Tabell 1
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (KD) |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
317 573 |
−20 000 |
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
233 000 |
−110 000 |
|
1:3 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
10 000 |
−10 000 |
|
1:4 |
Energiforskning |
1 477 723 |
|
|
1:5 |
Planeringsstöd för vindkraft |
85 000 |
−50 000 |
|
1:6 |
Energimarknadsinspektionen |
123 323 |
|
|
1:7 |
Energiteknik |
975 000 |
|
|
1:8 |
Elberedskap |
258 000 |
|
|
1:9 |
Avgifter till internationella organisationer |
25 328 |
|
|
1:10 |
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning |
90 000 |
|
|
|
Summa |
3 594 947 |
−190 000 |
Tabell 2
Miljoner kronor
|
Utgiftsområde 21 Energi |
2019 |
2020 |
2021 |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
–20 |
–20 |
–20 |
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
–110 |
–150 |
|
|
1:3 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
–10 |
–10 |
–10 |
|
1:4 |
Energiforskning |
|
|
|
|
1:5 |
Planeringsstöd för vindkraft |
–50 |
–40 |
|
|
1:6 |
Energimarknadsinspektionen |
|
|
|
|
1:7 |
Energiteknik |
|
|
|
|
1:8 |
Elberedskap |
|
|
|
|
1:9 |
Avgifter till internationella organisationer |
|
|
|
|
1:10 |
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning |
|
|
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
Summa |
–190 |
–220 |
–30 |
1 Kristdemokraternas syn på energipolitiken
En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i vår ekonomi och avgörande för vår välfärd. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft.
Kristdemokraternas energipolitik grundar sig på förvaltarskapstanken. Vi ska förvalta, inte förbruka, de ändliga resurserna. Energipolitiken ska därför möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett hållbart samhälle. Vi vill se en mångfald av förnybar energi inom industrin, energieffektiviseringar och mer investeringar av långsiktiga och hållbara energislag.
Kristdemokraterna förespråkar en fri och öppen elmarknad med ökad konkurrens till nytta för kunderna. Vi vill säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. Vi gör bland annat satsningar på utbyggnad av laddinfrastrukturen för elbilar, ökar klimatbiståndet till FN:s gröna klimatfond och har sänkt skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
När stora brister i elförsörjningen gång på gång påpekas och oron blivit en del av industrins vardag, påverkar detta framtidstron i så hög grad att vi behöver vidta kraftfulla åtgärder. Industrin står för tusentals arbetstillfällen, som är viktiga för Sveriges välstånd, precis som övriga branscher är. Fler företag gör idag en omställning och går mot en elektrifiering och digitalisering. Om inget görs kommer fler företag tvingas ompröva huruvida Sverige ger dem de bästa förutsättningarna. Det har stor betydelse vilka signaler vi skickar till investerare inför nyetableringar av exempelvis data-/serverhallar. Därför behöver vi se till att ta industrins oro på allvar. Utan industriföretag har vi ingen välfärd.
Sveriges elbehov kommer öka betydligt om vi ska fortsätta utveckla samhället, minska oljeberoendet och samtidigt klara klimatmålen. Om vi ska uppfylla klimatlagens krav på nollutsläpp av växthusgaser senast 2045 är det nödvändigt att vi bygger ny kärnkraft i vårt land. Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov på minst 200 terawattimmar 2045 om alla åtaganden ska kunna uppfyllas. Här behövs alla icke-fossila energislag. Ett utbyggt elnät är också avgörande.
Med energiöverenskommelsen som utgångspunkt behöver Sverige återuppta planeringen av nya kärnreaktorer. Sverige borde samarbeta med andra kärnkraftsländer både i Europa och andra världsdelar för att utveckla ett fåtal standardiserade kraftverk med en rimlig prislapp och byggtid. Ny kärnkraft är en viktig fråga, inte bara för Sverige utan framför allt på en global nivå. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är kärnkraft nödvändigt för att klara klimatmålen. Idag är det Ryssland och Kina som bygger flest reaktorer, här har västländerna ett gemensamt ansvar att vara med.
Sverige behöver sätta press på våra grannländer Tyskland, Polen, Danmark och Finland att avveckla sin kolkraft. Dessa länder har kolkraft motsvarande åttio kärnkraftsreaktorer. Förutom att kolkraften är enormt klimatförstörande bidrar de årligen till hundratals människors för tidiga död genom astma, cancer och andra sjukdomar orsakade av koleldning. Om dessa kolkraftverk inte stängs blir det som Sverige gör för klimatet närmast meningslöst.
Sverige behöver också, tillsammans med våra grannländer, sätta ett mål för leveranssäkerheten. Idag är ingen ansvarig för att det långsiktigt finns el i nätet vilket gör att alla agerar kortsiktigt. El är inte vilken vara som helst, därför ska aktörerna på elmarknaden avkrävas långsiktighet. En möjlighet Kristdemokraterna förespråkat i valrörelsen är att Energimarknadsinspektionen ställer krav på elhandlarna liknande Finansinspektionens krav på bankerna.
Vi kristdemokrater anser att kärnkraften i linje med energiöverenskommelsen ska utvecklas, inte avvecklas. Vattenkraften ska värnas. Elanvändningen behöver öka för klimatets skull. Vind- och solenergi kommer byggas ut och mål för leveranssäkerhet måste tas fram.
