För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i livet, politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas rätt till kultur särskilt beaktas. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhälle som varit kännetecknande för vårt land under lång tid. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla oss som värnar en hållbar förvaltarskapstanke och vill främja en positiv samhällsutveckling.
Satsningarna inom utgiftsområdet fördelar sig vad gäller kultur mellan insatser för att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet och insatser som syftar till att tillgängliggöra kulturen för barn och unga, för äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Därutöver tillförs friluftslivet ordentliga anslagshöjningar, och inom idrotten omfördelas medel för att permanenta elitsatsningen och för särskilda satsningar på idrott för äldre.
Vår ambition och reformagenda för att väva in det kulturella perspektivet inom andra samhällssektorer än de traditionellt kulturpolitiska lyser fortsatt i årets budget stark.
Inom utgiftsområdet minskas anslag avseende öronmärkta integrationsåtgärder inom folkbildningsväsendet, uppenbart mångkulturalistiska och politiserade verksamheter, samt delar av samtidskulturen. Dessutom minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Stöd till organisationer som baseras på kön eller etnicitet dras in.
Sverigedemokraterna drivs av en omsorg av att värna, vårda och visa svensk kultur. Det handlar för oss om såväl de sköna konsterna som de sociala koderna. Det är för vårt land viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer och värderingar, kollektiva minnen, gemensamma myter, högtider, traditioner, seder och bruk för att hålla ihop. Särskilt viktigt är det i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärdsmodell som vår, eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Vår vision är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra framför att kvävas av förminskande eller förnekande självförakt, eller ett bildningsförakt i stort.
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och folkhälsa. Vi ser kultur som en viktig beståndsdel genom livets alla skeden, men gör också riktade satsningar för att särskilt tillgängliggöra kulturen för barn, gamla och funktionsnedsatta. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen också är unik och värd att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än det segregerande mångkulturalistiska samhällsbygget i Sverige och vi vill särskilt belysa den svenska kulturens betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som värnar en hållbar förvaltarskapstanke och vill främja en positiv samhällsutveckling.
Sverigedemokraterna prioriterar i utgiftsområdesmotionen tillgänglighetsåtgärder, kultur i relation till folkhälsa och insatser som är ägnade åt att bevara och levandegöra det svenska kultur- och naturarvet. Vidare anser vi det viktigt att kulturen kommer nära medborgarna och stödjer därför ansatser som syftar till att fördela kulturen något mindre centraliserat och något mer regionalt och lokalt. I detta ligger även satsningar på barn, unga och funktionsnedsatta. Vi anslår extra medel till friluftslivet och vi tillskjuter medel till idrott för äldre. Anslagen till idrotten skall även inrymma pris- och löneomräkning. Vi satsar också på att öppna och tillgängliggöra museer och samlingar för fler samt att säkra kulturarvets olika former för framtida generationer och implementera en bred reformagenda för att levandegöra och synliggöra vårt lands samlade kollektiva minne.
Vi sänker däremot anslag som inriktar sig på uppenbart mångkulturalistisk och politiserad verksamhet samt delar av samtidskulturen. Vi drar också in öronmärkta och styrande integrationsåtgärder inom folkbildningsväsendet. Dessutom minskar vi anslagen till organisationer som enbart baseras på kön och etnicitet. Vidare ser vi det som självklart att föreningar som uppbär någon form av offentligt stöd också är öppna för allmänheten. Därutöver minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar.
Kulturen är inte bara en central byggsten i vårt samhälle och vår nationella identitet, den är dessutom en värdefull beståndsdel i varje individs liv. Att skapa och ta del av kulturupplevelser bidrar till den personliga utvecklingen och höjer livskvaliteten. Sverigedemokraterna ser det som självklart att denna möjlighet ska finnas för människan genom hela hennes liv, från skapande förskola till skapande äldreomsorg. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas tillgång till kultur beaktas från vaggan till graven.
