Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta adekvata och direkta beslut och åtgärder för att komma till rätta med det problem skarven utgör och tillkännager detta för regeringen.
Det småskaliga kustnära fisket upplever en alltmer ansträngd situation och rapporterar regelbundet om mindre mängder fisk. Undersökningar visar att skarven idag konsumerar betydligt större mängder fisk jämfört med yrkesfisket. Lokala provfisken nära skarvkolonier efter häckningen visar på en förödande fiskbrist. Avflyttning från dessa kolonier sker senaste åren tidigare och tidigare till de få områden inom upp till ca 20 mil från resp. koloni. Koloniernas närområden töms på all fisk på våren/försommaren. Andra sjöfåglar som har Östersjön och Stockholms skärgård som naturlig hemvist trängs bort till förmån för skarvens utbredning.
Ny information om skarvens påverkan på bottenfaunan och fiskfaunan visar också på en dubbel effekt. Dels tas fisk direkt av skarven och dels påverkas växt, yngel och fiskfloran under vattnet av skarvens utsläpp. Fiskbristen nära kolonier i kustområdena har också blivit så akut så att skarvarna nu fiskar och etablerar sig långt upp i insjöar samt i åar och älvar.
Fisket som nationell tillgång är i stora stycken utslaget; det gäller inte bara kustfisket utan även turism och fiskeguideverksamhet samt sportfisket. Skarv är otvivelaktigt en av de starkaste orsakerna till detta vilket visats i nya studier av forskare från 7 länder. Lokalt kan det också vara svårt att sälja fastigheter nära skarvkolonier.
Det saknas dock en årlig heltäckande inventering av bon i skarvkolonier i Sverige. Enligt uppgift finns det över 3 milj. mellanskarvar (Phalacrocorax carbo sinensis) i Europa och ca 250 000 skarvar i Sverige. Det är alltså inte på något sätt en unik fågel. Nya eller snabbt ökande äldre kolonier dyker årligen upp som överraskningar. Senast i till exempel Kalmar, Gävleborg, Västernorrlands län och i Stockholms län i Mälaren.
Det finns åtgärder som kan sättas in. Det blir klarare och klarare signaler från EU beträffande skarv. Enskilda länder kan bevilja relativt generöst skyddsjakt med vapen utanför kolonierna och tillåta till exempel oljering av äggen på kolonierna. Enligt EU (kommissionen) utnyttjas inte de möjligheter som finns för bekämpning fullt ut. Förutom i Sverige har fiskbestånd kraftigt eliminerats nere i Europa orsakat av skarv. Det är således inte bara ett svenskt problem utan också ett problem i hela Europa. Men kolonier är kanske vanligast i Sverige och Skarvar från Sverige flyttar söderut mot Mellaneuropa.
Det finns exempel där förvaltningsrätterna har avslagit överklagande om bekämpning. Handläggningen inom förvaltningsrätterna av ansökningar för bekämpning med oljering av ägg i bon behandlas också det mer seriöst jämfört med tidigare då avslag för oljering gjordes mer schablonmässigt. Men Länsstyrelserna behöver tillämpa de möjligheter som finns än mer. Handläggningstiderna på länsstyrelserna av skyddsjaktsansökningar är alldeles för långa, ibland upp till 5 månader. Enligt SLU Viltskadecenter som vägleder länsstyrelserna i dessa frågor skall ansökningarna behandlas skyndsamt. Så är nu oftast ej fallet. Naturvårdsverket behöver också uppdatera skarvförvaltningsplanen från 2014. Det finns idag en hel del ny information som bör tas i beaktande.
|
Per Lodenius (C) |
Johan Hedin (C) |