2 Klimatmålen – grunden för Sveriges energipolitik
I juni 2016 presenterades även Miljömålsberedningens slutbetänkande, En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige: ett förslag som lämnades av sex av riksdagens partier, varav Kristdemokraterna är ett som borgar för en långsiktig inriktning av politiken.
Förslaget innebär att Sverige ska ha noll-utsläpp (netto) senast 2045, varav minst 85 procent av utsläppsreduktionen ska ske i Sverige. Två etappmål föreslås – 63 procent reduktion till 2030 och 75 procent reduktion till 2040. En möjlighet till flexibilitet har byggts in i målen genom att maximalt 8 procent av reduktionen 2030 kan ske med kompletterande åtgärder, som t.ex. utsläppskrediter i andra länder eller ökade sänkor i skog eller jordbruk.
Beredningen föreslår också ett mål för reduktion av utsläppen inom inrikes transporter på minst 70 procent till 2030. Målet för transportsektorn är ambitiöst och förutsätter en kombination av snabb elektrifiering, en kraftig expansion av klimatsmarta bränslen, överföring av gods till järnväg och sjöfart samt åtgärder i tätorter för att gynna kollektivtrafik, cykel och gång.
Betänkandet omfattar en rad förslag inom områden som stadsplanering, bostäder och byggande, jordbruk och livsmedel, näringspolitik och energi- och materialhantering. Beredningen presenterar också förslag som rör ett utvecklat samarbete mellan näringsliv och stat som en viktig del i en strategi för att minska utsläppen från bl.a. järn- och stålindustrin.
Beredningen lyfter dessutom fram vikten av åtgärder för fortsatt utveckling av en biobaserad ekonomi, där nya biobaserade produkter från skog, jordbruk eller vattenbruk kan ersätta fossilbaserade produkter. Betänkandet innehåller också förslag till en samlad strategi för svensk luftvårdspolitik. Förslagen i strategin bidrar till en utveckling mot förbättrad luftkvalitet i tätorter, där de högsta halterna av luftföroreningar förekommer.
Kristdemokraterna stödjer det bindande utsläppsminskningsmålet om 40 procent inom EU från 2014, jämfört med 1990 års nivåer. Vi vill också att EU arbetar för ytterligare en minskning om 10 procent genom att inkludera åtgärder i form av att Sverige köper ”internationella krediter”, det vill säga projekt för att minska utsläppen i andra länder utanför EU. Vi stödjer också målen om 27 procent förnybar energi samt en ökad energieffektivisering med 27 procent inom EU till 2030.
Det är tack vare kombinationen av kärnkraft, vattenkraft, biokraft och vindkraft som Sverige är det land inom EU med lägst klimatutsläpp inom sin elproduktion.
Kristdemokraterna värnar målet om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050. Vi behöver därför intensifiera arbetet med klimat- och energifrågorna på såväl nationell som internationell nivå, för att uppnå dessa klimatmål.
3 Den nuvarande energiförsörjningen
Den sammanlagda elproduktionen var förra året 159 TWh, enligt Energimyndigheten, vilket är en ökning från föregående år med 8 TWh. Under de kommande åren förväntas elproduktionen öka. Samtidigt som det gör det möjligt för Sverige att exportera sitt elöverskott till våra grannländer. För närvarande finns överföringsförbindelser från Sverige till Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Polen.
Vattenkraft och kärnkraft stod tillsammans för 80 procent av den totala elproduktionen. Vattenkraften blev det kraftslag som producerade mest el under året, 64 TWh tätt följd av kärnkraften som ökade sin elproduktion och landade på 63 TWh.
Den svenska elproduktionen är i dagsläget till 98 procent koldioxidneutral. Sverige är, tillsammans med Frankrike, det land som i dag har lägst andel fossila bränslen i elproduktionen av samtliga EU-länder. Detta är ett av flera skäl till att Sverige bör sträva efter att exportera mer el. Dels gör de våra grannländer mindre beroende av koldioxidkraft, dels ger de oss en energireserv om något oväntat inträffar.
Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmningen och elproduktionen. Vi strävar efter ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov.
4.1 Vattenkraft
Vattenkraften har en nyckelroll i vårt energisystem och producerar idag fyrtio till femtio procent av elen och hälften av effektbehovet de kallaste vinterdagarna. Vattenkraften kan inte öka sin produktion, den uppgiften faller på andra energislag. Det är viktigt att värna vattenkraften och den småskaliga vattenkraftens roll i energisystemet även med en ny miljölagstiftning.
Vattenkraftsproduktionen i Sverige uppgår ett normalår till cirka 66,9 TWh. I Sverige finns drygt 1 800 vattenkraftverk med en total installerad effekt på cirka 16 200 megawatt. Av dem är ungefär 200 större kraftverk med en effekt på 10MW eller mer. Sverige är en av de nationer som använder och producerar mest vattenkraft i världen. Vattenkraften är en förnybar energikälla och spelar en avgörande roll för stabiliteten i elsystemet eftersom vatten, till skillnad från el, enkelt kan lagras och användas för att generera energi vid behov. Vattnet rinner i huvudsak under vår och försommar då snön smälter men efterfrågan på el är däremot som störst under vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion.
