Ett arbete ger en inkomst. Därmed ger det trygghet och självständighet. Ett arbete ger också vänner och ett socialt sammanhang. Därmed skapar det mening för många människor. Ska vi kunna anställa fler medarbetare i vården samt fler och bättre betalda poliser måste fler arbeta och betala skatt. Sänkt skatt för alla som arbetar är en viktig reform för fler jobb. Samtidigt behöver vi uppmuntra fler äldre att arbeta längre för att tillvarata erfarenhet och kompetens. Kostnaderna för att anställa är för höga. De höjda kostnaderna för att anställa försvårar både inträdet på och tidigarelägger utträdet från arbetsmarknaden. Det är särskilt problematiskt i ljuset av det stora samhällsekonomiska behov som finns av att förlänga yrkeslivet.
Dagens nystartade småföretag är morgondagens stora arbetsgivare. Sverige behöver erbjuda företag goda möjligheter att starta och växa här. För att Sverige ska kunna följa med i den globala konkurrensen krävs att regler och skatter anpassas till den digitala ekonomins förutsättningar och inte blockerar nya affärsmodeller.
Skatter påverkar hur människor och företag beter sig. Centerpartiet vill se en grön skatteväxling. Genom att höja skatten på utsläpp som skadar miljön kommer människor och företag att släppa ut mindre. Genom att använda intäkterna till att sänka skatten på jobb och företag kommer fler att arbeta och starta företag. Så skapar vi en grön tillväxt.
Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter.
Nästa mandatperiod kommer att kräva blocköverskridande samarbeten. Det behövs för att frågor som varit låsta och olösta under lång tid ska kunna få långsiktiga lösningar. En sådan fråga är en bred skattereform som sänker skatten på jobb och företagande och gör skattesystemet enklare. Skiftet i politik måste utgå från att det är de små och växande företagen som stått för fyra av fem nya jobb på 2000-talet. Därför måste skatter som straffar entreprenörskap och växande företag sänkas och förenklas, så att återväxten av småföretag är stark i hela landet. Samtidigt som skattesystemet måste förenklas måste skattebördan skifta bort från arbete och till konsumtion och miljöutsläpp.
För Centerpartiet är det självklart att människor i större utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete. Lika självklart är det att regioner som bidrar med värdefull produktion får behålla delar av detta värde. Skattebaser är ett effektivt verktyg för att öka människors inflytande över sin vardag. Därför vill Centerpartiet att skattepolitiken ska användas som redskap för tillväxtskapande i hela landet. Detta är en viktig del av skattepolitiken vid en skattereform. Att använda skattepolitiken som ett tillväxtredskap för hela landet kan möjliggöras genom att regionalisera fler delar av den statliga fastighetsskatten i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar. Centerpartiet vill utreda hur ett antal skattebaser skulle kunna regionaliseras, så att regionerna får behålla en större andel av de värden som skapas hos dem. Ett första steg är att regionalisera fastighetsskatten på vattenkraft- och vindkraftkraftverk.
För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag riskerar komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regler att bli en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket med mindre resurser. Bland annat därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt. Tyvärr är exemplen många där företag eller organisationer drabbas oproportionerligt av skattelagstiftningen eller tolkningen därav. Systemet med personalliggare har sedan det infördes utvidgats vid ett flertal tillfällen och senast 2018 till att exempelvis inkludera alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet att behöva registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten. Centerpartiet vill utvärdera effektiviteten i det tio år gamla systemet med personalliggare. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system. Detta är viktigt för de småföretagare som vill utveckla sin verksamhet och investera i den. Och som vill kunna be sin åttaåring att gå ut med kökssoporna utan att riskera böter.
Behovet av att modernisera, förenkla och förbättra skatteregelverket är uppenbart. Särskilt mindre företag och ideella föreningar, exempelvis idrottsföreningar, drabbas proportionellt hårdare administrativt eftersom de aldrig eller sällan har tillgång till ekonomiavdelningar som kan arbeta med skattredovisningen. Ett område där det under en tid varit uppenbart att förändringar är nödvändiga är frågan om hyresmoms för verksamhetslokaler som i dagsläget leder till tomma lokaler och ineffektivt lokalutnyttjande. Samtidigt som de utgör hinder för föreningsutveckling. Det är angeläget att en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser genomförs med ett särskilt beaktande av förutsättningarna för mindre företag och ideella föreningar.
Systemet med förmånsbeskattning är komplicerat och i flera avseenden inte rättssäkert. Exempelvis gäller detta förmånsbeskattning av fordon som används i lantbruksverksamhet. Systemet bör därför ses över i syfte att uppnå enkelhet, rättssäkerhet och transparens.
Skatteverket är en myndighet vars förtroende från företagarsverige är högt och har ökat under de senaste åren. Det är en glädjande utveckling eftersom myndighetens arbete påverkar företagarens möjlighet att bedriva sin verksamhet. För företagaren ska fokusera på sin verksamhet. Att skicka in blanketter och följa regelverken ska ske så smidigt som möjligt. Skatteverkets allt mer tydliga information i en mängd frågor liksom digitaliseringen har starkt bidragit till företagarnas syn på myndighetens service.
Tyvärr finns det historiskt likväl som i närtid allt för många exempel på företagare som kommer i kläm som en konsekvens av Skatteverkets administrativa rutiner liksom av omtolkningar av lagar och regler. För stora företag med juridiska och ekonomiska avdelningar är problem och svårigheter ofta hanterbara vad gäller personalresurser, men även för dessa kan processer och handläggning i sig skapa stora problem. För de mindre företagen kan även det som ter sig som mindre förändringar, framförallt när det sker hastigt, hota själva företagets existens. Mycket av Skatteverkets arbete fungerar bra men många företagare känner att de motarbetas av myndigheten och att handläggare på Skatteverket försvårar och bromsar företagande snarare än underlättar det. För Sverige som nation riskerar en bristande rättssäkerhet inte bara att personer hamnar i olycka, utan även att det civila samhällets förutsättningar försämras. Det ökar även den risk företagare tar då de startar företag, expanderar och anställer. I förlängningen påverkar det företagandet negativt, vilket i sin tur betyder färre nya jobb och mindre skatteintäkter för vår gemensamma välfärd. Exemplen där Skatteverket genom omtolkningar av lagar och regler medverkat till oklara förutsättningar för företagande är tyvärr flera. Lagen om kassaregister liksom den nya lagen om bränsleskatt år 2015 är några exempel. Ytterligare ett exempel är det så kallade företrädaransvaret, regler om personligt betalningsansvar, i skatteförfarandelagen. Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och reglerna har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamöter i små företag. Det riskerar också att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter. Företrädaransvaret behöver utredas i sin helhet.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Helena Vilhelmsson (C) |
Emil Källström (C) |
|
Lars Thomsson (C) |
Sofia Nilsson (C) |
|
Peter Helander (C) |
Helena Lindahl (C) |
|
Annika Qarlsson (C) |
|