Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av insatser för att stärka besöksnäringens utveckling i Västsverige och tillkännager detta för regeringen.
Besöksnäringen är en av våra viktigaste näringar. Prognoserna pekar på fortsatt global tillväxt, vilket innebär att turismen troligen växer ytterligare. Sverige har en stor potential att hävda sig internationellt när det gäller attraktionskraft, både genom landets rika natur- och kulturvärden och genom attraktiva städer. En övergripande målbild är att svensk besöksnäring kontinuerligt stärker sin internationella konkurrenskraft och fortsätter att växa i en förändrad omvärld. Tillväxten ska märkas i ökad omsättning och nya jobb i hela landet.
Branschen har en ambition att växa, men det finns en del hinder som bromsar upp den möjligheten. Ett omfattande regelverk är en av dessa bromsklossar. Besöksnäringens aktörer måste också ha god tillgång till kunskap om näringens förutsättningar och möjligheter, bra verktyg för destinations- och affärsutveckling samt kunskap om möjliga vägar till finansiering och samverkan för att kunna utvecklas ytterligare. Vidare behövs mer insatser för att öka digitaliseringen av besöksnäringen.
Sommaren 2018 slog besöksnäringen rekord i Västsverige. Hotell, stugbyar, vandrarhem och campinganläggningar noterade alla högre antal besöksnätter än vanligt. Antalet noterade gästnätter i regionen under juni, juli och augusti steg till 4,8 miljoner – vilket är en ökning med 200 000 jämfört med det tidigare rekordet som noterades 2017. Bryter man ner siffrorna per segment och delområde är det Bohuslän som går framåt mest när det gäller procentuell ökning av antalet gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Inom camping är det Göteborgsregionen som sticker ut med en ökning på 17,4 procent, vilket motsvarar drygt 41 000 gästnätter.
Besöksnäringsföretagen har många styrkor. Företagen uttrycker en hög tillväxtvilja, är sysselsättningsintensiv och erbjuder i hög grad arbete för ungdomar och personer med utländsk bakgrund.
Nu behövs insatser för att stötta näringen ytterligare. Vi anser att det behövs en genomlysning av regelverket kring besöksnäringen genom ökad kunskap till näringsidkarna om regelverken, näringens förutsättningar och möjligheter, bra verktyg för destinations- och affärsutveckling samt kunskap om möjliga vägar till finansiering och samverkan för att kunna utvecklas ytterligare.
Det behövs också insatser för att öka digitaliseringen av besöksnäringen, eventuell förlustgaranti vid större evenemang, typ EM- och VM-tävlingar, för att få dessa till Sverige och då inte minst Västsverige. Detta är idag ofta en förutsättning för att få dessa evenemang, som lockar många internationella besökare och ger god marknadsföring åt landet och regionen.
Det finns flera intressanta projekt. Tillväxtverket har genomfört ett projekt om hållbar destinationsutveckling, som bland annat omfattat Bohuslän. Här har företagen gått igenom sina möjligheter att utöka sin marknad. Genom en anpassning till tidigare besökares uttalade önskemål på bekvämlighet har andelen internationella kunder ökat markant. Inom projektets ram har man också i Bohusläns kommuner tagit steget att arbeta med en turistisk översiktsplan för att möta ett ökat anspråk på den mark och de vatten som finns inom kommunen. Det gör att besöksnäringen får sin givna plats i den kommunala planeringen.
Bohuslän har sina givna förutsättningar med sina kustnära kommuner, som inbjuder till bad, sol och båtliv. På andra håll i landet, inte minst i andra delar av Västsverige, finns helt andra förutsättningar, men där har man inte kommit lika långt med sin utveckling av besöksnäringen.
Begränsad marknadsföring, brist på boenden av högre bekvämlighet, dålig mobiltäckning samt begränsat eller ibland obefintligt restaurangutbud är inslag som hämmar utvecklingen av besöksnäringen. Ändock finns grupper, såväl nationellt som internationellt som söker just de naturupplevelser som finns i dessa områden. Men de har svårt att hitta guldkornen.
I de undersökningar Tillväxtverket gjort upplever besöksnäringsföretag generellt lagar och regelverk som ett större hinder för utveckling än andra företag. Här behöver en översyn göras för att tillskynda en utveckling av näringen och underlätta företagandet. Det är viktigt att det utvecklingsarbete rörande digitalisering och förenklade myndighetskontakter som sker i samverkan med SKL fullföljs.
Många av de mindre besöksnäringsföretagen drivs som enskilda firmor, där dagens ordning, där beskattning utgår från en uppskattad årsinkomst, är ett annat bekymmer. Skatteregler motsvarande handels- och aktiebolag även för enskilda firmor kan motverka detta och ge ett mer verklighetsbaserat flöde av ekonomiska medel i de små företagen.
|
Mats Wiking (S) |
|
|
Adnan Dibrani (S) |
Gunilla Carlsson (S) |
|
Lars Mejern Larsson (S) |
Patrik Björck (S) |
|
Petter Löberg (S) |
|