Det behövs en övergripande modernisering av svenska vattenkraftsanläggningar, eftersom de nya intermittenta energikällornas bidrag i dag ställer helt nya krav på en teknik som installerades för upp till 50 år sedan. En sänkning av fastighetsskatten på dessa anläggningar som skett genom Energiöverenskommelsen, kan möjliggöra nödvändiga renoveringar.
Det är viktigt att föra fram de innovationer som kommit fram i Sverige kring vattenkraften, och att detta stimuleras på olika sätt även på hemmaplan, inte att det endast går på export.
Trots att vattenkraften räknas som ett av de bästa och mest stabila kraftslagen, görs det ganska lite forskning på vattenkraftens utvecklingspotential i Sverige. Svenskt Vattenkraftcentrum, som ligger under Energiforsk AB, forskar och utbildar inom områdena vattenkraft och dammar, tillsammans med fyra svenska universitet.
4.1.1 Småskalig vattenkraft
Kristdemokraterna värnar om de små företagens rätt att fortsätta driva och underhålla småskalig vattenkraft. De små vattenkraftverken står för knappt 6 procent av den totala vattenkraftselen och är ofta till för egenförbrukning samt eventuell försäljning av överskottselen. Medborgare uppmuntras att bli mikroproducenter för egen el. Men ägarna till de småskaliga vattenkraftverken har fått det allt mer kämpigt de senaste åren.
Den statliga utredningen SOU 2014:35 ”I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler”, vars slutbetänkande kom 2015, tar bland annat upp ett förslag om omprövning av vattenverksamhetstillstånd för Sveriges nära 2 000 vattenkraftverk som har tillstånd i enlighet med 1918 års vattenlag eller ännu äldre, i syfte att genomföra miljöförbättrande åtgärder. Kristdemokraterna har hela tiden hävdat att en sådan omprövning skulle resultera i mycket kostnadskrävande processer för de småskaliga vattenkraftverken. Att betala för något som per automatik inte leder till miljömässiga förbättringar, anser vi inte vore rimligt. Det handlar inte enbart om de negativa ekonomiska konsekvenserna för små välfungerande landsbygdsföretag om vattenkraften sätts ur spel. Det är oersättliga kulturarv som byggts upp av generationer i bygden som riskerar att gå förlorade om ägarna påtvingas oproportionerligt höga kostnader för fortsatt drift.
Det är värt att påpeka att vissa av de befintliga vattenkraftverken eller dammarna inte heller är i aktiv drift, men kan vara värda att bevaras ur kulturminnessynpunkt från äldre kluster av småindustrier, något som Riksantikvarieämbetet arbetar med. Där behövs en särskild finansiering framöver, något som bör utredas.
Länsstyrelsens uppgifter är bland annat att främja landsbygdsutveckling, miljö, kultur och samhällsplanering. Det är inte rimligt att ge stöd till landsbygdens näringsidkare genom landsbygdsprogrammet, för att sedan kräva miljöförbättrande åtgärder som kan leda till nedläggning av vattenkraftsanläggningarna och medföljande näringsverksamheter, såsom har skett de senaste åren på många håll i landet.
Kristdemokraterna anser därför att länsstyrelsens uppgifter måste samordnas och konsekvensanalyser genomföras så att de givna uppgifterna inom myndigheterna harmoniserar med varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften.
Det står i energiöverenskommelsen att ”reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst” och vidare att ”samtidigt ska vattenkraftsbranschen fullt ut finansiera de kostnader, för till exempel omprövning av verksamheter, som gör att Sverige lever upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter. Arbetet ska utgå ifrån den partsdiskuterade fondlösningen som Energimyndigheten och Hav- och vattenmyndigheten har haft.”
Kristdemokraterna välkomnar den positiva lösning som den storskaliga vattenkraftens ägare skapat i och med Vattenkraftens Miljöfond. I den har man lagt in medel för de småskaliga vattenkraftverken som anmält sig till den kommande nationella prövningsplanen, för de rättsliga processkostnaderna som uppstår för miljöförbättringar. Vattenkraftsägarna har en självrisk på 15 procent av miljöåtgärdsrelaterade kostnader samt de första fem procenten av produktionsförluster. Fonden kan hjälpa de vattenkraftsägare som redan drabbats hårt ekonomiskt retroaktivt genom ålägganden från den 1 januari 2016.
Det finns synpunkter på vattenförvaltningens organisation; där inte bara länsstyrelserna runt om i landet är aktörer, det är även Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet med flera som har olika uppgifter på området. Regeringen har tillsatt en utredning kring hur en bättre organisation kan vara utformad samt hur finansieringen av åtgärder ska säkerställas, något som Kristdemokraterna ser fram emot att ta del av.
4.2 Kärnkraft
Kärnkraften är en viktig del av basen i Sveriges elproduktion och genererade 63 TWh 2018. Det motsvarar cirka 40 procent av Sveriges totala elproduktion. För att möta framtidens utmaningar med minskade koldioxidutsläpp och stärkt konkurrenskraft kan vi inte bortse från kärnkraften, som är en i huvudsak koldioxidneutral energikälla.
