Motion till riksdagen
2018/19:271
av Julia Kronlid m.fl. (SD)

med anledning av skr. 2018/19:8 Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tydliggöra uppdraget till Försäkringskassan vad gäller prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till lättnader i regelverket med syftet att fler ska kunna ta del av sjukersättning och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till en mer fristående process i övergången mellan sjukpenning och sjukersättning eller aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet. Den som har möjlighet att bli frisk ska få bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete. Därför ser vi med oro på den utveckling som har skett inom sjukförsäkringen de senaste mandat­perioderna och hur det har påverkat och påverkar redan utsatta människor.

Resultatet i Riksrevisionens rapport är en bekymmersam läsning som vittnar om hur nuvarande regerings hantering av sjukförsäkringen har lett till ett historiskt lågt antal beviljanden av sjukersättning och aktivitetsersättning samt uteblivna prövningar av människors rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning.

Sverigedemokraterna ser att det fanns brister i den tidigare bortre tidsgränsen i sjukpenningen och kommer inte att verka för ett återinförande i dess dåvarande form. Vi menar dock att de åtgärder från regeringens sida som hade behövt implementeras i den bortre tidsgränsens frånfälle till stor del har uteblivit och att de åtgärder som faktiskt implementerades är otillräckliga, vilket granskningens resultat tydligt visar. Detta har bl.a. inneburit att prövningar av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning inte genomförts i tillräcklig omfattning. Vi anser samtidigt att det kan finnas stora individuella skillnader, och innan regeringen är klar med sin pågående översyn av sjukersättning är det svårt att bedöma huruvida en lagstadgad tidsgräns för detta är bästa vägen att gå. Tills denna översyn är klar menar vi dock att regeringen behöver tydlig­göra uppdraget till Försäkringskassan att de som är i behov av en prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning också får en sådan prövning inom rimlig tid, anpassad efter individens behov. Det faktum att personers rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i många fall inte prövas av Försäkringskassan menar vi inte kan bedömas som annat än oacceptabelt och drabbar framför allt den enskilde.

Samtidigt vill vi framhålla att huvudproblematiken kring sjukersättningens utform­ning i dag inte handlar om prövningen i sig utan att prövningarna i åtta fall av tio leder till avslag vad gäller rätt till sjukersättning. Som Riksrevisionen också lyfter fram råder det en betydande diskrepans mellan de villkor som reglerar rätten till ersätt­ningarna och människors faktiska möjligheter att arbeta. Mot bakgrund av detta menar Riksrevisionen att lättnader i regelverket kan anses motiverade. Med anledning av detta vill Sverige­demokraterna lätta på regelverket så att fler kan ta del av ersättningarna genom att införa ett nytt mindre permanent spår av sjukersättning där kontrollen av arbets­förmågan kan omprövas och där möjligheterna att koppla denna typ av sjukersättning till insatser för vård och rehabilitering ses över. Givetvis ska möjligheten till en permanent form av sjukersättning för dem som har kronisk sjukdom eller funktions­nedsättning kvarstå.

Vidare finner Sverigedemokraterna likt Riksrevisionen att det kan finnas fördelar i att processen i övergången mellan sjukpenning och sjukersättning eller aktivitets­ersättning blir mer separerad. Vi menar att sett till de negativa konsekvenser för handläggare och den försäkrade som Riksrevisionen har identifierat, borde det finnas intresse för regeringen att i alla fall utreda möjligheten till en mer separerad process vad gäller prövning av sjukersättning och aktivitetsersättning.

 

 

Julia Kronlid (SD)

 

Linda Lindberg (SD)

Anne Oskarsson (SD)