Sverigedemokraternas uppfattning är att staten har ett tungt ansvar vad gäller att skapa goda grundförutsättningar för ett levande kulturliv och för att säkerställa en god infrastruktur för kulturarbetare. Detta bland annat genom att tillhandahålla utbildningar och statliga kulturinstitutioner av hög kvalitet liksom ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor och föra en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Det är samtidigt vår övertygelse att Sveriges kulturskapare bildar en kompetent och i flera avseenden resursstark grupp som är fullt kapabel att i något högre utsträckning än i dag ansvara för sin egen försörjning och för spridandet av sina verk. Vår uppfattning är därför att graden av direkta och indirekta statliga subventioner riktade till samtidskultur och enskilda kulturskapare skulle kunna vara något mindre än i dag, samtidigt som statens ansvar för kulturarvet är desto större.
I de kulturpolitiska målen bör tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att just samtidskulturen i något högre utsträckning än i dag stimuleras att stå på fler och egna ben.
Med dessa aspekter i åtanke – kulturens egenvärde för oss människor som kulturella varelser, omsorgen om vårt arv och kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar – föreslår Sverigedemokraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål:
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt främja gemenskap och sammanhållning och trygga den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
Tabell 1
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
55 822 |
+22 000 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
578 684 |
−309 840 |
|
1:3 |
Skapande skola |
187 065 |
+80 000 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
45 153 |
+20 000 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 852 |
+15 000 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 501 187 |
−68 532 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
14 858 |
|
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 084 666 |
−14 000 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
213 614 |
−25 000 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
117 766 |
+6 000 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
155 735 |
−30 000 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
123 182 |
|
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
67 598 |
+11 000 |
|
4:1 |
Statens konstråd |
31 241 |
−20 000 |
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
42 947 |
|
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 651 |
+5 000 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
40 069 |
−12 000 |
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
22 131 |
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
467 097 |
−93 000 |
|
6:1 |
Riksarkivet |
403 183 |
|
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
274 801 |
+64 000 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
270 542 |
+5 000 |
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 000 |
+440 000 |
|
7:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
8 000 |
|
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 300 793 |
−84 000 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
262 694 |
+10 000 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
75 519 |
+5 000 |
|
8:4 |
Forum för levande historia |
46 459 |
|
|
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
200 |
|
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
12 799 |
+5 000 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
81 919 |
−41 000 |
|
10:1 |
Filmstöd |
562 144 |
−106 250 |
|
11:1 |
Sändningar av TV Finland |
9 721 |
+1 055 |
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 842 |
|
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
483 |
|
|
11:4 |
Statens medieråd |
22 525 |
|
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
44 956 |
|
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
42 061 |
+7 600 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
243 440 |
−13 000 |
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
35 000 |
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 954 311 |
−84 500 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
−20 000 |
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
47 785 |
+65 000 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
−15 000 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
151 758 |
−123 000 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
4 348 183 |
−770 000 |
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
59 331 |
−28 225 |
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
170 000 |
−170 000 |
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
190 338 |
|
|
15:1 |
Spelinspektionen |
74 262 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
16:1 |
Kulturarvs-ROT |
|
+160 000 |
|
16:2 |
Kulturarvsfond |
|
+100 000 |
|
16:3 |
Skapande äldreomsorg |
|
+35 000 |
|
16:4 |
Öppna museer |
|
+140 000 |
|
16:5 |
Kulturreservat |
|
+32 000 |
|
16:6 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
|
+50 000 |
|
16:7 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
|
+35 000 |
|
16:8 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
|
+295 000 |
|
|
Summa |
15 994 531 |
−418 692 |
Tabell 2 Flerårsplan inom Kulturområdesövergripande verksamhet
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
+22 |
+8 |
+8 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
–310 |
–262 |
–37 |
|
1:3 |
Skapande skola |
+80 |
+90 |
+90 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
+20 |
+20 |
+20 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
+15 |
+15 |
+15 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
–69 |
–69 |
–69 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
|
|
|
|
|
Summa Kulturområdesövergripande verksamhet |
–241 |
–198 |
27 |
Under 2019 tillförs anslaget extra medel för att arbeta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon. Följande år budgeteras medel för en nationell samordnare för kulturkanonarbetet. Vidare så tillför vi 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut och beräknar att denna utredning ska vara klar till 2020. Slutligen tillför vi 5 miljoner kronor för samordna kulturlotsarna. 10 miljoner kronor sparas på införandet av ett nationell kulturskolecentrum under Statens kulturråd, då vi anser det vara en kommunal angelägenhet, till exempel genom Sveriges kulturskoleråd, och då regeringens uppdragsbeskrivning är för otydlig.