De existerande kärnkraftverken beräknas ha en livslängd på omkring 60 år och flera av dessa kommer att fasas ut om 15–20 år. Nya, säkrare kärnkraftsreaktorer är något som bland annat Finland och senast Storbritannien valt att satsa på, som en förutsättning för att behålla den elintensiva industrins konkurrenskraft, utan att ersätta dagens elproduktion med fossilbaserad produktion.
Med dagens låga elpriser och ändrade marknadsförutsättningar är det viktigt att kärnkraften ges goda förutsättningar för sin elproduktion. För Kristdemokraterna är det väsentligt att energiförsörjningen tryggas genom förnybara energikällor innan politiska beslut tas som kan få omfattande konsekvenser för kärnkraftens framtid och därmed Sveriges energiförsörjning. Därför var det viktigt att få beslut om att effektskatten skulle avvecklas, vilket skett.
Energiöverenskommelsen har också bidragit till att Strålsäkerhetsmyndigheten i samråd med Riksgälden, utifrån de nya förutsättningarna för kärnkraften, ska utreda behovet av förändringar av drifttider i Kärnavfallsfonden. Principen ska alltjämt vara att kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av dem som genererat avfallet. Staten ska varken betala för avveckling eller slutförvar.
4.3 Vindkraft
Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. Det finns cirka 3 400 vindkraftverk i Sverige, som sammanlagt producerade 17,6 TWh 2017, vilket var rekord. Det motsvarar 11 procent av vår elproduktion. Produktionen väntas stiga till 17,8 TWh 2018 och 21,5 TWh 2019.
I slutet av 2015 fanns 137 vindkraftverk under byggnation och 3 698 på land och 775 till havs, under tillståndsprövning. De senaste årens utbyggnad visar på en i grunden stor potential, men på grund av de låga elpriserna har utbyggnaden av vindkraften för närvarande mer eller mindre stannat av. Oavsett så behöver tillståndsprocessen för vindkraftsbolagen kortas för att bolagen ska ha en chans till lönsamhet. I dag är genomsnittstiden för tillståndsprövning cirka fem år och eventuella överklaganden kan göra att processen blir ännu längre.
Energimyndigheten och Naturvårdsverket har till regeringen lämnat förslaget att kommunerna inte längre ska ha rätt att säga nej till vindkraftsetableringar. Myndigheterna föreslår att kommunal tillstyrkan i 16 kap 4 § miljöbalken tas bort.
Förslaget beställdes av den rödgröna regeringen och de båda myndigheterna fick i uppdrag att titta på lagen som möjliggör för kommuner att säga nej till vindkraftsetableringar och ”föreslå åtgärder”. Förslaget från myndigheterna är därför närmast att betrakta som en beställningsprodukt. Vindkraftbranschen har länge velat ta bort det kommunala vetot mot vindkraft. Men vindkraftens intressen står inte över allt annat, exempelvis inte det kommunala självstyret. Idag krävs varken bygglov eller detaljplan för att bygga ett vindkraftverk, men kommunerna har ett så kallat vindkraftsveto för att inte stå alldeles skyddslösa. Skulle detta tas bort blir kommunen bara en remissinstans bland andra och det kommunala självstyret får sig en allvarlig törn, vilket bland andra SKL har uttryckt.
Vi kristdemokrater är positiva till vindkraft, men det måste ske på lokalbefolkningens villkor. Vi håller därför med SKL att det kommunala självstyret äventyras med förslaget vilket vi är emot. Det är uppenbart att uppdraget till Energimyndigheten och Naturvårdsverket berodde på att regeringen vill ändra lagen som ger kommunerna veto vid vindkraftsetableringar. Detta vänder vi oss emot.
Kristdemokraterna har förut tagit ställning för att kommunerna ska komma in tidigare med synpunkter på tillståndsprövningen så de aktörer som ska sätta upp vindkraftverken vet om det är lönt att fortsätta arbetet i området eller inte.
Genom energiöverenskommelsen ska anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft utredas, för att om möjligt kunna jämställa vindkraft till land och till havs.
4.4 Solenergi
Solenergi är en viktig klimatsmart del i vårt energisystem. Svensk solenergiforskning är mycket framstående och solenergin har en stor utvecklingspotential i Sverige. Solcellsmarknaden fortsätter att växa och den totala installerade solcellseffekten i Sverige ökade med 60 procent under 2015, enligt Svensk solenergi. En av anledningarna till ökningen kan vara den skattereduktion som infördes under 2015. Skattereduktionen innebär att mikroproducenter som matar ut ett visst överskott av el får 60 öre extra per kilowattimme utöver den ersättning de får från sitt elbolag när de säljer sin solel.
I hela riket var 231 MW installerat i 15 300 anläggningar 2017. Det är en kraftig ökning från året innan, med 65 respektive 52 procent.
Det finns tre delar i begreppet solenergi – värme, el och kyla. Energimyndighetens strategi för solenergi i Sverige kom hösten 2016. Målbilden för solel visar på tre utbyggnadsfaser för solelproduktion. I målbilden finns året 2022 inlagt som nedslagsår i närtid, baserat på att det är ett lämpligt antal år framåt i tiden från det att strategin beslutats. Dessutom finns år 2040 inlagt som nedslagsår, vilket överensstämmer med målåret för energiöverenskommelsen. De tre olika utbyggnadsfaserna är etablering, expandering och fortsatt kommersiell utbyggnad.
