Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om en skrotningspremie och ändrade rutiner för vapenhandlare vid inlämning av vapen och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige ser vi idag problem med illegala vapen och hur dessa används i tung brottslighet. När myndigheterna vill göra insatser för att komma åt dessa vapen införs bland annat vapenamnesti, som vi hade senast 2018. Tyvärr är det inte de farliga vapnen som i första hand lämnas in utan mindre farliga jaktvapen från gamla dödsbon eller från vapenägare som av olika skäl saknar licens för vapnet. Det kan ändå vara positivt att få bort dessa vapen.
Vapenbranschen har tidigare föreslagit införandet av en skrotningspremie förutsatt att vapenhandlare kan utfärda skrotningsintyg. Det går att motivera för branschen genom att kommersiellt erbjuda skrotning som alternativ till inbyte och därmed kunna ge möjligheten till avdrag på pris i butik för ett nytt vapen. Branschen skulle vid ett godkännande av processen kunna skapa en fond för ändamålet som finansieras av en enkel avgift vid nyförsäljning och/eller via licenshanteringsavgiften. Samhällsnyttan är att skrotade vapen administreras av handlare som i övrigt är godkända att hantera hundratals eller tusentals vapen och i detta fall endast vidarebefordrar diarieförda vapen för skrotning till myndigheten. Samma process skulle kunna genomföras vid vapenamnestier där handeln hjälper till att få bort utrangerade och trasiga vapen från marknaden. Detta är ett förslag som berörda myndigheter tidigare konsekvent sagt nej till eller inte svarat alls på.
Med hänvisning till det ovan anförda föreslår jag att det tillsätts en utredning som ser över frågan om en skrotningspremie för vapen och ändrade rutiner för vapenhandlare vid inlämning av vapen under vapenamnesti.
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
|