Anslaget tillförs ytterligare 5 miljoner kronor, utöver regeringens satsning i år, riktade till samisk kultur. Vi avslår regeringens satsning på förstärkning av biblioteksverksamheten om 225 miljoner kronor då vi anser det vara en kommunal verksamhet och har egna förslag på området. Vi ställer oss bakom uppmärksammandet av Ingmar Bergman 100 år för 2018 om 8 miljoner kronor. Föregående års satsningar på interkulturell verksamhet och satsningar på kulturverksamhet i förortsområdena avslår vi fortsatt i årets budget eftersom vi har en annan mer konstruktiv och effektiv reformagenda för ökad sammanhållning än regeringens integrationspolitik.
Sverigedemokraterna har länge förespråkat att Skapande skola utvidgas till att omfatta även förskolan och har sedan tidigare budgeterat medel för detta. Vi gläder oss därför över regeringens tillfälliga satsning på skapande skola för förskolan. Samtidigt tror vi behovet vara större och anslår ytterligare 80 miljoner kronor, och därefter 90 miljoner kronor årligen även efter det att regeringens tillfälliga satsning utgått. Vi vill framförallt att pengarna ska användas till att riktas mot att anlita professionella kulturskapare i högre utsträckning.
Anslaget tillförs 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättningar. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp. Vi biträder regeringens satsning om 5 miljoner kronor för att möjliggöra en ny forskningsfunktion för gestaltad livsmiljö.
Anslaget tillförs 15 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler. Av dessa kommer 10 miljoner kronor från vårt tidigare anslag, Särskilda satsningar för funktionsnedsatta.
Till följd av omprioriteringar och delvis förändrat fokus för kulturpolitiken och avvecklat offentligt stöd till i första hand uppenbart mångkulturalistiska verksamheter beräknar vi kunna minska anslaget med 69 miljoner kronor. Vi ställer oss bakom regeringens satsning för digitalt kompetenslyft via biblioteken om 25 miljoner kronor. Däremot avslår vi satsningen om 25 miljoner kronor för att förstärka kultursamverkansmodellen.
Tabell 3 Flerårsplan inom Teater, dans och musik
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
–14 |
–14 |
–14 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
–25 |
–25 |
–25 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
+6 |
+6 |
+6 |
|
|
Summa Teater, dans och musik |
–33 |
–33 |
–33 |
Vi avslår förslaget om att införa en nationell barn- och ungdomsscen ”Unga Klara” om 16,2 miljoner kronor, då vi prioriterar andra satsningar för att stärka barns och ungas tillgång till kultur. Vi tillför 1 miljon kronor vardera till Operan och Dramaten för att utreda möjligheten att fortsätta utveckla och bredda arbetet med barnscenerna.
Vi avslår regeringens föreslagna 25 miljoner kronor till den fria scenkonsten till följd av våra generella omprioriteringar aviserade ovan. Det är inte självklart att konsten blir mer fri genom ökad statlig subventionering.
Statens musikverk tillförs medel i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. 1,5 miljoner kronor av dessa medel avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Tabell 4 Flerårsplan inom Litteratur, läsande och språk
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
||||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
||
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
–30 |
–30 |
–30 |
|
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
|
|
|
|
|
3:4 |
Institutet för språk och folkminnen |
+11 |
+11 |
+11 |
|
|
|
Summa Litteratur, läsande och språk |
–19 |
–19 |
–19 |
|
Anslaget minskas med 30 miljoner kronor då bland annat medel för internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur sänks. Anslaget för kulturtidskrifter behålls till största del, men minskas med 3 miljoner kronor.