Kostnader för att installera solceller har minskat vilket innebär att det vore önskvärt att minska stödet från 30 % till 20 % av investeringskostnaden, något som skulle göra att solenergibranschen kan få möjlighet att stå på egna ben. En avveckling av stöd ska ske successivt och kontrollerat utan att slå undan benen för solenergibranschen.
4.5 Energigas
4.5.1 Naturgas
Naturgas är den största energigasen i Sverige och kommer i en ledning från Danmark. Det är en gasblandning som till största delen består av metan. Det är ett effektivt bränsle med mycket låga utsläpp av svavel, kväveoxider, tungmetaller och partiklar. Naturgas släpper ut 25 procent mindre koldioxid jämfört med olja och 40 procent mindre jämfört med kol. En stor del av naturgasen används inom industrin men är också viktig vid produktion av el och fjärrvärme. Dock är infrastrukturen för naturgasnätet tämligen begränsad, vilket gör att den inte svarar för mer än cirka 3 procent av energitillförseln i landet.
Under 2017 användes naturgasen i Sverige till 65 procent av industrin, 16 procent till kraft- och fjärrvärme, 14 procent till övriga näringar och endast fyra procent till bostäder.
Energisystemen i de nordiska och europeiska länderna blir allt mer sammanbundna och olika energislag kompletterar varandra utifrån lokala och regionala förhållanden. Naturgasen kan som ett led i utvecklingen ersätta stora delar av den europeiska användningen av olja och kol. Den ryska naturgasen svarar för ungefär 40 procent av världens samlade naturgasreserver och har lett till en bidragsställning gentemot Ryssland ifråga om efterfrågan på naturgas. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är det därför av stor vikt att infrastrukturen och produktionen av energi i EU-länderna fungerar väl på egen hand.
Kristdemokraterna säger nej till byggandet av Nord Stream 2 med tanke på den politiska utvecklingen i Ryssland. Nord Stream, vilken sträcker sig mellan Viborg i Ryssland och Greifswald i Tyskland, byggdes på initiativ av Ryssland och Tyskland och första delen stod klar 2012.
När den första Nord Stream-ledningen byggdes hade inte Ryssland invaderat ett annat europeiskt land. Rysslands annektering av Krimhalvön, som enligt internationell rätt tillhör Ukraina, borde leda till en annan slutsats än att ledningen ska byggas.
Annekteringen av Krim har medfört att EU infört långtgående sanktioner mot Ryssland och vissa utvalda ryska nyckelpersoner. Att då tillåta ett europeiskt land att öppna upp ytterligare en tämligen stor affärsmöjlighet för Ryssland trots pågående sanktioner, vore minst sagt kontraproduktivt. Ökad rysk kontroll över gasleveranser till Europa ger landet ytterligare ett kraftfullt ekonomiskt och politiskt maktmedel.
Sveriges och Danmarks energiministrar har skrivit till EU-kommissionen, med resultatet att en övergripande bedömning ska göras av projektets rättsliga och energipolitiska konsekvenser i förhandlingar med Ryssland.
Att hamnen i Karlshamn ska nyttjas för transporter inom ramen för Nord Stream-projektet och dess underleverantörer är inte något som Kristdemokraterna har stöttat politiskt. Det ställer höga krav på säkerhet, något som regeringen anser sig kunna garantera.
En potentiell utökad marknad för naturgas i Sverige ligger huvudsakligen utefter en tänkt stamledning från Göteborg till Stockholm, med grenledningar till Mälardalen och Bergslagen som kan nyttjas för både naturgas och biogas. Ett regionalt gasnät som ansluts till en distributionsterminal och regionens producenter av biogas skulle ge industrierna i närområdet möjlighet att köpa effektiv energi.
4.5.2 Biogas
Biogas är en förnybar energikälla som vid användning inte bidrar med några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Biogas produceras på många olika sätt, till exempel i rötningsanläggningar, deponier, förgasningsanläggningar eller genom power to gas (vindkraft och biogas). I dag facklas tyvärr en tiondel av biogasen bort, vilket är ett slöseri för alla dem som tror på användningen av biogas och som investerat i biogasanläggningar för produktion av konkurrenskraftig och hållbar energi. För att också biogasen ska kunna utvecklas, krävs en infrastruktur för lagring och distribution.
Under 2017 gick 65 procent av biogasproduktionen till fordonsgas, och mer skulle kunna användas om produktionen kunde växa. Flygindustrin tittar mycket på utvecklingen av användande av biogas som ett förnybart bränslealternativ. Till detta krävs dock många producenter och substrat för biogasproduktion, som olika typer av avfall såsom avloppsslam, gödsel, källsorterat matavfall och avfall från slakteri- och livsmedelsindustrin. Energigrödor utgör en mycket liten del av den totala substratsammansättningen.
Kristdemokraterna anser det vara av stor vikt att alla kommuner i Sverige kommer till skott med att källsortera sitt matavfall så de anläggningar som finns för rötning även i fortsättningen kan få underlag till biogasproduktion.
