Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att avskaffa den allmänna löneavgiften och tillkännager detta för regeringen.
Syftet med arbetsgivaravgifterna är att finansiera det sociala trygghetssystemet. En av de största arbetsgivaravgifterna är den allmänna löneavgiften, vilken inte har någon som helst koppling till det sociala trygghetssystemet. Den allmänna löneavgiften utgör i dag nästan en tredjedel av arbetsgivaravgifterna men är i praktiken en ren skatt.
Den allmänna löneavgiften infördes 1995 med syftet att finansiera Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Vid införandet uppgick avgiften till 1,5 procent av bruttolönen – i dag uppgår avgiften till 10,72 procent och är därmed den största avgiften, större än ålderspensionsavgiften. Att den allmänna löneavgiften numera utgör en tredjedel av arbetsgivaravgifterna motiveras inte av att EU-medlemskapet har blivit dyrare. Istället har den allmänna löneavgiften använts som ett sätt att upprätthålla skatteinkomsterna utan skattebetalarnas kännedom. Det är en orättvis ordning och bör avskaffas. Kostnader för det gemensamma ska tas ut på ett transparent sätt och den allmänna löneavgiften uppfyller knappast det kravet.
Att bibehålla orättfärdigt höga arbetsgivaravgifter utan koppling till försäkringssystemet rimmar illa med ambitionen om att skapa en större efterfrågan på arbetskraft. Dessutom skadar detta skattesystemets legitimitet. Statens intäkt för den allmänna löneavgiften är mycket stor, ca 190 miljarder kronor varje år. Det är uppenbart att det inte går att avskaffa löneavgiften i ett steg, men möjligheterna behöver utredas och transparensen kring den allmänna löneavgiften öka.
|
Mikael Oscarsson (KD) |
|