Anslaget tillförs 5 miljoner kronor i syfte att bland annat höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och vad gäller bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige, sedan avvecklandet av DAUM i staden. Detta för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Det finns runtom i landet en rad specialmuseer, men till skillnad från våra nordiska grannländer Norge och Finland så har Sverige inget nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där till exempel döva och syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens, föremål och arkivalier, som visar dessa gruppers historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis i hög utsträckning vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center kunde också fungera som resurs för övriga museer. För att få en god uppfattning om behov och omfattning, så vill vi som ett första steg i ett synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för dessa grupper ge ett riktat uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen att samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta, i samråd med Forum för levande historia. Därför ger vi 1 miljon kronor till institutet i syfte att kunna tillsätta resurser för att utföra detta arbete.
Tabell 5 Flerårsplan inom Bildkonst, arkitektur, form och design
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
||||||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
||||
|
4:1 |
Statens konstråd |
–20 |
–20 |
|
|||
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
|
|
|
|||
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
+5 |
+5 |
+5 |
|||
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
–12 |
–12 |
–12 |
|||
|
|
Summa Bildkonst, arkitektur, form och design |
–27 |
–27 |
–7 |
|||
Vi följer inte med regeringens tidigare satsning om 20 miljoner kronor om att göra Statens konstråd till ett nav för kunskapsutveckling för offentlig konst.
Anslaget tillförs medel i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Vi ställer oss inte bakom regeringens satsning sedan innan om 12 miljoner kronor i enlighet med vår inställning om att den statliga finansieringen till samtidskonsten bör bli mer självfinansierad.
Tabell 6 Flerårsplan Kulturskaparnas villkor
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
|
|
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
–93 |
–93 |
–93 |
|
|
Summa Kulturskaparnas villkor |
–93 |
–93 |
–93 |
Anslaget minskas i linje med vår principiella hållning om att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering genomför vi olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare. Därför ställer vi oss således inte bakom regeringens satsning på området.
Tabell 7 Flerårsplan Riksarkivet
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
6:1 |
Riksarkivet |
|
|
|
|
|
Summa Riksarkivet |
0 |
0 |
0 |
Regeringen har, vilket vi tidigare budgeterat för, nu tillfört medel för att kompensera för den ökade administrationen och hanteringen kring överlämnandet av allmänna handlingar, i samband med den nya lagstiftningen på området. Regeringens satsning om 10 miljoner kronor för att möjliggöra fri tillgång till arkiven ställer vi oss således bakom.
Tabell 8 Flerårsplan inom Kulturmiljö
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
+64 |
+64 |
+64 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
+5 |
+5 |
+5 |
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
+440 |
+440 |
+440 |
|
7:4 |
Bidrag arbetslivsmuseer |
|
|
|
|
|
Summa Kulturmiljö |
+509 |
+509 |
+509 |
Anslaget tillförs medel och ökningen rymmer dels en återföring av tidigare minskade medel, dels en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår vi också riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer också 5 miljoner kronor öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond samt 1 miljon kronor öronmärkta för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat. Inom ökad ram uppdras myndigheten också att tillsammans med statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter.
År 1999, då kulturreservaten infördes, var anslaget 241 miljoner kronor. Anslaget har således inte följt inflationen på flera år. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. En uppräkning av anslaget landar på runt 300 miljoner kronor till dagens penningvärde. Det innebär att regeringens förslag om resurstilldelning är otillräcklig. I och med att vi bryter ut 32 miljoner kronor i ett nytt öronmärkt anslag för kulturreservat, vilket blir anslag 16:5 under nya anslag, tillför vi de medel som behövs för att anslaget ska räknas upp i det närmaste tillfullo.