I Sverige finns separat insamling av källsorterat matavfall i 212 av 290 kommuner. Dessa kommuner har mer eller mindre utbyggda system för insamling, ett fåtal kommuner har endast insamling från storkök och restauranger. Flera kommuner står i startgroparna för att starta matavfallsinsamling, men arbetet har i stort gått långsamt under årens lopp.
Geotermisk energi är värme som hämtas från jordens inre och bildas vid radioaktivt sönderfall av vissa tyngre grundämnen och levererar ca 12 TWh förnybar energi årligen i Sverige. I Sverige har geotermi hittills utnyttjats i begränsad omfattning. I Skåne har Lunds kommun haft ett system i gång sedan mitten av 1980-talet och i dag försörjs fjärrvärmenätet till nära hälften med geotermisk energi.
Geotermisk energi passar utmärkt till framför allt storskaliga system knutna till fjärrvärmesystem. Man kan använda geotermi för både uppvärmning och elproduktion, beroende på den temperatur som grundvattnet har på det aktuella djupet i berggrunden.
Enligt SGU, Sveriges geologiska undersökning, bidrar inte förnybar geoenergi och geotermi i dag till elproduktionen i Sverige, eftersom systemen är så kallade lågtemperaturssystem. Men för att uppnå EU:s klimatmål med halverade utsläpp av växthusgaser från 1990 års nivå till år 2050 krävs ett ökat användande av förnybara energislag. Här bedömer SGU att geoenergin kan utgöra en viktig del, men en fortsatt utbyggnad måste ske på ett hållbart sätt, framför allt rörande samspelet med andra samhällsintressen som till exempel undermarksbyggnationer och grundvattenanvändning.
På våra breddgrader utgör uppvärmning en stor del av behovet, vilket gör förnybar geoenergi till en mycket lämplig energiform. Dessutom har förnybar geoenergi den fördelen att den inte är lokalt begränsad eftersom förutsättningar finns överallt i landet.
Det finns idag ett stort antal förnybara geoenergisystem i Sverige. Uppgifter om mellan 500 000 och 800 000 befintliga småskaliga anläggningar nämns i olika sammanhang. Genom borrhål kan energin utvinnas, antingen för uppvärmning eller för elproduktion. Den gratisenergi som är förnybar och finns inlagrad i berggrunden under fastigheter, gör att det drastiskt går att minska inköpen av producerad energi och därtill konkurrensutsätta alternativen, vilket gynnar den fria marknaden.
I Karlskoga finns ett av Sveriges få företag inom området och där finns önskemål om att sätta upp en demonstrationsanläggning för energiframställning i större skala, något som Naturvårdsverket gått in med medel för att undersöka. Det vore mycket värt att få fram en sådan anläggning till stöd för andra kommuners och andra länders önskan att hitta nya möjligheter för energiframställning.
Kristdemokraterna vill därför föra fram geoenergin som en del i landets utveckling till ett än mer hållbart energisystem.
Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Det har funnits i Sverige sedan 2003 och varit en stor framgång. 2017 slöt Sverige ett förnyat avtal med Norge om ett mål för elcertifikaten att förlängas till 2030 och utökas med 18 TWh. Nu ser det ut som målet om 18 TWh kommer att uppnås redan nio år i förtid, vilket innebär att en stängning av elcertifikaten bör ske och det på ett kontrollerat sätt.
6 Skatter och avgifter på energiområdet
Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige. Energipolitiken tar sin utgångspunkt i att Sverige är tätt sammankopplat med sina grannländer i norra Europa och syftar till att hitta lösningar på utmaningar på den gemensamma elmarknaden. Energiöverenskommelsen mellan fem av riksdagens åtta partier har lagt grunden för den långsiktigheten.
6.1 Omsättningsgräns på mikroproduktion av el
Privatpersoner som egenproducerar förnybar el med hjälp av till exempel ett vindkraftverk eller solceller på taket har i dag möjlighet att sälja den el som blir över efter förbrukning. Överskottselen kan då säljas till elhandelsföretag eller elnätsföretag och privatpersonen får då ersättning för detta. Vi kristdemokrater anser att detta är ett bra incitament i syfte att öka den förnybara elproduktionen.
Kristdemokraterna har tillsammans med övriga allianspartier infört den skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som gäller sedan den 1 januari 2015. Den ersättning som betalas ut för mikroproduktionen av förnybar el är momspliktig, vilket innebär att den som säljer överskottselen måste vara momsregistrerad. Detta gör att det inte är lönsamt att bygga ut sitt solcellssystem mer än vad som täcker den egna förbrukningen.
Momsplikten slopades den 1 januari 2017 för dem som bedriver mikroproduktion av förnybar el och säljer sitt elöverskott, upp till 30 000 kr. Kristdemokraterna vill se en omsättningsgräns på 50 000 kr.
Osäkerheten kring energipolitiken framförs som ett stort problem av basindustrin. Även ökande energikostnader framförs som ett hot, även om energikostnaderna under den senaste tiden varit låga, speciellt i Sverige. Oron gäller särskilt stål- och skogsindustrierna som har hög energikonsumtion.
