Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Utgiftsområde 12 fördelar ekonomiskt stöd till familjer och barn. Familjen med sin omhändertagande, kulturförmedlande och fostrande roll är samhällets viktigaste och mest grundläggande gemenskap. Starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för harmoniska samhällsförhållanden. Politikens uppgift är att stötta familjerna utan att inkräkta på deras handlingsfrihet, men också att skapa starka skyddsnät och rycka ut till barnens stöd i de fall då föräldrarna sviker sitt ansvar eller då familjen av någon orsak faller sönder. Utgångspunkten för Sverigedemokraternas familjepolitik är att barnens bästa skall beaktas i alla situationer inom familjepolitikens område.
Sverigedemokraterna vill genomföra en reform för att stärka behovsprövningen av bidrag till barn och familjer. Den ekonomiska tryggheten för barn och familjer är en viktig grund. Vi har en vision om en barndomsgaranti som bland annat innebär att samhället så långt det är möjligt garanterar en trygg uppväxt för barn. För att stärka den möjligheten vill vi genomföra vissa förändringar inom barnbidrag och bostadsbidrag för att stärka ekonomin för de mest utsatta barnfamiljerna. Barnbidraget och flerbarnstillägget är idag inte behovsprövat. En höjning av det generella barnbidraget var därmed en satsning som inte nämnvärt kunde stärka upp de mest ekonomiskt utsatta barnfamiljerna, när såväl inkomstdecil 10 som inkomstdecil 1 tog del av ett höjt barnbidrag.
Sverigedemokraterna bibehåller därmed barnbidraget på 2017 års nivå och väljer istället att utöka bostadsbidraget, som är ett behovsprövat bidrag. Vidare är flerbanstillägget ett bidrag som ökar särskilt mycket efter fjärde, femte och sjätte barnet. Genom att därmed satsa en mindre del av barnbidraget och flerbarnstillägget på ett kraftigt förstärkt bostadsbidrag som ju är ett behovsprövat bidrag kan vi stärka ekonomin för de mest utsatta familjerna. Samtidigt höjs inkomsttaket till en årsinkomst om ca 200 000 kr ( inkomstdecil 4) och möjliggör för fler att ta del utav bostadsbidraget. Därutöver utökas täckningsgraden från dagens nivå med syftet att ytterligare förbättra den privatekonomiska situationen för de mest utsatta hushållen. Således väljer vi att både utöka antalet individer som kan ta del av bostadsbidraget och ökar det absoluta beloppet som nuvarande hushåll får. (RUT 2018:1184). Vi vill även genomföra skattelättnader som gynnar föräldrar som arbetar i alla inkomstklasser.
Med barn uppkommer av naturliga skäl ekonomiska behov som tidigare inte funnits. Ökade utgifter, samt att föräldraförsäkringen inte motsvarar en full inkomst, kan skapa en ekonomisk tröskel för dem som planerar att skaffa barn. Det är inte önskvärt att fullt ut avskaffa en sådan tröskel men staten bör utforma stödsystemen så att den ekonomiska oron minimeras.
Föräldrapenningen uppgår till 80 % av lönen vilket kan utgöra ett ekonomiskt hinder för vissa familjer. Det finns dessutom ett inkomsttak på 10 prisbasbelopp vilket kan utgöra en barriär för personer med högre inkomster. Därför höjs ersättningsnivån till 85 % av lönen samtidigt som taket höjs till 12 prisbasbelopp. Vi menar att detta är en bättre väg att uppnå jämställdhet och stärka ekonomin för den som är föräldraledig framför tvingande kvotering.
Sverigedemokraterna anser att det särskilt under den sista tiden i graviditeten ska finnas förutsättningar för lugn och harmoni, för mamman såväl som för barnet i livmodern. För kvinnor som på grund av ett ansträngande yrke upplever besvär, finns idag möjlighet till graviditetspenning. Denna kan erhållas från och med 60:e dagen innan beräknad födsel. Trots detta nekas idag många denna avlastning, med följd att de tvingas fortsätta arbeta heltid, trots höggraviditet och inte sällan med fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Att behöva gå till ett jobb och utföra arbetsuppgifter man inte känner att man klarar av leder naturligtvis till ökad oro och stress. Detta är negativt för både mamman och barnet. Därför är det vår ambition att det ska bli lättare att bli beviljad ersättning från den 60:e dagen innan beräknad förlossning. Dessutom vill vi ge kvinnor rätten till 10 dagar med graviditetspeng som kan tas ut 30 dagar före beräknad förlossning, oavsett om man har behov av det i förhållande till sitt arbete eller inte.
Från den tidpunkt då graviditeten är bekräftad ska båda föräldrarna ha en lagstadgad rättighet att få ledighet från sitt arbete för att kunna delta vid besök i mödravården. Båda föräldrarna ska ha en möjlighet att ansöka om en ny form av tillfällig föräldrapenning för besök hos mödravården. De ordinarie föräldrapenningdagarna ska inte behöva användas till detta innan de 60 dagar före beräknad förlossning som båda föräldrarna numera har rätt att ta ut föräldrapenning för vid mödravårdsbesök.
