Sverige var det näst sista landet i EU att införa gåvoskatteavdraget. Den 1 januari 2016 blev vi tragiskt nog det första landet att avskaffa avdraget.
När gåvoskatteavdraget kom för fem år sedan, var det en efterlängtad reform som hade diskuterats i Sveriges riksdag sedan början av 50-talet. Resultatet av reformen imponerar. Idag är 73 organisationer, som är verksamma inom forskning och hjälpverksamhet, godkända som gåvomottagare. 2014 skänkte var tionde svensk tillsammans 1,4 miljarder kronor i gåvor, enligt Skatteverkets kontrolluppgifter.
Riksdagens utredningstjänst har gjort en undersökning bland de 15 största ideella organisationerna i Sverige. Svaren är mycket tydliga. Avdragsgilla gåvor betyder oerhört mycket. Plan Sverige och Stockholms Stadsmission ser ca 15 000 000 kronor årligen i nya intäkter på grund av gåvoskatteavdraget. Har regeringen för avsikt att kompensera detta bortfall? Cancerfonden säger: ”Skattereduktionen är en viktig fråga för att vi ska ha en stark ideell sektor i Sverige.” Unicef menar: ”Att privatpersoner eller företag ger av sina egna medel för att bidra till en bättre värld är något som ska uppmuntras. Skattereduktionen är en mycket viktig fråga för oss och om man skulle ändra på den regeln skulle det drabba oss som organisation och bortfall i insamlade medel som går till utsatta barn.” Röda Korset är inne på samma linje: ”Det är mycket angeläget att avdragsrätten får behållas. Den har redan idag en mycket positiv effekt på givandet i både gåvobelopp och även hur många som väljer att skänka pengar. Intäkterna är avgörande för finansiering av vår verksamhet.”
I rapporten från riksdagens utredningstjänst framgår också att det är vi svenskar som sticker ut med vårt snålt tilltagna gåvoskatteavdrag på max 1 500 svenska kronor per år, räknat på maxbelopp om 6 000 kronor. I Norge har maxbeloppet i år höjts från motsvarande 13 000 svenska kronor till 20 000 svenska kronor, och i Danmark har man höjt maxbeloppet till motsvarande nivå.
I ett antal länder får man ge bort tio procent av inkomsten. En person som tjänar 400 000 kr om året kan i en rad länder, exempelvis Österrike och Belgien, ge bort 40 000 kr om året avdragsgillt. Ännu mer frikostig är man i Tyskland, där siffran är 20 procent, och även Storbritannien har generösa regler.
Dessutom är reglerna kring vilka verksamheter som har rätt till gåvoskattavdraget alldeles för snäva. Sverige bör följa Norges exempel där avdragen även omfattar gåvor till omsorgs- och hälsofrämjande arbete för barn och ungdom, kultur, idrott, friluftsliv, religiös eller annan livssynsverksamhet, mänskliga rättigheter samt värnande om vår miljö och kultur.
Svenska företags möjlighet att ta socialt ansvar, samarbeta med ideella organisationer samt bidra till allmännyttigt samhällsengagemang, visar riksdagsrapporten, ligger ännu mer på efterkälken.
Många svenska företag köper in chokladkartonger till alla sina kunder, vilket är avdragsgillt. Samtidigt är det inte avdragsgillt att skänka motsvarande summa till Stockholms Stadsmission. Att dra av för konferenser, julfester eller segelbåtar som skickas runt jorden går galant. Däremot inte om man istället vill hjälpa hemlösa, stödja ideella organisationer och bidra till demokrati- och biståndsarbete. Av EU:s 28 medlemsländer är det i dag bara Sverige och Slovakien som inte ger företag möjlighet till avdrag för allmännyttiga gåvor.
Flertalet företag vill engagera sig och ta ett ökat samhällsansvar. Men svenska företag motarbetas kraftigt av dagens regler där man inte kan ge till välgörande ändamål.
Ingen annan socialdemokratisk regering utom den svenska inom EU har minskat eller tagit bort avdragsgilla gåvor. Tvärtom. I Danmark exempelvis höjde den socialdemokratiska regeringen avdragsgilla gåvor till motsvarande 19 500 svenska kronor i början på året.
Att svensken har rykte om sig som godhjärtad och givmild är något vi ska vara stolta över. Att kunna vara med och bidra till att människor får det bättre, till att eldsjälar kan förse hemlösa med mat och kläder, stärka verksamheter med frivilligarbete, att helt enkelt vara med och bidra till att stärka möjligheterna för ett dynamiskt och solidariskt civilsamhälle, borde vara något som politiker oavsett färg strävar efter. Eller?
Det är hög tid att återinföra gåvoskatteavdraget.
|
Mikael Oscarsson (KD) |
|