I dag är den kyrkoantikvariska ersättningen 460 miljoner kronor, en nivå stödet har legat på en längre tid. Samtidigt kan vi konstatera att behovet av kyrkoantikvarisk ersättning är stort ute i församlingarna och att den statliga nivån utgör en förhållandevis liten del av de totala vård- och underhållskostnaderna. Till stor del bekostas vården av de kulturhistoriska miljöerna av kyrkoavgiften, vilken också ska täcka kyrkans ordinarie verksamhet. I många församlingar är ekonomin och fastighetsfrågan ett växande problem och man kan i värsta fall tvingas välja mellan god själavård eller vård och underhåll av kyrkan. Det är inte en hållbar situation och i och med att det kyrkliga kulturarvet är vårt gemensamma, oavsett medlem i Svenska kyrkan eller ej, så menar vi att det är tid för staten att ta ett utökat ansvar och höja den kyrkoantikvariska ersättningen ordentligt. Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten anser vi också att man bör ta ett helhetsgrepp om ersättningen och bredda och fördjupa dess användningsområden. Därför syftar ökningen också till att möjliggöra insatser för bevarande av det kyrkoantikvariska arvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Tabell 9 Flerårsplan inom Museer och utställningar
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
–84 |
–84 |
–84 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
+10 |
+10 |
+10 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
+5 |
+5 |
+5 |
|
8:4 |
Forum för levande historia |
|
|
|
|
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
|
|
|
|
|
Summa Museer och utställningar |
–69 |
–69 |
–69 |
Stödet till Statens världskulturmuseer minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Till förmån för vårt nya anslag ”Öppna museer” drar vi under det här anslaget in de medel regeringen satsat på fri entré om 80 miljoner årligen, vilka i stället alltså inordnas under det nya anslaget 16:4.
Stödet till Statens historiska museer inklusive Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tillskjuts 8 miljoner kronor och stödet till Statens maritima museer tillskjuts 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 21 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslag 8:2.
Anslaget tillförs 10 miljoner kronor från anslag 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till stiftelsen Skansen och stiftelsen Nordiska museet.
Vi avslår regeringens satsning om nytt migrations- och demokratimuseum (Rörelsernas museum) i Malmö om 5 miljoner kronor bland annat då en förstudie redan gjorts av Malmö kommun.
Medel tillförs om ytterligare 2 miljoner kronor till Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum, och ytterligare 3 miljoner kronor till Zornsamlingarna. Dessutom anslår vi 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije.
Tabell 10 Flerårsplan inom Trossamfund
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
+5 |
+5 |
+5 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
–41 |
–41 |
–41 |
|
|
Summa Trossamfund |
–36 |
–36 |
–36 |
Vi tillför ökade anslag öronmärkta för tillsyn, granskning och uppföljning gentemot trossamfunden. Vi ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund och föreningar än i dag. Därför anslår vi i denna budget ett höjt anslag till SST för att förstärka myndighetens arbete med granskning och tillsyn.
Anslaget minskas dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, dels då vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet samt för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Tabell 11 Flerårsplan inom filmstödet
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
10:1 |
Filmstöd |
–106 |
–213 |
–213 |
|
|
Summa Filmstöd |
–106 |
–213 |
–213 |
Den 8 maj 2015 utannonserade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att filmavtalet skulle sägas upp den 1 januari 2017. Filmpropositionen framlades sedan under våren 2016, och en riksdagsmajoritet röstade då emot stora delar av propositionens innehåll, bland annat förslaget om att säga upp filmavtalet. Regeringen finansierade sin nya filmpolitik med en momsökning på biograferna. I och med att utskottet krävt att momsökningen inte skulle äga rum så ställer vi oss fortfarande inte bakom regeringens filmpolitiska förslag. Sverigedemokraterna vill i stället se att regeringen ska presentera ett nytt helhetsförslag för svensk filmpolitik framarbetat med riksdagens partier och branschens berörda aktörer. Vi Sverigedemokrater önskar se ett nytt och moderniserat filmavtal komma på plats.
I enlighet med förslag i den sverigedemokratiska följdmotionen till filmpropositionen 2016, om att Sverige ska ta ett större ansvar i det samnordiska projektet kring samisk film, tillför vi 2,5 miljoner kronor till filmstödet öronmärkt för samisk film. Detta stöd ska inte delas ut av Svenska Filminstitutet utan ska ingå i Internationella Samiska Filminstitutets filmbidragspott för samisk film.
