2016 gavs Lantmäteriet i uppdrag av regeringen att kartlägga effekterna av öppna geodata och deras konsekvenser i form av intäkter och kostnader. Öppna geodata innebär data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt. Rapporten som kom sommaren 2017, ”Effekter och konsekvenser av öppna data”, visar att den mindre mängd geodata som Lantmäteriet redan öppnat, översiktlig kart-, höjd- och positioneringsinformation, gjort efterfrågan än större.
En studie vid Handelshögskolan 2016 visar på samhällsekonomiska vinster med öppna geodata, till exempel besparingar vid arbete med miljökonsekvensbeskrivningar, förenklingar vid bygglovsprocesser och besparingar vid anläggningsarbeten. Inte minst kan öppna geodata användas av offentliga aktörer, som exempelvis vid räddningsinsatser eller för polis och ambulanspersonal så att de kan hitta rätt och rädda liv och egendom i tid. Den totala avgiftsfinansieringen av geodata i Sverige bedömdes i mars 2017 uppgå till närmare 600 miljoner kronor per år, där statens del är ca 390 miljoner och kommunernas del ungefär 200 miljoner kronor per år. En ny finansieringsmodell bör utredas för att tillgängliggöra mer öppna geodata för både ideella och offentliga verksamheter och näringsverksamheter, för gemensamma samhällsvinster.
Statskontorets förslag om en nationell e-strategi för en digital planprocess, den beslutade föreskriftsrätten för Lantmäteriet och Boverket, nationell databas för planbestämmelser och fri tillgång till geodata är mycket viktiga delar i digitaliseringen och effektiviseringen av samhällsbyggandet. Öppna och avgiftsfria statliga och kommunala geodata är mycket viktigt för att effektivisera flödet av information i alla samhällsprocesser. Lantmäteriets beslut att släppa sin småskaliga kartinformation som öppna data var ett viktigt första steg. Statliga geodata finansieras idag genom anslag och avgifter. Genom en komplicerad modell sker utbyte av geodata och pengar mellan statliga myndigheter och landets kommuner. För att effektivisera och förenkla geodataverksamheten samt effektivisera samhällsbyggnadsprocessen behöver finansieringsmodellen ses över. Regeringen har tillfört Boverket medel för att säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen i en digital miljö och Lantmäteriet och Boverket har tillförts medel för en kompetenssatsning på digitaliseringens möjligheter i samhällsbyggnadsprocessen.
Geodatamyndigheterna har under lång tid äskat medel för en nationell reform om öppna geodata. För att kunna minska handläggningstiderna i plan- och plangenomförandeprocesserna krävs ett ökat tempo i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocesserna och det är därför viktigt att nu genomföra en reform om öppna geodata.
|
Camilla Brodin (KD) |
|