7.1 Effektreserven
Under mycket kalla vinterdagar kan det tillfälligt uppstå situationer då elförbrukningen ser ut att överstiga produktionen av el. I dessa situationer räcker de planerade resurserna inte till utan Svenska kraftnät måste då ta reserver som handlats upp i förväg, från den så kallade effektreserven. Den skapas genom att Svenska kraftnät ingår avtal dels med elproducenter om att ställa ytterligare produktionskapacitet till förfogande, dels med elanvändare och elhandelsföretag om att de minskar elförbrukningen.
Effektreserven ska finnas tillgänglig mellan den 16 november och den 15 mars. En administrativ ersättning utges för varje timme som förbrukningsresursen finns tillgänglig i effektreserven och en fast ersättning för produktionsresurserna.
Kostnaderna för att använda effektreserven betalas av de balansansvariga företagen. Svenska kraftnät upphandlar effektreserven direkt med resurs- eller anläggningsägaren i en upphandling som sker årligen och där anbudet ska gälla minst 10 MW i ytterligare produktionskapacitet eller 5 MW i minskad elförbrukning, i alla fyra elområdena.
Effektreserven har varit beräknad på att det finns tio kärnkraftsreaktorer i drift under ett antal år framöver. Det faktum att flera reaktorer nu kommer att lägga ned i förtid ökar effektreservens betydelse. I energiöverenskommelsen betonas att berörda myndigheter kontinuerligt ska följa utvecklingen på den svenska elmarknaden för att analysera effektsituationen inklusive behovet av effektreserven. Vart fjärde år ska det göras en särskild sammanställning med slutsatser och förslag kring elmarknadens utveckling samt uppföljning av de energipolitiska målen.
7.2 Elnäten
Svenska kraftnät har ett stort pågående arbete med att utveckla de stora stamnäten i Sverige. Ju fler ledningar som kan läggas i marken istället för i luften, desto mer minskar risken för avbrott vid oväder och tunga snöfall.
Det finns cirka 160 lokala elnätsägare idag i Sverige och i och med detta har även säkerhetsaspekten kommit i dagen. Tillgången till el är väsentlig i vårt samhälle, och det kan gå enkelt att utsätta ett land för stora påfrestningar när varken it-infrastruktur eller annan infrastruktur fungerar på grund av att elektriciteten inte fungerar.
Kristdemokraterna vill därför att Energimyndigheten och Svenska kraftnät ges i uppdrag att se över säkerheten och risken att utsättas för angrepp på elnäten runtom i Sverige, och vilken beredskap de lokala nätägarna ska kunna ha om det sker oförutsedda händelser.
Kristdemokraterna har tidigare fört fram behovet av en cybersäkerhetsmyndighet, vilket även ovanstående skulle kunna inkluderas i.
8 Fossiloberoende fordonsflotta 2030
Den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Inrikestransporterna står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Energianvändningen i transportsektorn har på senare år minskat men fossila bränslen är fortfarande basen och stod för 81,1 procent av energianvändningen i inrikestransporterna under 2016. Transportsektorn bidrar med den största nationella påverkan på klimatet och är den sektor som är mest importberoende av energiråvara.
Kristdemokraterna och övriga allianspartier genomförde under sin tid i regeringsställning en lång rad insatser för ett mer fossilfritt Sverige. I dag kan vi se resultaten av dessa. Vägtransporternas utsläpp minskar, nya bilars utsläpp har minskat rejält och andelen förnybara drivmedel har ökat kraftigt, inte minst HVO-drivmedel. Sverige är i dag det land i EU som har högst andel förnybar energi. Kristdemokraterna vill fortsätta arbetet med att stärka svensk miljö- och klimatpolitik.
Kristdemokraterna har också drivit frågan om att införa ett så kallat bonus–malus-system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt.
Allt handlar heller inte om bränsle, utan om hur bilen hanteras. Genom att minska antalet kallstarter som kräver en större åtgång bränsle kan cirka 70 procent av de årliga utsläppen av kolmonoxid och kolväten. Även moderna bilar kan behöva ha extra utrustning som ger de minskade utsläppen med enkla medel, som motorvärmare till exempel, vilket också skulle behöva utredas om det går att göra skattelättnader för.
För att nå målet om fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och ett klimatneutralt Sverige 2050 behövs därför fler politiska insatser för att påskynda omställningen till en mer fossilfri transportsektor och ett miljövänligare klimat. Fores 2030-sekretariatet, Sweco, Energiforsk, VTI och Energimyndigheten har under förra året gjort gemensam sak genom att skapa en strategisk innovationsagenda för att det ska finnas en konkret färdplan för hur målet ska nås.
8.1 Utbyggnad av laddinfrastruktur
Försäljningen av laddhybrider och elbilar har utvecklats mycket snabbt på senare år. Kristdemokraterna och övriga allianspartier investerade stora resurser i att bygga ut laddinfrastruktur under sin tid i regering. Idag finns det 62 309 laddbara bilar i Sverige, varav 27 procent, eller nästan 17 000 är elbilar, en ökning från 12 000 förra året.
För att uppmuntra konsumenter att köpa laddhybrider och elbilar är det viktigt att laddinfrastrukturen i Sverige utvecklas ytterligare. Idag finns det cirka 5 800 publika laddpunkter i Sverige. Det stora hindret för ökad andel elbilar i dag är osäkerheten som följer med den så kallade räckviddsångesten. Vi föreslår fortsatt stöd till investeringar i laddinfrastruktur. Stödet ska kunna ges till företag, bostadsrättsföreningar, privata och kommunala bostadsföretag samt kommuner runt om i landet och ska kunna användas till publikt tillgängliga laddstolpar för såväl snabbladdning som normalladdning.