Tabell 12 Flerårsplan inom medier
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
11:1 |
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland |
+1 |
+1 |
+1 |
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
|
|
|
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
|
|
|
|
11:4 |
Statens medieråd |
|
|
|
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
|
|
|
|
|
Summa Medier |
+1 |
+1 |
+1 |
Vi tillför en miljon kronor för en sänkning regeringen genomförde 2015/16.
Tabell 13 Flerårsplan inom Ungdomspolitik
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
+8 |
+8 |
+8 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
–13 |
–13 |
–13 |
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
|
|
|
|
|
Summa Ungdomspolitik |
–5 |
–5 |
–5 |
Vi tillför medel så att organisationer som företräder ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna äska medel för kulturella verksamheter men även till att anpassa lokaler. Samtidigt tillför vi också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ökade anslag för en förstärkning av gransknings- och utvärderingsarbetet kring hur mottagare av offentligt stöd lever upp till de av staten ställda kraven och verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.
Anslaget tillförs 10 miljoner kronor för att tillgängliggöra samt anpassa lokaler och föreningar för personer med funktionsnedsättning.
Anslaget rymmer mycket god verksamhet och förblir på en stabil nivå, men minskas då vi, som ett led i arbetet med att motverka segregation och återupprätta gemenskapen i samhället, anser det rimligt att avveckla det skattefinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige.
Tabell 14 Flerårsplan för Politik för det civila samhället
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
–85 |
–85 |
–85 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
–20 |
–20 |
|
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
+65 |
+65 |
+65 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
–15 |
–15 |
–15 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
–123 |
–123 |
|
|
|
Summa Politik för det civila samhället |
–178 |
–178 |
–35 |
Sverigedemokraterna har länge fokuserat på ökade medel till idrotten men välkomnar inte de riktade anslagen för integrationsåtgärder i våra utanförskapsområden då det inte ligger under idrottens uppdrag. Vi anser att barn- och ungdomsidrotten, elitsatsningarna och idrott för äldre bör prioriteras. Till följd av regeringens riktade satsningar ovan minskas det totala stödet till idrotten relativt regeringens siffror således. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och en fortsättning inom ramen för en permanentad elitsatsning. Vi budgeterar också för att anslaget ska stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Vi följer inte med på regeringens ökning sedan tidigare om att skapa föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden och minskar således fortsatt anslaget i årets budget. Satsningen är storstadscentrerad och Sverigedemokraterna vill istället vara hela Sveriges parti.
Anslaget till friluftslivet har länge legat still samtidigt som rörelsen efterfrågat ökade anslag för att kunna utveckla sitt arbete. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse för turismen, meningsfull fritidsaktivitet och för förståelsen för kultur- och naturvård, folkhälsa och som resurs i regional utveckling. Det är därför välkommet att regeringen sällat sig till denna linje och tillför efterlängtade anslagshöjningar. Samtidigt menar vi att regeringens ambitioner inte är tillräckliga, utan budgeterar ytterligare medel, varav 5 miljoner kronor avsätts med intentionen att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse och omsorg för svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Anslaget dras in i sin helhet då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Vi ställer oss inte bakom regeringens satsning sedan tidigare på området då vi inte anser argumenten vara tillräckligt tydliga.
Tabell 15 Flerårsplan inom Folkbildning
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Förslag 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
–770 |
–770 |
–740 |
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
–28 |
–28 |
–28 |
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
–170 |
–140 |
|
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
|
|
|
|
|
Summa Folkbildning |
–968 |
–969 |
–865 |
Folkbildningen rymmer många goda delar, och som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg till social gemenskap och spridare av lusten att lära har folkbildningen en viktig roll i vårt samhälle. Av den anledningen är det fullt rimligt att stat och samhälle stödjer denna sektor. Samtidigt är det naturligtvis rimligt att mottagare av statsbidrag uppfyller rimliga krav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Anslaget till folkbildningen minskar i vår budget. Minskningen härleds dels till att vi, i motsats till regeringen, inte anslår några medel för fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna, dels till förändrade villkor för bidragsgivningen, innebärande att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter präglade av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna uppbära statligt stöd. Vid sidan av detta gör vi bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
Sverigedemokraterna ser i det korta perspektivet behov av tolkutbildningar, på grund av dagens, sedan en tid tillbaka, omfattande invandring. Vi föreslår en sänkning av anslaget då vi menar att vår politik för sammanhållning och ansvarsfulla invandringspolitik jämte skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att göra att behovet av kontakttolkar minskar på sikt.