Varje vårdnadshavare ska erhålla en lagstadgad rätt att vara ledig i en månad (22 dagar) med ersättning i form av tillfällig föräldrapenning om dennes barn, vars ålder understiger 18 år, avlider. Detta skulle inte påverka nuvarande systems uppbyggnad, utan erhållas i enlighet med nuvarande former för tillfällig föräldrapenning.
Sverigedemokraterna menar att utgångspunkten måste vara att föräldrar tar sitt ansvar för att betala underhållsbidrag utan att staten och Försäkringskassan ska behöva gå in som mellanhand och betala ut underhållsstöd. Här menar vi att mer behöver göras för att öka föräldrarnas ansvar och incitament att frivilligt betala underhållsbidrag. Samtidigt måste utgångspunkten vara barnets bästa och att barnet eller barnen i fråga inte ska drabbas och komma i kläm på grund av att ekonomin ibland inte räcker till eller för att den bidragsskyldiga föräldern helt enkelt ibland vägrar att betala.
Vi anser att underhållsstödet ska bli mer förutsägbart och anpassas efter verkligheten vad gäller inkomster och utgifter för att på bästa sätt vara ett stöd till familjer och barn. Därför menar vi att regeringen ska se över hur systemet kan utformas så att de nödvändiga höjningarna som görs på grund av inflationen inte kommer med mer än ett års mellanrum, utan indexeras och kopplas till faktisk inflation och följer prisutvecklingen på årsbasis.
Barnpension och efterlevandestöd betalas ut automatiskt i de fall både barn och den förälder det gäller var bosatta i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet. En ansökan krävs dock när den efterlevande är ett barn som är bosatt i Sverige, men vars avlidna förälder inte var att anse som bosatt i Sverige. Prognosen på senare år för efterlevandestöd har ökat delvis på grund av fler nyanlända barn vars ena eller båda föräldrar saknas, dels ändrad praxis sedan våren 2014 som innebär att intyg från andra länder inte längre är ett absolut krav för att beviljas efterlevandestöd vilket framgår i proposition 2017/18:150. I dessa fall menar vi att systemet är alldeles för osäkert som det är idag. Därför är det vår mening att efterlevandestöd i första hand bör kopplas till barn som är bosatta i Sverige som innehar medborgarskap i Sverige alternativt i annat EU/EES-land samt att den förälder som efterlevandestöd kopplas till ska inneha svenskt medborgarskap alternativt EU/EES-medborgarskap eller vara folkbordförd i Sverige vid dödsfallet eller försvinnandet. Vid medvetet uppgivande av felaktiga uppgifter bör personen i fråga bli återbetalningsskyldig.
Som ett familjevänligt parti vill Sverigedemokraterna införa ett nytt bidrag till förstföderskor. Tanken är att detta ska vara engångsstöd som utgår till förstföderskor, för att kunna täcka en del av de engångskostnader som uppstår i samband med en nyfödd. Givetvis är det viktigt att varje familj så långt det är möjligt skapar ekonomiska förutsättningar för familjebildning men vi ser vikten av att varje familj ges möjlighet till ett grundläggande utbud av behövda saker för att skapa förutsättningar för en trygg start för barnet och familjen. Bilbarnstol och barnvagn är exempel på saker där också säkerheten för barnet är en viktig aspekt.
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Barnbidrag |
32 802 684 |
−5 500 000 |
|
1:2 |
Föräldraförsäkring |
44 454 417 |
+2 123 000 |
|
1:3 |
Underhållsstöd |
2 765 282 |
|
|
1:4 |
Adoptionsbidrag |
23 284 |
|
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
964 600 |
−80 000 |
|
1:6 |
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag |
4 472 178 |
|
|
1:7 |
Pensionsrätt för barnår |
7 303 100 |
|
|
1:8 |
Bostadsbidrag |
4 546 658 |
+5 200 000 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
2:0 |
Bidrag till förstföderskor |
|
+1 000 000 |
|
|
Summa |
97 332 203 |
+2 743 000 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:1 |
Minskning av barnbidrag |
|
−4 700 000 |
|
1:1 |
Minskning av flerbarnstillägg |
|
−800 000 |
|
1:2 |
Stärka föräldraförsäkringen |
|
+1 100 000 |
|
1:2 |
Höja taket från 10 till 12 prisbasbelopp |
|
+600 000 |
|
1:2 |
10 graviditetsdagar |
|
+320 000 |
|
1:2 |
Tillfällig föräldrapeng vid mödravårdsbesök |
|
+100 000 |
|
Julia Kronlid (SD) |
|
|
Linda Lindberg (SD) |
Anne Oskarsson (SD) |
|
Paula Bieler (SD) |
Jonas Andersson i Skellefteå (SD) |
|
Jennie Åfeldt (SD) |
|