Sverige behöver också driva på inom EU för att de standarder som finns idag för laddning av elbilar samordnas likt det system som planerats för laddning av mobiltelefoner.
Kristdemokraterna lägger därför 125 miljoner kronor per år under perioden 2018–
2020 på utbyggd laddinfrastruktur, på utgiftsområde 22 kommunikationer. Vi menar att det är en viktig satsning för att nå målet om fossiloberoende fordonsflotta år 2030.
9 Energiåtgärder för både privata och offentliga verksamheter
Energi- och klimatrådgivning kan medverka till samhällsekonomisk effektivitet. Därför är det en del av Energimyndighetens uppdrag. I dag är också alla kommuner tvungna att erbjuda energirådgivning i kommunens regi. Vi anser inte att detta nödvändigtvis tillhör kommunens kompetensområde. Även om många kommuner har valt att samordna sig med andra kommuner så utgör kravet en pålaga, som vi menar är orimlig.
10 Utvidga EU:s handelssystem med utsläppsrätter
EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp och energieffektivisering spelar en central roll i arbetet mot miljöförstöring och klimatförändring. Kristdemokraterna har länge varit pådrivande för att utveckla handeln inom EU med utsläppsrätter (ETS – Emissions Trading System) som är ett kostnadseffektivt verktyg för att nå klimatmål. Vi anser att handelssystemet med utsläppsrätter bör utvidgas till att omfatta även den övriga transportsektorn samt andra samhällssektorer med stora utsläpp som ännu inte deltar i systemet. De växthusgaser som i dag omfattas av ETS är koldioxid (CO2), lustgas (N2O) samt perfluorkolväten (PFC). I EU täcker ETS cirka 45 procent av de totala växthusgasutsläppen. För Sverige är motsvarande siffra cirka 37 procent.
Kristdemokraterna anser att alla växthusgaser bör omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter.
11 Öka Sveriges klimatbistånd till utvecklingsländer
Människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären är en av vår tids största politiska utmaningar. Samarbete över gränserna är avgörande om en oacceptabel global temperaturökning ska kunna undvikas. När jordens medeltemperatur ökar drabbas utvecklingsländerna särskilt hårt av torka, jorderosion, översvämningar, parasiter och utbredning av tropiska sjukdomar.
Vi har ett moraliskt ansvar att hjälpa och stötta de fattiga länderna på sin väg mot en hållbar utveckling. Den gröna klimatfonden (GCF) startades för att hjälpa utvecklingsländer att utvecklas på ett hållbart sätt. Av fondens medel ska 50 procent användas för anpassningsåtgärder och 50 procent till åtgärder för utsläppsminskning.
Minst 50 procent av andelen som går till anpassningsåtgärder ska gå till små östater, de minst utvecklade länderna och Afrika, och resten till övriga utvecklingsländer. Det krävs att de rikare länderna prioriterar att sätta in medel till fonden för att utvecklingsländerna skall kunna bidra till de gemensamt överenskomna klimatmålen.
11.1 FN:s globala hållbarhetsmål
Agenda 2030 – de av FN antagna målen för global utveckling – där det sjunde av de sjutton målen handlar om ”hållbar energi för alla” är att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.
Efterfrågan på energi väntas enligt International Energy Agency öka med 37 procent till 2040. Samtidigt lever en stor del av jordens befolkning utan tillgång till el och en än större andel har endast träkol som energiresurs för matlagning, vilket är ett stort miljö- och hälsoproblem framförallt för kvinnor och flickor. Avsaknaden av el och hälso- och miljömässigt hållbara bränslen är en stor utmaning för fattigdomsbekämpning.
Senast 2030 ska bland annat infrastrukturen byggas ut och tekniken uppgraderas, för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling.
12 Anslagsförändringar
Kristdemokraterna säger nej till sekondering anslag 1:1 Energimyndigheten och sparar fem miljoner årligen eftersom vi säger nej till att Energimyndigheten ska få ökade medel för att placera personal utomlands, nej till informationsplattform för solceller anslag 1:1 Energimyndigheten och sparar tio miljoner årligen, nej till samordning för hållbara transporter anslag 1:1 Energimyndigheten och sparar fem miljoner årligen eftersom Kristdemokraterna satsar 125 miljoner på utbyggd laddinfrastruktur i Utgiftsområde 22, nej till kommunala energirådgivare anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering och sparar 160 miljoner 2019 och 200 miljoner 2020, och sparar 50 miljoner 2019 och 40 miljoner 2020 på anslag 1:5 Planeringsstöd för vindkraft, en besparing vi genomförde redan i förra årets budget.
|
Camilla Brodin (KD) |
|
|
Christian Carlsson (KD) |
Sofia Damm (KD) |
|
Jakob Forssmed (KD) |
Hampus Hagman (KD) |
|
Jimmy Loord (KD) |
Magnus Oscarsson (KD) |
|
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
Larry Söder (KD) |
|
Magnus Jacobsson (KD) |
|