Vi motsätter oss de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket gäller inte bara personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Detta då vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser som kan behövas i annan svenskundervisning i anspråk.
Tabell 16 Flerårsplan för Tillsyn av spelmarknaden
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
|
Spelmarknaden |
|
|
|
|
15:1 |
Spelinspektionen |
|
|
|
|
|
Summa Tillsyn av spelmarknaden |
0 |
0 |
0 |
Den 31 mars 2017 överlämnade spellicensutredningen betänkandet ”En omreglerad spelmarknad” (SOU 2017:30) med en föreslagen licensordning för spelmarknaden till regeringen. I april 2018 följde sedan att regeringen Löfven lade fram en proposition med förslag på området, vilket efter behandling i riksdagen ledde fram till att ett licenssystem införs från och med den 1 januari 2019. Sverigedemokraterna har accepterat införandet av licensordningen, men förordade att även ett förstärkt spelmonopol skulle utredas. Vi presenterar våra förslag för Spel- och Lotteriområdet i en särskild kommittémotion på området.
Tabell 17 Flerårsplan inom nya anslag
Miljoner kronor
|
|
Förändring gentemot regeringen |
|||
|
|
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
16:1 |
Kulturarvs-ROT |
+160 |
+160 |
+160 |
|
16:2 |
Kulturarvsfond |
+100 |
+100 |
+100 |
|
16:3 |
Skapande äldreomsorg |
+35 |
+35 |
+35 |
|
16:4 |
Öppna museer |
+140 |
+140 |
+140 |
|
16:5 |
Kulturreservat |
+32 |
+32 |
+32 |
|
16:6 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
+50 |
+50 |
+50 |
|
16:7 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
+35 |
+35 |
+35 |
|
16:8 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
+295 |
+295 |
+295 |
|
|
Summa nya anslag |
+847 |
+847 |
+847 |
Vi stärker medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bland annat genom införandet av ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
Vi avsätter medel för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet. Vi vill således förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
Sverigedemokraterna inför en fond med syfte att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, då kulturarvet är vår gemensamma skatt som vi alla behöver kunskap om och känsla för.
32 miljoner kronor bryts ut ur det allmänna kulturmiljövårdsanslaget och öronmärks här i ett eget anslag, för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt. Utöver 32 miljoner kronor anslås 1 miljon kronor till Riksantikvarieämbetets, anslag 7:1, för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för kulturreservaten.
Kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera K-märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning i dag inte är tillfredsställande. Här kan det bli nödvändigt att se över såväl kompetensutveckling och stöd till kommunerna som lagstiftning. Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte som ett hinder i samhällets utveckling. För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor i syfte att kommuner där det saknas, alternativt finns behov av, förstärkning kan tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna.
Kultur har i dag en potential och roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska, och jämte kulturens inneboende egenvärde kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar till exempel att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit linjen att landstingen bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet kring detta anslår vi i årets budget medel för ett stimulansbidrag till landstingen.
Sverigedemokraterna är ett parti som menar allvar med att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. Vi behöver kultur för att inte bara överleva, utan leva ett fullgott liv. Vi behöver kultur för att det binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kultur som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital. Social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa olika former av verksamheter fyller sitt syfte och utför viktig kulturell förmedling. Samtidigt saknas det i dag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar Sverigedemokraterna därför ”Kulturlotsen” och Sverigecenter. En landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet.
|
Aron Emilsson (SD) |
|
|
Angelika Bengtsson (SD) |
Jonas Andersson i Linköping (SD) |
|
Cassandra Sundin (SD) |
|