering av trängselskatten med avseende på hälsovådliga och klimatpåverkande utsläpp. Samtidigt är trängselskatten med rätta utformad för att minska just trängsel, och miljöfordon har lika stor påverkan på trängsel som fossildrivna fordon. Differentieringen bör därför ta hänsyn till att bibehålla det överordnade målet att minska trängseln.
|
Martin Ådahl (C) |
|
|
Rickard Nordin (C) |
Niels Paarup-Petersen (C) |